Jag gillar att hålla på med trädgård av flera olika orsaker, men en sak som är extra kul är skapandet. Både det egna och naturens gång. Det kan handla om att jag tänker ut växter som på grund av färg eller form passar ihop med varandra. Men minst lika ofta är det roligt att se hur växterna tar egna initiativ och omfamnar varandra.

Guldhumlen har hittat en allium att krama…

Det är precis som att här tyckte förgätmigejen att det passade bättre att vara rosa än ljusblå för att passa ihop med akjlejan ”Black barlow”.

Här är det jag som varit framme och planterat en gulltörel, Euphorbia polychroma tillsammans med en röd nejlikrot, Geum coccineum . Ganska färgstark men fräckt, tycker jag.

Både gräslöken och prästkragarna är självsådda. Men jag lät dem stå kvar för visst liknar det en härlig sommaräng.

Den rödbladiga klövern sprider sig gärna lite här och där, men den är lätt att rycka upp om den hamnar alldeles fel. Här har den hälsat på hos myntorna.

Nu är det grönt, vill jag lova. De senaste veckornas värme och dessutom lite nederbörd har gjort att det formligen exploderat i rabatterna. Det är bara att gå runt att njuta av både blommor, bladformer och gröna nyanser. I går tog jag också med mig kameran ut och detta blev resultatet:

En sockblomma, epimedium av okänd art. Namnlappen är borta sedan länge. Kanske någon annan vet?

Tovsipporna är bra kompisar med förgätmigejen som man aldrig riktigt vet var den växer från år till år. Här har den landat bra, tycker jag.

Fotbladet,  Podophyllum har vackra blad och hör ursprungligen hemma i östra Nordamerika, Östasien och Himalaya.

Det är mycket grönt i trädgården just nu. Här sticker några tulpaner upp ur den gröna bladmassan och ger en extra färgklick.

Den här clematisen med okänt namn köpte jag på rea och den var minst sagt ynklig då. Förra året behövde den tid att växa till sig och nu blommar den så sött och har påbörjat sin klättring längs med stammen på ett av äppelträden.

Den svarta nysrotens, Veratrum nigrum, blad var det jag föll för vid ett besök på en plantskola och den fick komma med hem, något jag inte ångrar.

Guldazalean har nästan blommat över men den sprider fortfarande sin fantastiska doft.

Den här rhododendron är på gång att slå ut och den är en av få växter som fanns här när vi flyttade hit.

Den vita alpclematisen, Sibirica och liljekonvaljen åstadkommer en vit harmoni.

Plantera blåbär i din trädgård och få både hyfsat goda bär och en vacker buske med fina höstfärger. Det här är amerikanska blåbär och de mår bättre i lite surare jord än andra växter.

Kommer ni ihåg att jag bloggade om projekt i trädgården för några veckor sedan. Här är resultatet, ett nytt trädäck som nästan är klart. Det ska bara till en kant runt om. Här blir det perfekt att sitta och njuta av kvällsolen och heta sommardagar är det skuggigt mitt på dagen.

Penseérna jag sådde i februari är äntligen klara att plantera ut. De har stått i växthuset i ganska många veckor och för en tid sedan satte jag ut dem under en fiberduk några dagar. Den tog jag sedan av och nu är de planteringsklara. Fiberduken är bra för den skyddar både mot sol och kyla och kanske lite vind också.

Idag har jag haft en föreläsning om sticklingsförökning. Det handlade mest om vedartade sticklingar, det vill säga buskar, träd och städsegröna växter. Det kan vara mer eller mindre enkelt att få sticklingar att rota sig, men ett nästan säkert kort är pelargoner.

För en tid sedan klippte jag ner en pelargon och just då hade jag inte tid att plantera sticklingarna, så jag satte ner dem i lite vatten. Det behöver man egentligen inte göra utan pelargonen får lätt rötter om du bara sätter ner dem i lite jord. Det kan vara bra att ha dem fuktigt några dagar, sätt en platspåse eller plastfilm över så att sticklingen inte torkar ut.

Ta bort blommor och bladen längs ner på den bit pelargon som du klippt av. Stjälken behöver inte vara speciellt lång, men det måste finnas bladfästen där rötter kan växa ut.

När pelargonsticklingen fått rötter, plantera i en liten kruka, den får inte vara för stor för det tycker inte pelargonen om.

Nu står mina pelargonsticklingar i växthuset och växer till sig. Och kanske jag ger mig på att prova på att ta sticklingar från clematis, för att öva mer på de teoretiska kunskaperna vi fick idag.