Vi är vänner vi

26 maj, 2009 klockan 21:03

Jag gillar att hålla på med trädgård av flera olika orsaker, men en sak som är extra kul är skapandet. Både det egna och naturens gång. Det kan handla om att jag tänker ut växter som på grund av färg eller form passar ihop med varandra. Men minst lika ofta är det roligt att se hur växterna tar egna initiativ och omfamnar varandra.

Guldhumlen har hittat en allium att krama…

Det är precis som att här tyckte förgätmigejen att det passade bättre att vara rosa än ljusblå för att passa ihop med akjlejan ”Black barlow”.

Här är det jag som varit framme och planterat en gulltörel, Euphorbia polychroma tillsammans med en röd nejlikrot, Geum coccineum . Ganska färgstark men fräckt, tycker jag.

Både gräslöken och prästkragarna är självsådda. Men jag lät dem stå kvar för visst liknar det en härlig sommaräng.

Den rödbladiga klövern sprider sig gärna lite här och där, men den är lätt att rycka upp om den hamnar alldeles fel. Här har den hälsat på hos myntorna.

Dela

Ros i brådskans tider

20 maj, 2009 klockan 17:37

Egentligen har jag inte tid att blogga för nu är det mycket  med studierna. Det är drygt en vecka kvar och både tenta och en stor inlämningsuppgift ska klaras av. Men jag kunde inte låta bli att dela med mig av trädgårdens första ros den här säsongen.

Single cherry har slagit ut sin första knopp och är lite anspråklös sådär men ändå synlig med sin mörkröda färg. Single cherry ingår i pimpinellafolia-gruppen och blommar tidigt, från slutet av maj till midsommar och ett tips är om man vill tidigblommande rosor så välj pimpinellarosor eller vildrosor.

Single cherry har visserligen mycket taggar men har en stark söt doft. Den är dessutom både är skuggtålig och lättodlad. En extra bonus är de svarta nyponen på hösten.

Dela

Trädgården i maj

17 maj, 2009 klockan 19:44

Nu är det grönt, vill jag lova. De senaste veckornas värme och dessutom lite nederbörd har gjort att det formligen exploderat i rabatterna. Det är bara att gå runt att njuta av både blommor, bladformer och gröna nyanser. I går tog jag också med mig kameran ut och detta blev resultatet:

En sockblomma, epimedium av okänd art. Namnlappen är borta sedan länge. Kanske någon annan vet?

Tovsipporna är bra kompisar med förgätmigejen som man aldrig riktigt vet var den växer från år till år. Här har den landat bra, tycker jag.

Fotbladet,  Podophyllum har vackra blad och hör ursprungligen hemma i östra Nordamerika, Östasien och Himalaya.

Det är mycket grönt i trädgården just nu. Här sticker några tulpaner upp ur den gröna bladmassan och ger en extra färgklick.

Den här clematisen med okänt namn köpte jag på rea och den var minst sagt ynklig då. Förra året behövde den tid att växa till sig och nu blommar den så sött och har påbörjat sin klättring längs med stammen på ett av äppelträden.

Den svarta nysrotens, Veratrum nigrum, blad var det jag föll för vid ett besök på en plantskola och den fick komma med hem, något jag inte ångrar.

Guldazalean har nästan blommat över men den sprider fortfarande sin fantastiska doft.

Den här rhododendron är på gång att slå ut och den är en av få växter som fanns här när vi flyttade hit.

Den vita alpclematisen, Sibirica och liljekonvaljen åstadkommer en vit harmoni.

Plantera blåbär i din trädgård och få både hyfsat goda bär och en vacker buske med fina höstfärger. Det här är amerikanska blåbär och de mår bättre i lite surare jord än andra växter.

Kommer ni ihåg att jag bloggade om projekt i trädgården för några veckor sedan. Här är resultatet, ett nytt trädäck som nästan är klart. Det ska bara till en kant runt om. Här blir det perfekt att sitta och njuta av kvällsolen och heta sommardagar är det skuggigt mitt på dagen.

Penseérna jag sådde i februari är äntligen klara att plantera ut. De har stått i växthuset i ganska många veckor och för en tid sedan satte jag ut dem under en fiberduk några dagar. Den tog jag sedan av och nu är de planteringsklara. Fiberduken är bra för den skyddar både mot sol och kyla och kanske lite vind också.

Dela

Välkommen till Alnarp

13 maj, 2009 klockan 16:38

 

Ta med dina nära och kära på en utflykt till Alnarp på söndag. Då är det dags för Alnarpsdagen och vi trädgårdsingenjörer, årkurs 1 ska sälja växter, karameller och fika. Min främsta uppgifter är att åka runt och hämta växter som snälla plantskoleägare och växtodlare skänker till oss. Så på fredag blir det en uppsamlingstur och förhoppningsvis får vi massor med fina växter som vi kan sälja för att delvis kunna finansiera en trädgårdsskolresa.

Men det är inte bara vi som är på plats på söndag mellan klockan 10 och 16 utan elever från alla utbildningar finns där och har olika slags aktiviteter. Det blir också rundvandringar och mycket annat. Mer finns att läsa här: http://www.slu.se/?id=1683

Bilderna från Alnarps parken är från i fjol, ungefär vid den här tiden. Nu som då blommar näsduksträdet och körsbärsträden för fullt. Och den skira japanska lönnen, acer palmatum lyser röd vid den lilla dammen.

 

 

 

 

 

En bit in i parken blommar ramslöken för fullt och en lökdoft sprider sig över marken.

Dela

Lätt att få fler pelargoner

11 maj, 2009 klockan 19:31

Idag har jag haft en föreläsning om sticklingsförökning. Det handlade mest om vedartade sticklingar, det vill säga buskar, träd och städsegröna växter. Det kan vara mer eller mindre enkelt att få sticklingar att rota sig, men ett nästan säkert kort är pelargoner.

För en tid sedan klippte jag ner en pelargon och just då hade jag inte tid att plantera sticklingarna, så jag satte ner dem i lite vatten. Det behöver man egentligen inte göra utan pelargonen får lätt rötter om du bara sätter ner dem i lite jord. Det kan vara bra att ha dem fuktigt några dagar, sätt en platspåse eller plastfilm över så att sticklingen inte torkar ut.

Ta bort blommor och bladen längs ner på den bit pelargon som du klippt av. Stjälken behöver inte vara speciellt lång, men det måste finnas bladfästen där rötter kan växa ut.

När pelargonsticklingen fått rötter, plantera i en liten kruka, den får inte vara för stor för det tycker inte pelargonen om.

Nu står mina pelargonsticklingar i växthuset och växer till sig. Och kanske jag ger mig på att prova på att ta sticklingar från clematis, för att öva mer på de teoretiska kunskaperna vi fick idag.

Dela

Kirskål, av våra första grödor

9 maj, 2009 klockan 19:14

Häromdagen fick jag veta att kirskål inte alls kom till Sverige med munkarna, som jag trott, utan att arkeologer hittat spår av kirskål från järnåldern. Det kan med andra ord varit en av de första grödorna här i Sverige. Då var det mat, nu är det mest ogräs. Men det går att tillaga den och ett recept fanns i dagens bilaga i HD om Fredriksdal och Sofiero. Kirskålspaj låter ganska spännande, tycker jag.

Kirskål heter Aegopodium podagraria och artnamnet kommer av grekiskans podagra. Det vill säga att den ska bota fotgikt. Kirskål kallas också kers eller skvallerkål och finns i hela Sverige, förutom fjällen och är ett av våra mest svårutrotade ogräs med jordstammar som bildar mängder av skott.

Här kan du läsa om hur man tar bort oönskad kirskål:

http://odla.nu/artiklar/kirskal.shtml

Dela

Tulpanfrossa

6 maj, 2009 klockan 11:50

En liten varning, nu blir det mycket tulpaner. I flera år har jag tänkt anteckna namnen och fotografera mina tulpaner för jag står där varje höst och försöker komma ihåg var jag har lökväxter och speciellt var tulpanerna är nergrävda. Det brukar bli någon ny sort varje år och då kan det vara bra att veta var de nya passar att grävas ner.

Jag gick en runda nu på förmiddagen och kom upp till över 20 olika slags tulpaner. En del finns det bara en av, andra har förökat sig och blivit fler och fler för varje år. Namnet tulpan kommer från det persiska ordet för turban och troligen kom tulpanen till Sverige på 1600-talet. I Holland, som är det stora tulpanlandet framför andra, finns det ett litet tulpanmuseum i Amsterdam. Det besökte jag för några år sedan och det kan rekommenderas om man vill veta mer om tulpanens historia och hur tulpanlökar odlas för försäljning.

En dunge med med vanliga gula triumphtulpaner lyser upp tidigt på våren. De är mycket lättodlade.

Tulipa, ”Purple prince” verkar trivas bra här och har förökat sig på bara några år.

För några år sedan köpte jag lökar på Rosendahl i Stockholm. Av den här tulpanen återstår det bara en som står och kämpar under bambun. Enligt påsen jag sparat heter den ” Renown Unique”.

 

Vildtulpanen, Tulipa sylvestris ursprung är okänt, men den finns i både norra Afrika, sydvästra Asien, Europa och som förvildad även i Sverige. Hos mig har den sällskap av murgröna och ett tak av rosor.

Längs med gången på framsidan av huset växer dessa lila tulpaner med namnet ”Attila”.

I stenpartiet växer de här ljus- och mörkare rosa botaniska tulpanerna. Vad de heter har jag inte lyckats klura ut, kanske du vet?

Mitt bland mattan av ormöga sticker ett par av dessa tulpaner upp. Den heter ”Blushing Apeldoorn” och numera hittar jag den även i andra rabatter där den inte är planterad, hmm.

I fjol grävde jag ner de här lökarna, Tulipa Montreux och de står tillsammans med:

den nästan svarta tulpanen ”Queen of the night”.

Den liljeblommande tulpanen ”Ballade” har nästan samma färger som grannen, magnolian.

 Denna lilla rosa skapelse kan heta ”Rosalie”.

Vattendroppar från det senaste regnet sitter kvar på triumptulpanen ”Jan Reus”.

Jag är inte helt säker, men den här franstulpanen kan heta ”Blue Heron”.

Ytterligare en franstulpan. Den här heter Calibra, tror jag. Jag har sparat gamla förpackningar av tulpanlökar och nu försöker jag utröna vilken som hör till vilken.

Detta kan vara den liljeformade ”Maytime”.

Den här heter troligen ”Sorbet” och visst ser den ut lite som polkagrisglass.

 

”Holland chic” heter den här liljetulpanen och är en ganska ny sort från Holland.

”Gavota” är darwin-hybrid, en sort som registerades i Tjeckien 1995.

Av ett paket med 15 tulpaner av tre olika sorter återstår bara ett par av ”Jackpot” eller så heter den ”Striped Sail”. Jag inser när jag tar fram min påse med gamla förpackningar av tulpaner att det är en hel del som försvunnit. Men så är det lite med tulpaner, har jag märkt. Och det kan dels bero på att de planterats för sent av mig eller att jag inte gödslat ordentligt. Det kan också vara jorden som inte är tillräckligt väldränerad och då trivs inte tulpanerna.

Röda tulpaner är svårt att kombinera med annat, så här är det bara röda tulpaner. De i bakgrunden fanns här när vi flyttade hit och de förgrunden är en triumptulpan med namnet ”Olaf”.

Misstänker att även det här är en gul triumphtulpan. Förutom dessa tulpaner har jag även några vita, fosteriana tulpaner som blommar tidigt. Detsamma gäller”Spring green” som också nästan är överblommade redan. Flocktulpanen, tulipa tarda har blommat över helt liksom violtulpanen, tulipa humilis.

Dela

Egenodlad sparris är mums på tallriken

4 maj, 2009 klockan 19:57

 

Valborg firades med att äta sparris från den egna odlingen. Det är en märklig grönsak, tycker jag. Bara någon vecka innan gick jag där och tittade och undrade var sparrisen var. Så plötsligt dyker det upp små skott ur jorden och innan man knappt hinner tänka har den stuckit i väg och blivit flera centimeter lång.

På bara några dagar är den dags att skörda och till lunchen fick vi några sparrisstjälkar var till den varmrökta laxen och färskpotatisen. Mums.

Sparris växer vild i stora delar av världen, mest vanlig är den vid havsstränder i Sydeuropa. Den kom till Sverige på 1600-talet och det är skotten från rotstocken man skördar, antingen gröna eller vita. Den vita är blekt och den gröna oblekt. Allt detta läser jag i Lena Israelssons ”Handbok för grönsaksodling”. Där står det mesta som är värt att veta om grönsaksodling.

Och skulle ni vilja odla sparris så välj en solig del av trädgården till sparrisbädden. Jorden ska vara lätt och djup. Har ni som jag lerjord gäller det att förbättra jorden med bland annat kompost. Plantera i 25 cm djupa fåror som är 30 cm breda och fårans botten ska vara upphöjd. Täck sedan med jord cirka 8 cm. Resten av jorden föser man ner i fåran i omgångar under sommaren. Täck gärna med organiskt material, tång är bäst men kanske lite svårt att få tag på, och klipp ner sparrisen på hösten. Gödsla också årligen efter skörd med exempelvis färskt gräsklipp.

Den blekta sparrisen får man genom att kupa upp jorden 10 cm om våren. Jag kupar inte mina sparris utan de blir gröna och jag tycker de nästan är godare än vita.

Det trista med sparris är att det tar tid innan det går att skörda för första gången, tre år måste man vänta. Och då bara ett skott per planta. Följande år framöver skördar man alla skott fram till midsommar, därefter får plantan utvecklas fritt och blir en graciös ganska hög grön växt som är vacker att ha i buketter.

Dela