Trädgårdsbloggen

En trädgård är inte bara blommor av olika slag. För mig är det viktigt att odla sådant som går att äta, det gäller både grönsaker, frukt och bär. Och nu är det högsäsong på bärfronten. Vi plockade en stor skål med hallon i går kväll och det  går att hämta några bär till filen, varje morgon. Detsamma gäller vinbären. De röda är mogna och väntar på att plockas. Det svåra är att använda alla, visst saft och sylt går att göra. Men det finns det redan i både frys och matkällare. Baka kakor går också, så det få nog bli några vinbärskakor av något slag.

Förra året lyste körsbärsträdet rött av körsbär och det räckte till både oss och fåglarna. I år har det blivit ett och annat och det tog fåglarna innan det ens hunnit bli rött. Plommon är det inte heller några och päronen är få. Däremot är det gott om äppelkart, fast nu i torkan verkar det som om de inte orkar längre utan träden har  tappat ganska många redan.

Jordgubbarna är slut, men smultronen finns kvar och det är bara att sätta sig ner och stoppa i munnen. Vi har både vita och röda revande smultron, som heter Rödluvan och Snövit samt ett och annat månadssmultron. Men jag gillar de revande bäst, både för att de är utmärkta marktäckare och sedan är smaken lite sötare.

Det här är ingen melon utan en salladsgurka, fotograferad på ganska nära håll. Den är normalt lika stor som en bifftomat. Jag köpte två plantor av mina kurskamreter som odlat fram massor av plantor. Salladsgurkan huserar i växthuset och har ungefär samma växtsätt som vanlig gurka. Svårt att veta när den är mogen, men vi smakade en häromdagen och det var som att äta mormors inlagda ättiksgurka, mycket gott tyckte dottern.

En och annan tomat börjar också bli mogen och det finns fler på gång. Nu väntar jag också på att blåbären, hösthallonen,  björnbären och vindruvorna ska mogna.

Sambon plockar nävarna fulla med smultron, dottern har placerat sig under bigarråträdet och jag tar en morgonrunda bort till vinbären för att få sommarsmak i filen. Nu har de härliga frukt- och bärtiderna börjat och jag kan inte tänka mig en trädgård utan bär. Därför finns det mesta här, allt från smultron och jordgubbar till blåbär och björnbär.

 Bigarråträdet, Stella har aldrig gett så mycket frukt. Det räcker både till oss och till fåglarna. Bigarråer är för övrigt ett samlingsnamn för sötkörsbär. De är också hälsosamma för de innehåller ganska mycket C-vitamin.

Jordgubbarna börjat ta slut, men än blir det en och annan röd gubbe att stoppa i munnen.

Det här är varken bär eller frukt men jag kunde inte låta bli att ta en bild på sockerärtorna, som är mums.

Vi har både vita och röda revsmultron, de har de lite roliga namnen, Rödluvan och Snövit. De vita smultronen är extra bra för de som är allergiska mot röda bär.

En skål med bigarråer får stå framme på köksbordet från och med nu.

Efter en veckas frånvaro är det lite att ta tag i en trädgård. Inte för att det är så mycket ogräs att rensa i mina rabatter men det en del som ska klippas ner och rensas bort. När jag var färdig med mitt stenparti, kändes det lite tröstlöst måste jag erkänna. Då hade jag inte kommit halvvägs. Men så kom jag på något annat att göra. Det finns ju bär att plocka.

Redan första året i trädgården planterade jag två svartvinbärsbuskar, en röd och en vit vinbärsbuske, en uppstammad krusbärsbuske som ger röda bär och en vanlig. På var sin sida om dessa växer hallon i en liten kort rad. Det mesta brukar vi plocka, antingen direkt in i munnen eller så blir det sylt eller saft. Det som blir kvar får fåglarna.

Jag for in för att hämta en liten hink och de svarta vinbären plockades snabbt, främst för att åskan såg ut att närma sig. Sedan blev det lite röda vinbär och hallon också. När regnet öste ner gick jag in för att koka svartvinbärssylt och det blev fyra burkar att ta fram och ha till morgonfilen. Dessutom blev det en rödvinbärskaka med kokostäcke till efterrätt. Hallonen, sparade vi till dagens frukost, mums!