Tulpaner, narcisser och andra vårlökar har sedan länge blommat över. Men det finns lökväxter som dyker upp så här mitt i sommaren.  Fördelen med dem är de tar inte så stor plats och det finns flera roliga sorter.

Den här lilla spetsiga bollen dyker upp som smala blad redan på våren.  Knoppen växer till sig allt mer och strax är det dags för den rödvioletta blomningen. Klotlöken trivs i soliga lägen och blir 50-90 centimeter hög.

Den här cerise skönheten växer i min ganska nygrävda dagliljerabatt. Jag rensade där ordentligt i höstas och satte både tulpanlökar och de här, vilket jag glömt. Det blev en trevlig överraskning när den här dök upp. Jag tror det är någon form av rosenlök, Allium Carinatum, men jag är inte helt säker.

Häftiga spretiga bollar. Stäppliljan kan få upp till 20 centimeter stora bollar och lyser fint inne i skuggan. Den trivs bäst i sol, men mina har klarat sig flera år nu i en lite mer skuggig rabatt. Den kan också användas som eternell.

Gemensamt för de här växterna är att de alla hör till Alliumsläktet och lökarna grävs ner i september-oktober. Släktet har cirka 700 arter och den mest kända är kanske gräslök, Allium schoenoprasum. Släktnamnet Allium som namn på vitlök användes redan på 100-talet f.Kr. Källa: Den virtuella floran.

Förutom att jag går omkring och njuter av allt som börjar blomma nu, så är det en del som behöver göras. Häcken ska klippas och när det är så här varmt behövs det vatten lite här och där. Jag vattnar aldrig hela rabatter utan gör mer punktinsatser på sådana växter jag vet behöver lite extra. Det kan vara en spansk näva eller ett silverax som är lite extra torkkänsliga. Nyplanterade växter får också ett extra tillskott vatten, varannan dag ungefär.

Det enda som vattnas regelbundet är grönsakslandet. Där låg salladen ner efter en solig dag i början på veckan. Men två ordentliga vattningar senare så var de välmående igen. Om något slokar och ser hängigt ut, ge inte upp utan vattna. De flesta växter kommer då igen.