Trädgårdsbloggen

Ibland vill det sig inte med växtligheten. Det kan vara torka, blöta, sniglar eller olika sjukdomar. I år har tomaterna hemma hos mig drabbats av pistillröta. Det är en fysiologisk sjukdom som beror på kalciumbrist i frukten och kan ha flera orsaker. En sak är säker, det kommer inte ut tillräckligt med kalcium till cellerna i blomänden på frukten. Det visar sig senare när tomaterna börjar växa för då märks rötan längst ut på frukten.

Pistillrötan kommer oftast 1-3 veckor efter befruktningen. Risken är störst om det finns många frukter och stor bladmassa. Det blir då stor konkurrens om tillgängligt kalcium.

Det är mycket som ska samspela på rätt sätt för att det ska bli friska och fina tomater. Och tydligen har det inte skett hos mig i år. Det kan ha varit allt från för låg luftfuktighet till för lite vatten. Kalcium transporteras med vattenströmmarna i plantan och när det är stor instrålning av ljus och låg luftfuktighet hamnar mycket av kalciumet i bladen för de tar upp mest vatten. Det kan vara så att jag haft för mycket bladmassa, så nu har jag gallrat hårt bland bladen och tagit bort alla angripna tomater.

Pistillröta kan också uppstå om rötterna blivit skadade eller det varit hög koncentration av nitrat eller ammonium. Men det tror jag mest är i kommersiella odlingar. För att minska risken för pistillröta gäller det att ha koll på bladmassa, vattningen och luftfuktigheten. I ett litet växthus som jag har är det dock inte så lätt, så det är nog bara att leva med det i år och hoppas att det blir några tomater att njuta av.