Randiga koder bra för handeln
Det går inte att se på varornas streckkoder i vilket land de producerats. Det är en vida spridd missuppfattning som till och med Statistiska Centralbyrån tar fel på visar det sig.
EAN-koder
EAN står för European Article Numbering.
EAN-Streckkoderna finns i flera varianter där den trettonsiffriga EAN 13 är vanligast. EAN 8 används på mycket små förpackningar.
De första två, ibland tre, siffrorna är landsnummer, de följande fem är leverantörens nummer följt av leverantörens eget nummer på varan. Den sista siffran är en kontrollsiffra.
Systemet baseras på det amerikanska systemet UPC - Unified Product Code som började användas 1969. Idag är UPC en del av EAN-International med huvudkontor i Bryssel.
EAN föddes i mitten av 70-talet när tolv västeuropeiska länder enades om ett gemensamt steckkodssystem för varuhandel.
1979 bildades Stiftelsen Svenska EAN-kommittén som 1994 blev EAN Sverige.
EAN Sverige ägs av svensk dagligvaruhandel och av leverantörerna till svensk dagligvaruhandel.
Vem som helst kan skaffa ett EAN-nummer, privatpersoner, företag eller ideella föreningar.
På internetsidan www.gepir.org/client.asp kan man, genom att skriva in EAN-sifferkoden på varan, få fram vilket företag som står bakom
produkten.
På internetsidan www.returpack.se kan man knappa in serienumret för att få reda på om en viss aluminiumburk ingår i pantsystemet.
Ekonomi.
Till skillnad mot vad många tror finns det ingen information för konsumenten i streckkoden den så kallade EAN-koden. En vanlig missuppfattning är att de första två siffrorna anger i vilket land varan i förpackningen producerats. Ofta är det så, men inte alltid. För Sverige är landskoden 73, men siffrorna 73 talar bara om att det är EAN i Sverige som skrivit ut licensen. Numret kan sedan lika gärna tryckas på produkter som tillverkas i andra länder för den svenska marknaden.
— Siffrorna 73 har ingenting med ursprungsland att göra. Siffrorna säger bara i vilket land företaget finns, och då oftast huvudföretaget. Electrolux till exempel plockar ut koderna i Sverige och skickar dem till alla sina producenter i olika länder, säger Mia Lenman på EAN-Sverige, som delar ut streckkodsnummer till svenska företag.
Missuppfattningen att siffrorna anger tillverkningsland är så utbredd att till och med Statistiska centralbyrån tar fel. SCB baserar försäljningsstatistiken för livsmedel på de varor som registreras med EAN-systemet. I statistiken över det gångna årets försäljning skriver SCB att siffrorna 73 anger att tillverkningslandet är Sverige.
— Det där är jag inte hundraprocentigt insatt i, men du har säkert rätt, säger David Lennartsson på SCB som är en av två författare till rapporten.
Den felaktiga beskrivningen av vad EAN-koden står för har följt med rapporten i flera år, men den påverkar inte statistiken som beräknas efter varutyp, inte tillverkningsland.
— Vi är ju egentligen inte intresserade av vad koderna står för i den statistiken, men det är klart att det kan ge en felaktig bild. Jag ska ändra det till nästa årgång, lovar David Lennartsson.
Tillverkningsland eller inte, streckkoder är ett perfekt system för butikerna när det gäller att hålla tempot uppe och samtidigt hålla reda på försäljningen. Varor passerar kassorna i rask takt och fotocellen som läser av streckkoden är noggrannare än ett butiksbiträde som slår in beloppet direkt på kassaapparaten kan vara. Försäljningsstatistiken lagras dessutom automatiskt i butikens datasystem.
Emelie Lötgren, som är kommunikationsansvarig på Sveriges konsumentråd, ser däremot inga större fördelar för konsumenterna med streckkodssystemet.
— Det enda jag kan säga på rak arm är att det går lite snabbare i kassan när man ska betala, men å andra sidan är det viktigt att prismärkningen på hyllkanten är tydlig och att det går att se vad varan kostar. Jämförpris och sådana saker ska framgå tydligt, annars blir man ju irriterad, säger hon.
För handeln är systemet däremot så användbart att EAN idag är spritt i över hundra länder. Björn Passad är den enskilda svensk som betytt mest för EAN:s utveckling. Fram till pensionen för fyra år sedan ägnade han en stor del av sitt yrkesliv på Grossistförbundet åt streckkoder. Under tidigt 80-tal satt han som ordförande i en internationell arbetsgrupp som spånade fram nya användningsområden för EAN-systemet. För sina förtjänster tilldelas Björn Passad i år Söderbergska handelspriset. Själv har han sin egen förklaring till varför EAN blivit så framgångsrikt.
— Streckkoder är en sorts esperanto. Det fungerar på alla språk och man kan variera dem i storlek och färger. De kan tryckas på olika material och under olika produktionsförhållanden, vare sig det är på ett modernt tryckeri eller i en källare i Hong Kong.
Priset på 300 000 kommer att delas ut till Björn Passad vid Svensk handels årsmöte den 10 maj.
Emil Schön
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus