EU vill styra mer — möter protester
EU-kommissionen skärper tonen mot budgetsyndarna och hotar med indragna EU-pengar. Förslaget om att Bryssel ska förhandsgranska nationella budgetar möttes genast av protester, bland annat från Sverige.
Bryssel. EU-kommissionen skärper tonen mot budgetsyndarna och hotar med indragna EU-pengar.
Förslaget om att Bryssel ska förhandsgranska nationella budgetar möttes genast av protester, bland annat från Sverige.
EU-kommissionen tar tillfället i akt medan krismedvetandet är högt och ökar trycket på EU-länderna att sköta sina finanser bättre. Problem med underskott och stora skulder ska åtgärdas i tid, innan de har växt till nya Greklandsfall.
I denna strategi ingår det kontroversiella förslaget att EU-länderna ska lämna in sina budgetar, i grova drag, för förhandsgranskning i Bryssel innan de beslutas på hemmaplan. Tanken är att koordinera den ekonomiska politiken och att EU-kommissionen och medlemsländerna ska kunna protestera mot länder som inte sköter sig.
Men förslaget är svårsmält för många regeringar, bland andra den svenska, som inte förstår vitsen med att också länder som har ordning på sin ekonomi ska släppa ifrån sig budgetutkast.
— Länder som Sverige — vi är ju ett lysande undantag som har god ordning och inte ligger i närheten av de här nivåerna som man inte får överskrida. Vi kan rimligen inte behandlas på samma sätt, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.
— Jag kommer att invända mot det synsättet.
Även finansminister Anders Borg tycker att kommissionen går för långt.
— Det är inte lämpligt att budgeten ska underställas kommissionen innan riksdagen har hanterat den, säger han.
Men EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso anser att mer koordinering behövs, eftersom åtgärder i ett land kan få stora effekter på andra.
— Man kan inte ha en valutaunion utan en ekonomisk union. Om medlemsländerna inte vill ha det är det bättre att inte ha någon monetär union alls, sade han på en pressträff i Bryssel.
För att få länderna att skärpa sin budgetdisciplin föreslås att EU ska kunna strypa strukturfondspengar och liknande om länder bryter mot reglerna gång på gång.
EU-kommissionen vill också fokusera mer på skuldsättning och på skillnader i konkurrenskraft mellan länderna än vad man hittills gjort. Greklandskrisen har blivit en smärtsam påminnelse om att EU missat båda punkterna.
Även om allting syftar till att ingen ska få missköta sig som Grekland vill EU-kommissionen inrätta en permanent krismekanism, som skulle fungera på liknande sätt som räddningspaketet för Grekland och det jättelika skyddsnätet på 750 miljarder euro som spänts upp för andra euroländer med risiga statsfinanser.
— Det ska vara lån med sådana räntenivåer att det inte blir attraktivt för någon regering att frivilligt använda sig av dem, säger EU-kommissionär Olli Rehn.
Trots alla problem för euron har den fortfarande dragningskraft och EU-kommissionen tvekar inte att släppa in nya medlemmar. På onsdagen fick därför Estland klartecken att införa euron den 1 januari 2011 som euroland nummer 17. Det definitiva beslutet fattas i sommar.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus