Borg välkomnar förstärkt krisfond

Euroländerna måste visa upp hur skuldkrisen ska klaras av, säger finansminister Anders Borg inför helgens toppmöte i Bryssel. Medieuppgifter om en förstärkning av eurozonens räddningsfond EFSF till 2 000 miljarder euro välkomnas av Borg.

2 000 miljarder euro är närmare fem gånger mer än fonden har att sätta in i dag.

— Det är rätt uppenbart att en fond i det häradet skulle klara att hantera rätt långtgående bekymmer, sade Anders Borg i dag.

Han upprepade att helgens toppmöte måste komma fram till lösningar när det gäller förstärkning av stabilitetsfonden och för hur Greklands skulder ska hanteras. Det är helt klart att privata långivare, som banker, måste vara med och ta en del av kostnaderna, enligt Borg.

Anders Borg väntar sig att nästa runda finansminister- och toppmöten i Bryssel ska ge ett grekiskt krispaket, skyddsvallar mot spridning av skuldkrisen till Italien och Spanien och en brandvägg kring EU:s finanssektor. Och det är i första hand euroländerna som ska leverera, förklarar han efter dagens överläggningar i EU-nämnden.

— Vi har rätt att kräva att euroländerna nu redovisar hur de ska hantera den här krisen, säger Borg.

Det värsta tänkbara är om krisräntorna når sådana nivåer att den italienska staten slås ut från kapitalmarknaden, enligt Borg.

— Det är världens tredje största statsskuld.

Den brandvägg som ska skydda finanssektorn i EU kan översättas till 100—200 miljarder euro för att stärka bankernas balansräkningar, enligt Anders Borg.

— En betydande del av detta kan naturligtvis dras in genom att bankerna kvarhåller sina vinster. Det skulle vara det enklaste sättet, säger han.

När dessa möjligheter inte står till buds vill Borg att EU:s medlemsländer, vart och ett för sig, tar sig an eventuella kapitaltillskott i sin egen banksektor.

— Först därefter är det aktuellt att tala om någon typ av europeisk institution (som EFSF), säger han.

— Vi måste ställa rätt diagnos för att att bota patienten, sade statsminister Fredrik Reinfeldt i sitt anförande i EU-nämnden.

Han tillägger att krisen i första hand handlar om länder med misskötta statsfinanser, stora underskott och allt större skuldnivåer och att den därför främst ska mötas med krav på budgetdisciplin.

— Förslaget till slutsatser på helgens EU-toppmöte är en katalog av åtgärder som gjorts tidigare och inte har lyckats, sade Jonas Sjöstedt (V) på EU-nämndens möte.

Han varnar även för svenskt deltagande i EFSF.

— Ska Sverige vara med och garantera eller betala in pengar till detta? Ska vi riskera miljard efter miljard efter miljard av svenska skattepengar för att rädda franska banker? Är statsministern beredd att förhandla om en lösning i den riktningen?

Fredrik Reinfeldt avfärdade resonemanget som "nationalism":

— Om alla EU-länder sade så skulle Grekland bli rätt ensamma.

Något direkt svenskt bilateralt stöd till krisens Grekland är inte aktuellt enligt Reinfeldt, trots den allt mer akuta krisen och den stora risken för spridningseffekter.

TT