Farorna inte över för euron

Till slut lyckades euroländerna sätta ihop alla delar i sitt krispaket, som kraftiga skuldlättnader för Grekland. Men flera komponenter saknas. — Det finns mycket kvar att göra, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.

Efter en maratonförhandling som slutade först klockan fyra i morse kunde ett gäng trötta ledare från euroländerna meddela att de hade en överenskommelse. Frankrikes president Nicolas Sarkozy hann först ut för att berätta om att bankerna går med på en 50-procentig skuldnedskrivning för Grekland.

— Det innebär att Greklands skuldbörda kan minska med 100 miljarder euro, sade Sarkozy.

Han medgav att alla detaljer inte är på plats än.

Flera komponenter saknas i nattens krispaket för att kunna blåsa faran över. Exempelvis måste banker och pensionsfonder gå med på att skriva av hälften av värdet på sina grekiska obligationer. Den internationella bankföreningen IIF:s uppgörelse om detta ska nu följas upp med att varje enskild bank som berörs skriver på och genomför transaktionen.

En annan riskfaktor är att Grekland, som nu ska få ett andra stödpaket med nödlån på 130 miljarder euro från EU och IMF, helt enkelt inte klarar av att uppfylla de krav på budgetsanering och privatiseringar som långivarna ställt för att betala ut nödlånen. Tidigare saneringsprogram haltar redan betänkligt och motståndet mot nedskärningar i Grekland har utmynnat i våldsamma kravaller när socialistregeringen, med sin bräckliga majoritet i parlamentet, gång på gång pressat fram beslut om nedskärningar och skattehöjningar.

Det är även höljt i dunkel hur euroländerna ska gå till väga när de stärker krisfonden EFSF:s stridskassa till 1 000 miljarder euro.

— Det har tagits några steg och det finns grund för försiktig optimism, men man måste också konstatera att det finns mycket kvar att göra, sade statsminister Fredrik Reinfeldt vid en pressträff i Stockholm.

Han pekade på att slutdokumentet från eurotoppmötet innehåller tydliga skrivningar om att de skulddrabbade länderna har ett eget ansvar att sanera sin ekonomi, liksom skrivningar om att förstärka räddningsfonden, om målet att minska den grekiska skulden till 2020 och om rekapitalisering av banker.

— Detta är mycket komplicerat, det handlar om mycket stora värden och kräver i flera fall lagförändringar, sade Reinfeldt.

Han tillade att Sverige fortfarande anser att det behövs en motsvarighet till svenska bankakuten för att ta hand om krisdrabbade europeiska banker.

Finansminister Anders Borg menade att huvudslutsatsen för svensk del av nattens uppgörelse är "att man kan se en försiktig optimism" eftersom det är ett steg mot stabilisering av europeisk ekonomi.

Borg gick också in på de nya krav som kommer att ställas på bankers kapitaltäckning.

— För svenska banker betyder det här att man har så god lönsamhet, så att om man håller inne vinster några kvartal så är man uppe på den nivån.

Borg kommenterade också den planerade förstärkningen av räddningsfonden EFSF.

— Det här är en väldig kraftig uppgradering av EFSF. Det är klart att det räcker rätt långt.

Uppgörelsen med bankerna blev klar först efter att Sarkozy själv, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, IMF-chefen Christine Lagarde och ett par andra EU-höjdare satt sig ned för att förhandla direkt med organisationen Institute of International Finance, som förhandlade för bankernas räkning.

I somras gick bankerna med på att skuldlättnader på 21 procent, men sedan dess har Greklands djupa kris blivit mardrömslik. Alternativet hade kunnat bli en fullständig grekisk kollaps med efterföljande finansiellt kaos.

För att stå pall måste alla systemviktiga banker öka sin kapitaltäckning till 9 procent fram till nästa sommar.

För europeiska banker som inte klarar att fylla sina kapitalbehov kommer offentliga medel att erbjudas, först från statskassor och i sista hand från euroländernas krisfond EFSF.

Den består av 440 miljarder euro, varav 250 miljarder återstår efter garantierna till Grekland, Irland och Portugal, men på småtimmarna kom euroledarna överens om en konstruktion som ska få stridskassan att öka till 1 000 miljarder euro, utan att de behöver betala något extra. Två modeller har utarbetats, varav den ena är en slags försäkringslösning och den andra inbjuder privata och offentliga investerare att delta.

Euron stärktes mot dollarn efter uppgörelsen. På räntemarknaden drog räntan på Tysklands tioåriga statsobligation tillfälligt upp till 2,16 procent, den högsta nivån på två veckor. Räntetrycket mot krishärdarna i eurozonen avtog också, men var fortfarande långt ifrån hanterbara nivåer.

TT