FI: Bolånetaket fungerar

Bolånetaket fungerar, enligt Finansinspektionen (FI).

Belåningsgraderna minskar och andelen hushåll med nya lån på över 85 procent av bostädernas marknadsvärde har halverats sedan 2009, visar en rapport från inspektionen.

Undersökningen baseras på data om bankernas utlåning och stickprov av beviljade bolån under hösten 2011.

Andelen hushåll med nya lån över 85 procent i belåningsgrad har minskat från 20 till 9 procent på två år. Undersökningen visar också att 98 procent av alla hushåll som lånar över bolånetaket amorterar, skriver Finansinspektionen.

Farhågorna när FI införde bolånetaket i oktober 2010 var att unga skulle utestängas från bostadsmarknaden och att andelen dyra blancolån skulle stiga. Ingen av dessa har infriats enligt FI.

— Bland de krediter vi undersökt nu är andelen unga, 16—24 år, fler än i undersökningen 2009, säger generaldirektör Martin Andersson.

— Vi är inte säkra på varför, men enligt bankerna har många haft någon som hjälpt dem med kontantinsatsen och de har köpt mindre och billigare.

Och det är positivt.

— Det minskar risken att den unga generationen blir överskuldsatt.

Och när det gäller blancolånen har det skett en viss ökning men bara en liten andel hänger samman med bostadsköp.

FI har också gjort ett så kallad stresstest för att kontrollera hur pass hårt hushållen är belånade. Generellt är hushållen väl rustade mot kraftiga ränteuppgångar, arbetslöshet och prisfall. Däremot kan enskilda hushåll råka illa ut, enligt FI.

En ränteuppgång med så mycket som fem procentenheter leder till att sju procent av hushållen med nytt bolån får ett underskott i hushållskassan.

Vid ett boprisfall på 15 procent får knappt en tiondel av hushållen som tecknat nya bolån ett lån som är större än värdet på fastigheten. Ett prisfall på 20 procent leder till att en tredjedel av hushållen kommer att ha en belåningsgrad som överstiger 100 procent av bostadens värde.

Om både bopriserna faller med tio procent och arbetslösheten skenar till 20 procent får endast en halv procent av hushållen underskott i den löpande hushållskassan, samtidigt som belåningen överstiger bostadens värde. FI har räknat på ännu värre scenarier, men budskapet är att hushållen generellt klarar sig relativt bra.

"Därför utgör inte de svenska bolånen i nuläget ett hot mot den finansiella stabiliteten", skriver FI.

Enligt FI så anger hälften av bankerna att det blivit "något vanligare" att kunder, i första hand förstagångsköpare, har blivit nekade lån till följd av bolånetaket. Men några av bankerna har inte märkt av någon sådan utveckling, vilket kan hänga ihop med att dessa kunder aldrig ansöker om lån eftersom de känner till reglerna.

Bolånetaket innebär att nya lån inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Den som vill ta ett lån för en bostad som kostar en miljon kronor behöver alltså spara ihop minst 150 000 kronor. Argumentet för ett bolånetak är att för hög skuldsättning gör låntagarna sårbara om bostadspriserna skulle sjunka.

TT