Ekonomipris för matchningsteori

Alvin Roth och Lloyd Shapley får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne. Deras forskning handlar bland annat om hur olika aktörer paras ihop effektivt. — Många av de viktigaste sakerna vi gör i våra liv handlar om det, säger Roth.

Roth och Shapley belönas "för teorin om stabila allokeringar och för utformning av marknadsinstitutioner i praktiken", skriver Kungliga vetenskapsakademien i sin motivering.

Priset handlar om, skriver Vetenskapsakademien, om "att på bästa sätt para ihop olika aktörer med varandra. Det kan till exempel gälla att matcha skolbarn med skolor, eller donatorer av mänskliga organ med patienter som behöver en transplantation för att överleva".

De två pristagarna har forskat kring hur detta kan ske så effektivt som möjligt.

— Det var inte väntat, sade Alvin Roth på telefon under Vetenskapsakademiens presskonferens.

— Däremot var det verkligen väntat att Lloyd Shapley skulle få priset, det hade varit ett förbiseende annars, sade han.

Han är tacksam över priset som sätter fokus på det arbete han och hans partner gör.

— När jag kommer till skolan i dag antar jag att eleverna kommer att vara mer uppmärksamma.

— Arbetet handlar om att matcha saker, och många av de viktigaste sakerna vi gör i våra liv handlar om det.

Shapley har använt så kallad kooperativ spelteori för undersöka olika metoder för matchning. Det handlar framför allt om hur man hittar en matchning som är stabil, det vill säga att hitta två aktörer som är varandras absolut bästa motpart.

Roth har genom empiriska studier och experiment visat hur man kan förbättra många marknaders funktioner. Han har därmed kompletterat den betydligt äldre Shapleys grundläggande teorier.

Mats Persson, professor i nationalekonomi, konstaterar att pristagarnas teorier redan används på en lång rad olika områden.

— Teorierna har redan kommit till användning i verkligheten, till exempel när man fördelar AT-läkare till olika sjukhus i USA och när man fördelar njurar mellan mottagare och givare så att man kan lösa problem med blodgrupper och kompatibilitet. En tredje tillämpning är att fördela elever på skolor, säger Persson.

— Och det finns tiotals andra tillämpningar, fortsätter han.

— Det här är bra utnämningar. Båda är mycket väl värda sitt pris, säger Hubert Fromlet, professor i internationell ekonomi vid universitetet i Kalmar och ledamot i Nationalekonomiska föreningen.

Hubert Fromlet har fyra år i rad gissat rätt på ekonomipristagarna på sin blogg. Men i år gick han bet.

— Det gör mig inte det minsta, säger han.

— Jag är förvånad att inte Alvin Roth fått priset tidigare. Men 2007 belönades forskning inom ungefär samma område. Därför trodde jag inte att det skulle bli aktuellt så snart igen, säger Hubert Fromlet.

Mats Persson tror inte att teorierna ännu i praktiken använts i Sverige.

— Problemen finns även här, till exempel när man ska placera ut jurister på tingstjänstgöring, men just de här metoderna har så vitt jag vet inte använts i Sverige än.

"Årets prisbelönta forskning är ett utmärkt exempel på ekonomisk ingenjörskonst", skriver Vetenskapsakademien.

Shapley började forska på detta område på 1960-talet. Roth upptäckte två decennier senare hur användbara teorierna var när han i början av 1980-talet började studera marknaden för nyutexaminerade läkare. Forskningen har enligt Vetenskapsakademien lett till lösningar på en rad praktiska problem.

Shapley och hans medarbetare skapade en formel för ett ämne de hade personlig erfarenhet av: antagningar till skolor där elever matchas mot sina val.

— Många stora upptäckter har blygsamma inledningar, sade professor Tore Ellingsen under presskonferensen.

— - Alvin Roth, 60 år gammal, är amerikansk medborgare och verksam vid Harvard University i Cambridge samt vid Harvard Business School i Boston.

— - Lloyd Shapley, 89 år gammal, är också amerikan och är verksam vid University of California i Los Angeles.

— -Ekonomipriset är inget av Alfred Nobel instiftat pris utan skapades i samband med Riksbankens trehundraårsjubileum 1968.

— -Kungliga Vetenskapsakademien utser ekonomipristagare enligt samma principer som gäller för Nobelpriset. Prissumman är också densamma, i år 8 miljoner kronor, och betalas ut av Riksbanken.

— - Om det är flera pristagare, som i år, delas prissumman lika mellan dem.

TT