Kvinnlig vänskap utan gränser
Sex flickor sammanstrålade för första gången när de skulle börja i första klass på Slottsvångsskolan i Helsingborg hösten 1955. De kom så småningom att studera och bosätta sig på olika orter men höll kontakten. 50-årsjubileet firades naturligtvis i hemstaden.
Bildmaterial
SAMMANSVETSAD SEXTETT. Sedan skolstarten 1955 har väninnorna delat sorg och glädje med varandra. 50-årsjubiléet firades naturligtvis i uppväxtstaden Helsingborg.
Från vänster Gunn Sigfridsson, Lena Norén, Eva-Lisa Østrup, Boel Larsson-Bahr, Maj Lis Norrm
Upprop i första klass hos läraren Elsa Möller 1955. Gunn Sigfridsson, på den tiden med efternamnet Andersson, är nummer två från höger, Eva-Lisa Østrup (Persson) är nummer fyra, Maj Lis Norrman nummer fem, Lena Norén (Björkman) nummer sex, Boel Larsson-Ba
Familj.
God mat, glada skratt och tillfälle till mycket, mycket prat är viktiga ingredienser när sex kvinnor, vänner sedan barndomen, träffas. I år firar de 50 år, vilket naturligtvis uppmärksammades lite extra. För att kunna umgås med minsta möjliga avbrott tog alla in på hotell, även Lena Norén från Rydebäck, årets ”arrangör”.
— Det känns som om tiden står stilla mellan träffarna. Vi börjar direkt där vi slutade året innan.
Efter incheckningen på hotell Viking bar det av till källarlokalen i Maria församlingshus där flickscouterna höll till när det begav sig.
— Det var många minnen som flimrade förbi.
De sex flickorna började i första klass på Slottsvångsskolan i Helsingborg hösten 1955. Bara Lena och Boel hade träffats tidigare, helt hastigt, på H55-utställningen.
— Mamma började av en tillfällighet att prata med en annan kvinna som också hade en liten tös med sig. De kom snart fram till att vi skulle börja i samma klass.
Sakta men säkert växte en särskild vänskap fram mellan Lena Björkman, Maj-Lis Norrman, Gunnel Olsson, Boel Andersson, Gunn Andersson och Eva-Lisa Persson. Efter några år hade de blivit något av en ”elit” i klassen, enligt Lena Norén.
— Vi var lydiga och väluppfostrade och mellanstadieläraren Harald Nilsson tyckte väldigt mycket om oss. Det blev säkert lite orättvist emellanåt, vi fick vissa fördelar, och klasskamraterna uppfattade oss kanske inte alltid som så snälla…
Efter mellanstadiet började alla på ”Flickis”, nuvarande Olympiaskolan, visserligen i olika klasser, men på fritiden höll de ihop som tidigare. När gymnasiet, och för Lena Noréns del frisörskola, var genomgångna blev umgänget under några år mer sporadiskt när fem av vännerna flyttade till andra orter för att studera.
Kvinnorna, numera med efternamnen Norén, Norrman, Olsson, Larsson-Bahr, Sigfridsson och Østrup enligt ordningen ovan i texten, bor numera i Rydebäck, Saltsjöbaden, Göteborg, Sundbyberg, Lund och danska Farum. Sedan 1974 har de träffats minst en helg varje år, från fredag eftermiddag till söndag middag.
— Alla kommer alltid, alla är lika angelägna. En enda gång kan jag erinra mig att en av vänninorna blev sjuk och inte kunde vara med.
När det inte handlar om jämna tioårsjubileer turas man om att hålla träffarna hemma. Eventuella respektive ”körs ut”, eller kanske snarare flyr fältet frivilligt.
— De skulle aldrig stå ut en hel helg med vårt tjattrande.
De 50 år som gått sedan uppropet i första klass har naturligtvis också innehållit svåra stunder. Flera av föräldrarna har gått bort, för några år sedan miste en av kvinnorna sin make och en annan skilde sig. Vid sådana tillfällen går telefonerna varma.
— Vi finns där för varandra när det verkligen gäller. Vi har så mycket historia tillsammans att det inte spelar någon roll att vi lever på olika sätt och har skilda åsikter om många saker. Vi e' dom vi e'.
Varje väninneträff ska även innehålla något seriöst inslag, som att bevista ett kulturevenemang. Den här gången besökte man skolmuseet som är beläget i ett litet hus på just Slottsvångsskolans skolgård.
— Det fanns gamla skolfoton där vi stod uppställda tillsammans med vår fröken Elsa Möller. Jag såg henne i tidningen i våras när hon fyllde 90 år. Tänk om vi skulle våga kontakta henne inför nästa års träff?, säger Lena Norén.
Suzanne Ingvaldson
suzanne.ingvaldson@hd.se
