Borgerligt och kreativt
Att gifta sig borgerligt innebär lika stor valfrihet som om man väljer kyrkbröllop — eller större. Här kan du läsa om hur några par valt att fira.
Bildmaterial
Nina Norblad och Omar Isaksson gifte sig och hade festen i en lada utanför Göteborg. — Det kändes romantiskt och väldigt svenskt, med naturen, djuren och åkrarna runt omkring oss, berättar Nina.
Nina Norblad och Omar Isaksson gifte sig borgerligt iklädda traditionella indiska kläder, han i vitt och hon i rött med en guldaktig sjal.
Fika i köket. Jenny och Calle berättar för barnen Hannes och Saga om deras bröllop.
Nygifta. Deras bröllop brev precis som de ville.
Foto: Niclas Ryberg
Calle Öhlin och Jenny Svanelid gifte sig borgerligt på en ö, dit Jennys pappa rodde dem.
Att boka vigselförrättare
Varje kommun ger förslag på vigselförrättare, oftast politiker eller tjänstemän, därefter är det länsstyrelsen som förordnar vigselförrättaren, så att denne får rätt till att viga.
Varje kommun har listor över sina vigselförrättare, vilka går att boka för vigslar på önskade platser.
Förutom rådhuset har även kommuner en vigselsal.
I och med en lagändring som kom för nästan två år sedan får även nu andra personer ansöka om att få viga enstaka vigslar. Personerna ska företräda det allmänna och varje ansökan prövas individuellt.
Källa: Länsstyrelsen i Stockholms län
Familj.
Den borgerliga bröllopsceremonin behöver inte betyda en kort akt inne på rådhuset. Jenny och Calle gifte sig på en liten ö och Nina och Omar i en lada.
— Folk känner nog inte till att de kan få vigselförrättaren till en önskad plats, säger Barry Andersson, vigselförrättare.
Den heter Kärleksholmen. Det är en liten holme nära Calles barndomshem utanför Stockholm, och att gifta sig där var för Jenny Svanelid och Calle Öhlin ett givet val.
— Det var också nära mina föräldrars hus, där vi sedan hade festen på tomten, berättar Calle.
Alla gästerna fick först ta sig till den lilla ön. När de alla var på plats kom Calle och Jenny dit — i en eka rodd av Jennys pappa. När de började planera sitt bröllop så visste de att de ville gifta sig utomhus, och att det skulle vara borgerligt.
— Ingen av oss är troende. Så vi tog reda på om och hur vi kunde gifta oss borgerligt utomhus, med någon slags ceremoni, säger Calle.
De ringde till sin kommun och fick en lista över kommunens vigselförrättare. De fick tag på en kvinna som gick med på att viga dem utomhus.
— En borgerlig vigsel passade oss bra då vi fick tänka mer kreativt, vi fick själva välja en fin plats och kunde själva hitta på hur vi ville ha ceremonin, berättar Jenny.
Akten blev 20 minuter lång, det var diktläsning och sång och musik och ringpåtagning. Men en nackdel, tycker de båda, var att de i början av sin planering inte visste vart de skulle vända sig, det var krångligt med hur de skulle gå till väga och med att få någon att viga dem utomhus.
— Det fanns inte mycket information och många andra som inte vill gifta sig i rådhuset kanske vill få mer hjälp med lokal eller med musiker och sång, sådant som ingår om man gifter sig i kyrkan, tillägger Jenny.
Nina Norblad och Omar Isaksson tänkte först gifta sig i rådhuset, men sedan fick de veta genom en vän att det gick att få vigselförrättaren till festlokalen.
— Det tyckte vi var helt perfekt, för vi ville ju ha en ceremoni, det hade jag tänkt försöka få till ändå i rådhuset, säger Nina.
Festlokalen var en lada utanför Göteborg. Nina och Omar känner mannen som äger ladan, han brukar anordna sommarkonserter där.
— Att vi gifte oss i en lada känns fantastiskt. Det var så romantiskt och traditionellt — och ursvenskt med närheten till naturen, djuren och åkrarna, säger Nina.
I ladan hade de en lång vigselakt, med inmarsch och utmarsch, med tal och äktenskapslöften som Nina och Omar hade skrivit till varandra och Nina sjöng för Omar. Men vägen till ladan hade inte varit rak — Nina är kristen och Omar är uppvuxen med muslimsk tradition. De valde därför att välsigna sig några månader innan den borgerliga vigseln hos en imam. Därefter fick Nina vad hon ville — en stor ceremoni.
— Det viktigaste var att det blev en fin akt som vi själva kunde välja hur vi ville ha den och att vi kunde ha en stor fest. Trots att vi inte gifte oss i en kyrka så tror jag Gud såg oss, jag har nog hans välsignelse i alla fall, skrattar Nina.
Calle och Jenny träffade inte sin vigselförrättare innan bröllopet, vilket Nina och Omar gjorde. Barry Andersson är vigselförrättare i Stockholm stad och han träffar alltid paret innan vigseln.
— Men det finns inga regler att följa, det är upp till varje vigselförrättare.
Han märker att många vet att de vill gifta sig borgerligt men de vet inte hur. Det enda som paren oftast har bestämt innan de kontaktar Barry är platsen — festlokaler, bygdegårdar och parker är vanliga platser som Barry vigt folk på.
— Många är inte vana vid borgerliga bröllop, så när jag träffar paren ger jag förslag på hur de kan lägga upp akten, de kan ha diktläsning, säga äktenskapslöften, ha sång och musik.
Han får flera samtal i veckan från personer som vill viga sig borgerligt och på annan plats än i rådhuset.
— Jag tror att många inte vet om att denna möjligheten finns. Och de känner heller inte till att det är gratis, säger Barry Andersson.
Vanligtvis tar en ceremoni cirka 10—15 minuter. Det beror bland annat på om paret valt att Barry ska köra den långa eller korta versionen av själva vigselorden. Att folk väljer att gifta sig borgerligt tror Barry beror på att det är smidigt och enkelt.
— Folk väljer precis hur de själva vill ha sin vigsel, med eller utan ceremoni, och de väljer plats. Den friheten tror jag lockar. TT Spektra
Caroline Ryberg
