Än kutar blivande pensionären Evy Palm
Självklart tänker hon finnas med även i år när startskottet går för Tjejmilen. Att springa har blivit en livsstil för Evy Palm och har inget med ålder att göra tycker Sveriges mest snabbfotade blivande pensionär.
Bildmaterial
I sommar ställer den nyblivne pensionären Evy Palm sig på Tjejmilens startlinje för 21:a gången.
Foto: ANDERS WIKLUND/Scanpix
Att delta i motionslopp är fortfarande det roligaste Evy Palm vet. Hon sporrar gärna andra att börja springa.
Foto JAN COLLSIÖÖ/Scanpix
GRATTIS Evy Palm
Aktuell: Fyller 65 år den 31 januari.
Familj: Make, två döttrar, fem barnbarn.
Bor: Lidköping.
Känd som: Långdistanslöpare.
På gång: Löparresa till Barcelona.
Familj.
Evy Palm, Sveriges mest snabbfotade blivande pensionär, tänker självklart finnas med även i år när startskottet går för Tjejmilen.
— Att springa är en livsstil för mig och har inget med ålder att göra, menar Evy Palm.
Även om åldern i sig inget betyder går det inte att bortse från kopplingen mellan antalet levda år och löparframgångarna som bland annat resulterat i fem SM-guld och tre segrar i de 26 internationella maraton hon sprungit.
— Jag började sent och gjorde mina bästa tider mellan 45 och 49 år. Det väckte viss uppmärksamhet, medger löparlegenden och snart före detta skolköksföreståndaren från Lidköping.
I skolan sprang hon 60 meter och spelade handboll. I övrigt inskränkte sig sportaktiviteterna till pulkaåkning med barnen när man skrev 1975. Den då 33-åriga tvåbarnsmamman rycktes så småningom med av motionsvågen som rullade in över Sverige. Hon och en väninna började jogga två gånger i veckan. Till en början var dock satsningen inte seriösare än att de gjorde en paus om det lyste kantarellgult i spåret.
Snart nog upptäckte dock Evy hur roligt och befriande skönt det var att springa. Träningsdosen ökades till fyra gånger i veckan. Två kilometer blev fem, en mil.
Tränarkompisen hade för länge sedan tröttnat när Evy i en resultatlista från ett DM i terränglöpning upptäckte att hon själv sprang fortare än segraren. Följande år stod 35-åringen på startlinjen och vann. Därmed var lavinen i rullning med sensationell debut i landslaget som följd sex år senare.
— Det blev en del uppmärksamhet. En 41-årig landslagsdebutant var unikt, påpekar Evy.
Hon hann bland annat springa OS-maraton i Söul 1988, komma trea på VM i London 1989 med svenska rekordtiden 2.31.05 - vilken stod sig i 14 år! - innan landslagskarriären 1990 fick ett abrupt slut. Ett muskelfäste i låret hade släppt. Evy minns med en suck:
— Jag hade fått för mig att jag skulle under 2.30 på maran och tog väl i lite för mycket. Jag hade aldrig varit skadad tidigare, jag trodde inte att jag kunde bli det. Så efter behandling och alltför kort vila satte jag igång igen.
Det stod dock snart klart att OS i Barcelona 1992 skulle förbli en dröm.
— Då bestämde jag mig för att nu hade jag gjort mitt i landslaget.
Snart nog var dock Evy ute och sprang igen och gör så än i dag. Även om hon inte längre tävlar på elitnivå missar hon inte de fem, sex träningsmilen fördelade på fyra rundor i veckan. Att springa och delta i motionslopp, är fortfarande det roligaste som finns. Liksom att sporra andra. Något hon sedan åtta år gör några veckor varje vår som träningsledare på ett löparläger i Spanien.
När Evy fick en inbjudan till den första Tjejmilen i Stockholm 1984 tvekade hon aldrig:
— Innan hade vi tjejer fått springa med killarna och då syntes vi inte. Nu fick vi ta täten i ett eget lopp med en ledarbil framför oss. Underbart!
400 sprang första Tjejmilen. När Evy Palm den 26 augusti i år för 21:a gången ställer sig på startlinjen är deltagarantalet drygt 20 000. En imponerande siffra som loppets frontfigur inte förnekar att hon kan ha bidragit till.
— Som en tjej sa: "kan du springa en mara på 42 km kan min mamma och jag springa en mil". Så länge jag kan visa att man inte är slut för att man fyllt 30 — eller ens 65 — tänker jag fortsätta springa och förhoppningsvis sporra andra tjejer.
Monica Frime/TT Spektra
