Elisabet Carlsson 40 år
Skådespelaren Elisabeth Carlsson är välkänd men inte så ofta igenkänd. "Oftast tror folk att jag jobbar på Ica och att det är därför som de känner igen mig", säger hon. På onsdag fyller hon 40 år.
Bildmaterial
Elisabet Carlsson fyller 40 år.
Foto: OLA KJELBYE/Svt
I Grabben i graven bredvid spelade Elisabeth Carlsson den tillknäppta änkan Desirée som blir kär i bonden Benny (Michael Nyqvist).
Foto: SONET/TV4
GRATTIS Elisabet Carlsson
Aktuell: Fyller 40 år den 9 januari.
Bor: På Södermalm i Stockholm.
Familj: Pojkvän, styvson och föräldrar, syskon och syskonbarn i Småland.
På gång: Repeterar just nu pjäsen "Den Smala Vägen" som har premiär den 22 februari på Stockholms Stadsteater och i mars ser man henne som en av huvudrollerna i Colin Nutleys nya film "Angel".
Familj.
Säg Elisabet Carlsson och de flesta undrar vem det är. Visa en bild så säger de flesta "jaha, är det hon!". Trots huvudrollen i publiksuccén "Grabben i graven bredvid" och roller i Beck-filmer och Camilla Läckberg-serierna "Isprinsessan" och "Predikanten" säger hon själv att de flesta inte har någon aning om vem hon är.
— Folk som känner igen mig på stan tror att jag jobbar på Ica. Men jag är inte intresserad av att bli igenkänd, jag tycker att det är skönt att kunna lufsa runt i en stor luva utan att någon vet vem jag är. Jag har sett vilken press det är för kollegor som är kända, hur jobbigt det är att bli iakttagen överallt och det är skönt att slippa det, säger Elisabet Carlsson, som fyller 40 år 9 januari.
Att hon skulle bli just skådespelare var inte självklart. Hon växte upp på en bondgård på den småländska landsbygden och hennes mamma tyckte att skådespelare var folk som bara skilde sig hela tiden och att det var en för osäker tillvaro för hennes dotter. Den första kontakten Elisabet fick med teatervärlden var som åttaåring då hon gick med i en barnteatergrupp.
— Vi spelade bara bondkomiska sketcher, så det var bara en massa snusk! Min första roll var som koarsle och bara min rumpa stack fram ur plyschdräkten. Karaktärerna i sketchen var kossan, bonden och inseminatören och bonden trodde att inseminatören ville göra det med kossan! Så här i efterhand kan jag tänka att det var konstigt att ett gäng åttaåringar satte upp något sådant.
Men rolltyperna till trots blev teatern en förälskelse för Elisabet redan som liten och något år efter studenten flyttade hon till Stockholm och började på scenskolan.
— Det var tufft, jag kände mig som en total lantlolla på scenskolan och trivdes inte alls så bra. Jag kommer ihåg att vi åkte på ett seminarium till Göteborg där Etienne Glaser skulle prata och jag frågade en kursare på bussen vad ett gäng glaser var för något. Jag trodde att det var någon sorts teknik. Då tyckte jag att det var jobbigt att inte passa in men i dag kan jag känna att jag fått ett annat perspektiv och att det har varit positivt i min karriär.
Sedan scenskolan har hon hunnit spela allt från Mikael Nyqvists kärleksintresse till en jätteråtta i tv:s julkalender. Hon säger själv att variationen är en av de saker hon älskar med sitt yrke.
— Det är alltid roligt att få en uppgift som får en att utvecklas. Det är roligt med olika temperaturer, det ger mycket om man byter genre. Man har bara ett liv men jag får prova på att leva många andras liv för en liten stund.
Att fylla 40 år är inte något som får henne att ligga vaken om nätterna. Åldern får henne snarare att ta hand om sig själv på ett bättre sätt.
— Det är viktigare nu att hitta balans mellan jobb och privatliv och den strävan tror jag har med åldern att göra. Jag är mer mig själv nu än vad jag var när jag var 25. Jag accepterar min bakgrund och vem jag är och kan känna att jag är okej och det tror jag är en åldersgrej.
Födelsedagen blir lugn med champagne och hemmakväll med pojkvännen. Men längre fram planerar Elisabet en större fest. TT Spektra
