Alfons Åbergs mamma fyller 70
Det har hänt mycket i Gunilla Bergströms liv det senaste året, mest positiva grejer. Det bästa, menar hon, var när hon överlät sitt företag till släkten.
– Nu är jag anställd som en vanlig sketen författare. Att slippa allt ansvar är härligt.
Alfons Åbergs mamma brukar hon kallas. Kanske mest för att Alfons egna mamma aldrig synts till. 25 böcker har det blivit om den lilla killen och ytterligare en är på väg.
Den första kom 1972, så även Alfons firar jämt i år. Det har också uppmärksammats med teaterpjäser och konstutställningar.
När det gäller Gunilla Bergström har själva födelsedagsfirandet ännu inte börjat, och om författaren själv får bestämma kommer det inte bli något firande heller. Det som blir är hemligt.
Däremot har hon hyllats på en massa andra sätt, inte minst för sitt arbete.
– Får man skryta, frågar hon och börjar sedan rabbla.
Senast fick hon Astrid Lindgrens stipendium och innan dess Emilpriset. En forskare har skrivit sin doktorsavhandling om hennes speciella bildberättande. Dessutom är det på gång ett Alfons kulturhus i barndomsstaden Göteborg.
– Hur det känns? Ja man är ju mallig, säger hon och skrattar hest och gott.
Till det ska nämnas att hon i fjol tog beslutet att överlämna sitt företag till släkten. Nu är det sonen Pål, hans kusin och några till som håller i trådarna. Själv kan hon ägna sig åt sitt skapande på heltid.
– Det är bra. Antingen jag vill det eller inte kommer böckerna att leva ett tag till. Därför är det skönt att nästa generation tar vid nu.
Ingen, allra minst Gunilla Bergström, hade kunnat ana Alfons Åbergs succéartade utveckling. Hittills har de sålts i närmare 5 miljoner exemplar bara i Sverige och de ligger i topp bland utlånade böcker på biblioteken.
– Det är ju lite overkligt. Nu har det blivit så stort att jag inte längre kan ha kontroll över allting som görs.
– Samtidigt är det skönt att bokvärlden rullat på bra. För privat har jag haft det ganska jobbigt. Jag har en dotter som är utvecklingsstörd. Min första make var alkoholist och min andra make gick bort i cancer, säger hon, men påpekar raskt att nu mår hon bra.
En stor ljuspunkt i tillvaron är barnbarnet Linnea.
– Hon är det viktigaste i hela världen. Vi bygger kojor och allt möjligt. Det är verkligen jätteroligt.
Brukar ni läsa Alfons Åberg också?
– Nä, gud så trist. Vi brukar ta en bok som heter Knacka på av Anna-Clara Tidholm. Den älskar hon. Jag vet inte hur många gånger vi har knackat oss genom den. TT Spektra
Textförstoring
Dela
Gunilla Bergström
Aktuell: Fyller 70 år 3 juli.
Bor: I Stockholm.
Familj: Dottern Boel, sonen Pål och barnbarnet Linnea, fyra och ett halvt år.
På gång: Belönades nyligen med Astrid Lindgrens stipendium. Till hösten kommer boken Skratta lagom! sa pappa Åberg. Har två pågående utställningar; Kolla Alfons Åberg, på Stockholms stadsmuseum och Alfons Åberg fyller år, på Kulturen i Lund.
Karriär i korthet: Utbildad journalist och har jobbat på bland annat Aftonbladet och Dagens Nyheter. Har även varit verksam som scenograf och har satt upp dockteatrar. Debuterade 1971 med Mias pappa flyttar, året därpå kom God natt, Alfons Åberg. Har även gett ut böcker om Bill & Bolla och om Milla. En av ledamöterna i Barnboksakademien. Har tilldelats ett 20-tal priser och stipendier.
Om att fylla 70: "Underbart är det. Så länge man får vara hyfsat frisk är det härligt att bli äldre. Till alla dem som börjat oroa sig för rynkor vill jag säga - det är ingen fara med dem försök bara att behålla glimten i ögonen."
Så firar jag födelsedagen: "Hemligt och bortrest."
Läser: "Just nu noveller av Anton Tjechov. Det finns en som heter En bagatell som handlar om ett barn som man behandlar som en bagatell. Den är jättefin."
Om samhällsintresset: "Jag går och småfilosoferar hela tiden. Det är mycket som stör i vår tid, allt från dagens journalistik som är mest textreklam till hur det ska gå med våra pensioner. Så det är inte bara någon snäll barnboksförfattare som sitter här, utan även en ilsken konsument."
Favoritplats: "Alla hav som finns som är någorlunda rena och naturliga. Jag skulle aldrig kunna bo på en ort som inte har nåt vattendrag."
Om kommande boken Skratta lagom! sa pappa Åberg: "Den är en till synes glad bagatell, men det kan nog bli bråk om den. Och det är rätt åt mig, jag får alltid så vänliga recensioner."
Berättartekniken: "Jag berättar nog mer med mina bilder än med texten och är väldigt pillig med vilken min ungarna har. En del barnböcker har bara figurer med en smileymun. Men för mig är det stor skillnad om en unge är aslycklig eller bara lite smånöjd. Det finns många miner där emellan."


