Ehrenberg vill vara annorlunda

Johan Ehrenberg vill vara en alternativ röst. Engagemanget är det inget fel på - hans hjärtefrågor löper som en röd tråd genom livet.

Han räds varken börs-vd:ar eller ministrar, trots att han saknar formell utbildning inom de områden han debatterar: klimatfrågan, könspolitiken och ekonomin.

Man lär sig bäst genom praktisk utövning, anser han. Till exempel ville han granska könsförtrycket och levde därför själv ett halvår som kvinna.

Likaledes har han studerat ekonomi genom att driva egna företag. Numera ägnar han sig mest åt att hjälpa folk att montera solceller, för att producera egen el. Energi är en ödesfråga som han tror att han kommer att ägna mycket tid åt framöver.

Johan Ehrenberg växte upp i en sexbarnsfamilj, pappa var tv-reparatör, mamma var hemma.

Efter nian flyttade han till Stockholm och fick jobb på ett tryckeri. Det kom väl till pass när han några år senare startade tidningen ETC och kunde låna tryckeriet på kvällstid för produktionen.

I dag har tidningsföretaget växt till en hel liten koncern inom media och samhällsengagemang, med Johan som vd.

Varifrån kommer engagemanget?

–  Varför skulle man inte ha det? Det är en konstig fråga. Här i Katrineholm frågar folk: Varför har du byggt en solcellspark just i Katrineholm? Men varför ska man inte göra saker om man nu skaffar sig möjligheten?

Men de flesta startar inte en tidning när de är 19 år?

–  Nä, men jag fick ett sammanhang av tre andra unga killar som verkligen ville berätta och förändra världen. De var väldigt aktiva, och vår grupp blev som en gemensam trygghet för skapandet.

Han tillägger att han tycker att tidningen var jättedålig i början. Men efter några år blev den populär och plötsligt kunde han leva på att driva den.

Samarbete är viktigt, menar Johan Ehrenberg. Det är i förening med andra som saker sker. Engagemanget för samhället har gjort honom till en van debattör i egna och andra medier. Inte minst eftersom hans ståndpunkt är att allt är politik.

Reaktionerna från allmänheten är oftast positiva, hävdar han. Främst för att den svenska debatten är så ensidig, att det livar upp med någon som bryter av med en annan åsikt.

Strävan i livet har alltid varit densamma: "Att vara en annan röst."

Han tycker sig också ha blivit lugnare på debattarenan med åldern. Erfarenheten gör att han inte behöver hetsa upp sig varje gång han får mothugg.

–  Man har sett det mesta förut. Livet kanske inte blir lika dramatiskt, men det är lite skönare.

Vad gör du på fritiden?

–  Jag älskar min käresta och det vanliga vardagslivet är jättemysigt. Vi har byggt ett fantastiskt torp och allt det där är på plats. När man inte jobbar, jobbar man med något annat, säger han och tillägger:

–  När jag inte skriver försöker jag snickra och när jag inte snickrar spelar jag piano. Jag har alltid haft svårt att skilja på arbete och icke-arbete. TT Spektra

Malin Eijde/TT Spektra