Han var med i motståndsrörelsen

Arne Bruhn har ett flerbottnat förhållande till rådhuset i hemstaden Helsingborg. Här gifte han sig för första gången. Senare i livet blev han företagsläkare för personalen på turistbyrån som då hade sina lokaler i huset. Men allra första gången han satte sin fot i rådhuset rasade andra världskriget och Danmark var ockuperat av tyskarna.

Medicinstudenten Arne Bruhn ville strida på de allierades sida och hade goda förhoppningar om att kunna ta sig vidare till aktiv krigstjänst från Helsingborg. Genom farfadern som emigrerat till USA kunde han göra anspråk på amerikanskt medborgarskap .

– Jag hade kommit illegalt över till Sverige och fick sitta i rådhusets häkte. Vi var tre män i en tvåmanskanot. Det skulle ta fem månader att få formaliteterna ordnade.

Men planerna gick aldrig i lås. Att Arne Bruhn klarade sig från att bli utlämnad och kunde återvända till Danmark utan påföljder tackar han Carl Palm vid säkerhetspolisen i Helsingborg för.

– När jag gifte mig 1946 var han best man.

Under ockupationstiden var Arne Bruhn inkallad och gick bland annat vakt på Amalienborg. Men han var också aktiv i motståndsrörelsen och redaktör för Landboen, en av de underjordiska tidningar som producerades och spreds i hemlighet under ockupationstiden. Målgruppen var främst bönderna. Ett syfte med utgivningen var att informera dem om anledningen till att de fick så pass bra betalt för sina grisar, nämligen på grund av att tyskarna använde pengar ur den danska statskassan till betalningen.

– Landboen startade 1943 i liten skala, växte och kom som mest ut i 20 000 exemplar.

En kapten som sympatiserade med saken bekostade typer till tryckningen.

– Vi var rädda att tryckningen skulle avslöjas. På det här sättet blev det säkrare. Det blev svårare att spåra oss än om vi delat typer med någon annan och man hade kunnat identifiera likheter i trycksakerna.

Arne Bruhn har blivit förhörd av Gestapo efter att man fattat misstankar om hans förehavanden. I tre omgångar satt han i fängelse under ockupationen.

Våren 1945 fördes Arne Bruhn till tyska säkerhetspolisens fångläger Frøslev vid dansk-tyska gränsen. Därifrån räddades han och andra fångar med Bernadottebussarna när krigsslutet var nära. Första anhalten i Sverige blev Norrehedsskolan i Helsingborg

När Arne Bruhn växte upp i Lyngby norr om Köpenhamn fanns förväntningar i familjen på att han skulle bli officer. Men läkaryrket passade honom bättre och parallellt med studierna på Köpenhamns universitet försörjde han sig som nattvakt, kontorist och trädgårdsarbetare. Till Sverige kom han 1953 och etablerade sig som läkare. Han har varit provinsial-, distrikts- och företagsläkare och arbetat i skånska Hörby, Mörlunda, Västervik och Gunnebobruk i Småland och Kristinehamn i Värmland. Slutligen flyttade han till Helsingborg och var företagsläkare bland annat åt Helsingborgs Dagblad. Han gick i pension vid 65, men har utövat sitt yrke längre än så.

– Jag var ledig ett par månader, sedan började jag vikariera i kommunen. Jag fick vara aktiv och det passade mig bra.

Vid 90 år har Arne en del krämpor och behöver ibland använda rollatorn. Men han gör ett slående piggt intryck och återger minnesbilder med inlevelse och detaljskärpa.

– Att vara bedrövad, det duger ju inte.

Fullt hus blir det i samband med 90-årsdagen. Barn och barnbarn som bor spridda i Sverige, Danmark och Norge hälsar på. Arne och hans hustru Lene, som också kommer från Danmark, firar 44-årig bröllopsdag två dagar efter födelsedagen. Intervjun kom att handla en hel del om krig, men också om kakor. Arne Bruhns delikata konjaksknappar lär smaka bra när det firas.

Birgitta Johansson
birgitta.johansson@hd.se 042-489 92 20