Tog tid få tillbaka suget
Från rockiga hits med amerikanskt stuk till prisade visor på svenska. Under tjugo år som artist har Stefan Andersson bytt spår några gånger.
Men göteborgarens drivkraft har alltid varit densamma - att följa lusten.
– Min röda tråd är att göra det jag brinner för. Hade jag inte gjort det utan lyssnat på vad folk ville ha för stunden hade jag nog inte funnits som artist i dag, säger han.
Dialekten är mild men tydlig. Förutom några år i Stockholm har han varit Göteborg trogen i hela sitt liv. Här bodde han när han slog igenom med dunderhiten Catch the moon och det var också här som han tog upp sin artistkarriär igen efter en paus som varade i sju år.
– Jag låste in mig, andades, läste böcker och var mest för mig själv.
Han förklarar att tiden dessförinnan hade ett våldsamt högt tempo med långa turnéer som till slut utmynnade i symptom som var snuddande nära det vi i dag kallar utbrändhet, eller förstadiet till det.
Sju år är ändå rätt lång tid. Hur hade du råd?
– Jag tjänade så bra på det jag gjort och det var tur. Det tog lång tid att få tillbaka suget.
Sedan dess har det blivit viktigare än någonsin att inte pressa sig åt något håll och aldrig göra något bara för att det är bra för karriären eller för att någon annan tycker det. Drivkraften att skapa måste komma ur lusten.
– Att bara göra det som är roligt är min ledstjärna genom livet, säger han och berättar om ett speciellt tillfälle för några år sedan som i ett enda svep vände på hela karriären.
Det var under en båtsemester i Marstrand som sonen Zackarias fick syn på Carlstens fästning som för flera hundra år sedan använts som fängelse. Han ville gå upp dit och efter många om och men följde Stefan med, vilket han inte har ångrat.
– Jag har alltid varit intresserad av historia men det jag upplevde där var så starkt. Jag kände hur de här fångarna riktigt skrek innanför murarna och bestämde mig då för att göra en platta om detta.
Efter ett halvårs research skrev han slutligen musik och text till albumet, och föreställningen, Marstrandsfånge No 90 Kleist.
Sedan dess har det blivit ytterligare två album i samma genre, Skeppsråttan och Teaterkungen. Tidigare i somras belönades Stefan Andersson med Västerviks visstipendium.
– Det var väldigt roligt, säger han och fortsätter:
– Men det jag är mest stolt över är att jag faktiskt gjorde något av inspirationen jag fick under fängelsebesöket. Jag lyssnade på mig själv, trots att jag verkligen inte trodde att en käft skulle vara intresserad av de här historierna. Det är ju ganska nischat och smalt. Men där hade jag tydligen fel. TT Spektra
Textförstoring
Dela
Stefan Andersson
Aktuell: Fyller 45 år den 8 augusti.
Bor: I Billdal utanför Göteborg.
Familj: Hustrun Johanna, sonen Zackarias 14 år och hunden Garbo.
På gång: Med föreställningen Marstrandsfånge No. 90 Kleist på Carlstens fästning som spelas hela augusti. Spelar föreställningen Teaterkungen på olika platser i landet.
Karriär i korthet: Slog igenom 1992 med albumet Emperors day. Skrev 1997 Välkommen som används till reklamen för Pripps Blå. Har släppt totalt elva album, varav de tre senaste är på svenska och handlar om historiska händelser. Fick Lasse Dahlquist-stipendiet 2010, Jubelfondens visstipendium 2012 och nyligen Västerviks visstipendium till Fred Åkerströms minne på 40 000 kronor.
Om att fylla 45: "Jag har faktiskt någon form av ångest som hänger ihop med att jag nu förstått att jag kan inte uppfylla alla mina drömmar - jag kommer inte att bli tennisproffs. Samtidigt känner jag ett lugn. Jag är tryggare och bryr mig inte längre om vad folk tycker och tänker."
Så firas födelsedagen: "Jag kommer att ha ett större kalas några veckor efter att jag fyllt år. Det ska bli en kul fest, jag kan inte avslöja mer nu, men folk kommer att förstå att jag har tänkt till."
Läser: "Mercurium av Ann Roslund just nu."
Tränar: "Spelar tennis. Jag har väldigt svårt för att gå ner till gymmet - det är för tråkigt. Men springa efter en boll med ett racket i handen är roligt."
Last: "Jag snusar."
Gör helst hemma: "Nu lyssnar min fru så jag måste nog vara ärlig och säga att jag är väldigt bra på att ta det lugnt. Sitta ner i en stol och inte göra någonting."
Firar 20 år som artist: "Jag vill på bästa sätt uppleva mitt eget kalas så under två dagar i november kommer jag att samla mina gamla vapendragare på Lorensbergsteatern. Vi blir många på scen - får väl slåss om instrumenten. Vart det tar vägen vet jag inte än."


