Bildkonstnären som sätter färg på livet
Bildkonstnären Lis Zwick i Drakabygget utanför Örkelljunga fyller 70 år den 16 augusti.
Under 40 år levde jubilaren ett spännande liv med maken, författaren, poeten och happeningmästaren Jörgen Nash. Efter hans frånfälle har hon fortsatt att jobba med det hon tycker bäst om, nämligen att skapa i bild. Det gör hon gärna i starka färger, eller som Lis säger "Det ska vara knall på paljetten".
– Fast jag jobbar inte så mycket med emalj, ryggen är inte så stark längre, säger hon.
Numera är det japanskt hemtillverkat papper och handkolorerade tuschteckningar som gäller. Nyligen har hon haft en retroperspektiv utställning på kvinnomuseet i danska Århus tillsammans med Mette Aarre. Lis är även utbildad bokgrafiker och reklamtecknare.
Morgonrutinen är att sätta på kaffe, hämta tidningen och läsa den i sängen.
– Jag tycker om HD/NST för att ni täcker det lokala, säger hon.
Varje dag går hon två rundor på sammanlagt åtta kilometer med sin tolvåriga flatcoated retriever "Tussan".
– Jag är ensam och hon betyder så mycket för mig.
På Drakabygget finns även en huskatt.
Vägen dit gick via ett slumpartat möte på Ströget i Köpenhamn. På den tiden arbetade Lis som reklamtecknare i den danska huvudstaden.
– Under en paus gick jag längs Ströget och där målade Jörgen plank med sin kompis Jens Jörgen Thorsen och Mette Aarre. Jörgen var gift, men tyckte att jag skulle bli hans privatelev i ett halvår.
Efter det öppnade Lis konsthantverksaffär i Horsens och drev den i två år.
En dag ringde Jörgen och friade.
– Vi var tillsammans i 40 år och hade ett spännande liv. Vi kom hit som hippies och var illa sedda i många år. Det var ju "Skånes Jerusalem" som vi flyttade till.
– Vi stod emot trycket, drev lantbruk ett tag och ett internationellt konstnärskollektiv med deltagare från många länder.
Lis minns flera dråpliga episoder i en bygd där det rådde misstänksamhet mot nyinflyttade och frimodiga människor. En sådan episod glömmer hon aldrig.
– När vi fick vår dotter Cecilia var vi inte var gifta. Barnavårdsnämnden kollade oss en gång i månaden. Först när vi gift oss erkände tjänstemannen att hon tyckte att uppdraget hade varit pinsamt.
– Vi lärde att klara oss. Vi handlade på loppis och arméns överskottslager. När Jörgen köpte gården hade den legat öde i fyra år och råttorna festade. Vi gjorde mycket med huset och nu finns det fyra stor ateljéer.
Yrket som konstnär förde paret Zwick-Nash runt om i världen. Resandet har Lis trappat ner på, men det gäller inte spa-resor. Minst två gånger om året bär det av till Slovakien.
– Det har blivit mitt andra hem och ligger i en liten bergsby som heter Dudince. Där tecknar jag också.
Med en donation lade paret grunden för en föreningsdriven konsthall i Örkelljunga, som efter fem år inte bar sig. Skulden lägger jubilaren på ett bristande kommunalt intresse.
Det tog sju år innan allt var i ordning efter bouppteckningen.
– Grejorna vi skänkte till konsthallen fick vi tillbaka och det har jag delat med barnen.
Drakabygget med fem stora byggnader har rustats upp och som den bästa investeringen rankar Lis jordvärmeanläggningen. Till gården hör 50 tunnland, vara 20 är ek- och bokskog.
– Intressena är mitt yrke, min hund och så saknar jag Scalabiografen i Örkelljunga.
Lis missar heller inte en cirkusföreställning på hemorten och så blir det vattengympa en gång i veckan i ortens simhall. Födelsedagen firar jubilaren hemma med familj och vänner.


