Aro fascineras av brotten

I över 20 år har Hasse Aro jagat brottslingar i Efterlyst. Men än så länge har han inga tankar på att sluta. – Ju mer man håller på med brott och kriminalitet desto mer fascinerande blir det.

Att arbeta i två decennier med mord, misshandel, våldtäkter, rån och bedrägerier torde göra den mest känslige både luttrad och härdad. Men det finns brott som man aldrig kan vänja sig vid, och som berör mer än andra, menar Hasse Aro. Hit hör misshandelsfall som enbart går ut på att förnedra.

– Om du blir så arg på en människa att du slår ihjäl honom är det så klart inte bra, men då finns åtminstone en slags mänsklig förståelse för det som hänt. Men att bara förnedra någon och göra det genom att skada, vilket är ganska vanligt bland ungdomar, gör mig väldigt upprörd. Då håller inte de gamla förklaringsmodellerna som tuff barndom och svåra uppväxtförhållanden. Det finns ingen ursäkt, tycker jag.

Med stadig röst, vecka efter vecka, leder han Efterlyst, programmet som vid det här laget blivit en viktig instans i polisens arbete med att klara upp brott. Men det var slumpen som avgjorde att han 1991 fick uppdraget. Det är åtminstone så Hasse Aro själv beskriver det.

– Brynolf Wendt skulle sluta och man hade bestämt att programmet skulle göras om. Jag råkade gå förbi min dåvarande chef Pelle Törnbergs rum då han satt och pratade om detta. Plötsligt lägger han luren åt sidan och frågar mig: "Vill du hoppa in?" När jag sagt ja återgick han till telefonsamtalet och sa: "Hallå! Ja, jag har en ny kille här."

– Det kunde gå till så då, förklarar han nästan lite ursäktande och flikar in att entusiasmen var stor men kunskapen nog var lite mindre.

I dag ser det annorlunda ut. En snabb koll visar att Efterlyst har mellan en halv och en miljon tittare varje vecka. Tittare som också är med och tipsar och på så sätt utgör en viktig del av programmet.

Trots att upplägget har sett i princip likadant ut i alla år tycker Hasse Aro fortfarande att hans jobb är både roligt och intressant.

– Inte minst ur ett samhällsperspektiv. För brotten som begås, hur de döms och hur vi pratar om dem blir på sätt och vis essensen av samhället vi lever i.

Finns det nåt som svenska poliser borde bli bättre på, anser du?

– I dag spelar det ingen roll om du är en bra polis eller om du är en dålig. Det borde finnas något slags belöningssystem som gör att man strävar efter att bli bättre. Jag har jobbat så länge nu och sett utredare som varit otroligt entusiastiska men som till slut tappat stinget eftersom det inte gör någon skillnad vare sig för lönen eller möjligheter till andra jobb. TT Spektra

Lena Wreede/TT Spektra