hd.se
Hårt arbete bakom Göranzons framgång
-
Skådespelaren Marie Göranzon lärde sig redan som barn att arbeta hårt utan att klaga. "Gnäll tar död på allting. Bli gärna arg, men gnäll inte. Så brukade min mamma säga." JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX
Som omhändertagande mellanbarn och "fullfjädrad städerska" före fyllda tolv år tål skådespelaren Marie Göranzon hårt arbete och är nog själv sin strängaste kritiker. Det tog henne flera decennier att acceptera att hon dög.
I över ett halvsekel har Dramatens "grand old lady" Marie Göranzon haft ett hundratal roller, prisats av kritikerna, rört till tårar och älskats av publiken.
Ändå var hon "okej" bara fem, nej, fyra gånger. Vänsterhanden understryker orden medan hon sitter tillbakalutad i divanen i sin loge.
– Jag är inte hård. Att tänka att jag inte är världsbäst, utan måste jobba på för att bli bättre, har varit min drivfjäder.
Hennes något stränga utstrålning bottnar nog i inställningen "jag fixar själv genom eget strävsamt arbete" och har djupa rötter. Redan innan hon vid fyllda tolv tagit intryck av kringresande revyskådespelare och bestämt sig att spela operett var hon en "fullfjädrad städerska". Föräldrarna hade ett litet hotell i Linköping.
Omhändertagande som "ett typiskt mittbarn" såg hon till att hennes syskon skulle komma välbehållna till simskolan. På och av rälsbussen på rätt ställe.
– Jag var bara sex år, men mamma litade på mig så till den milda grad, säger hon och stoltheten skiner igenom.
Allt detta gav råg i ryggen under de svåra åren, då teatern fordrade allt mer och självkänslan sviktade. Samtidigt som hon hade två barn, make, hus och hem att ta hand om.
– Jag ställde inga krav på min man för jag trodde inte att det var tänkt att jag skulle delegera. Jag trodde att jag skulle vara en misslyckad kvinna om jag gjorde det. Det var 1970-talet, synen på jämlikhet var en helt annan än dagens.
En dag förändrades allt. Hon var 42 år och satt ombord på tåget från Stockholm till Motala. Pjäsen Den talande tystnaden gick på turné. För första gången fanns inga planer. Däremot tid för reflektion.
– Plötsligt trillade polletten ner och jag kände att jag duger som jag är. Jag behöver inte bli smartare, vackrare eller duktigare än så här. När jag accepterade det kände jag en enorm befrielse.
Två veckor senare erbjöds hon huvudrollen i Fröken Julie av Ingmar Bergman.
– Det var en milstolpe. När man accepterar sakernas tillstånd och slappnar av kan alla goda ting komma till en.
Innan Marie Göranzon kom in på Dramatens elevskola 1964 arbetade hon på Sankt Görans sjukhus i ett år. Som sjukhusbiträde tvättade hon patienter och assisterade sjuksköterskorna.
– Patienterna kallade mig ängeln. Det var roligt att gå till jobbet för jag kände att jag hade en enorm uppgift. Jag tänkte att det var något för mig, att det inte skulle göra något om jag inte kom in på elevskolan. Men jag kom in.
Textförstoring
Dela
Marie Göranzon
Aktuell: Fyller 70 år den 27 oktober.
Gör: Skådespelare.
Bor: Stockholm.
Familj: Gift med Jan Malmsjö sedan 1974, "Jan och jag är nästan ihopväxta med varandra. Jag kan inte tänka mig en tillvaro utan oss två tillsammans". Dottern Lolo Amble, sonen Jonas Malmsjö. Tre barnbarn - Vincent, 19 år, Love, 6 år och Lisa Lo, 7 månader. Fem bonusbarnbarn.
Trippelaktuell: Fanny och Alexander på Dramaten, långfilmen Blondie och tv-serien Allt faller.
Karriär i korthet: Gick på Dramatens elevskola 1964-67 och har därefter tillhört Dramatens ensemble. Har medverkat i över 50 pjäser och omkring 35 filmer. Tilldelades Dramatens Bergman-stipendium 2010.
Så firas födelsedagen: "Jag har lagt över planeringen på familjen. Det blir trevligt vad det än blir."
Om att fylla 70: "Det blir väldigt bra. Jag är i gång, frisk och har det kul. Jag hade gärna önskat att allt skulle förbli så här i fem år till, som en bonus."
Bästa hemmasyssla: "Att lyssna på klassisk musik på låg volym samtidigt som jag läser en bra bok."
Boksmak just nu: Karl Ove Knausgård, Jonathan Franzen och Jonas Gardell.
Fritidsintresse: Långa stadspromenader.
Styrka och svaghet: "Att jag är hundra procent pålitlig i att genomföra det jag lovar, såvitt jag inte stupar på vägen. Jag ställer samma höga krav på andra, har inget tålamod och blir irriterad när saker inte blir som jag vill."
Sträng utstrålning: "Min utstrålning är sträng, men jag är omtänksam med dem jag tycker om. Jag kan bli fruktansvärt arg i 5-10 minuter. Sedan går det över lika fort som det kom. Slarv är bland det värsta jag vet."
Dold talang: "Jag tillhör absolut de som bakar landets bästa kanelbullar. Fråga min man eller mina barn."
Bästa scenkyss: "När jag kysste Skarsgård var vi så unga, det var bara en ytterst liten och försiktig puss. Med Stormare var det lite häftigare, fortfarande inte så passionerat. Det mest intensiva kyssandet var med Persbrandt i Lång dags färd mot natt, 1997."
