Släktforskning

Släktboken som hittade hem.

Kanske finns det en bok om släkten på ett bibliotek någonstans i Sverige… Detta är historien om en släktbok på villovägar.

Helt plötsligt fanns den bara där – boken som handlade om min farfars far. Ja, den gavs ut redan 1964, men hade sedan fallit i glömska. Förmodligen blev den ingen försäljningssuccé. Inte ens de som borde hade köpt boken, eller kanske hade de inte råd. Den kostade ju faktiskt 21 kronor inbunden.
Nu fanns den på Ängelholms stadsbibliotek, ditskickad från Strövelstorps kommunbibliotek. Boken var som ny. Ingen hade lånat den, ingen hade brytt sig om den.

Claes Magnusson (1860-1926), även kallad Klas på Fällan.
Han beskrivs i boken som ”begåvad, klipsk, handaskicklig,
snabb vid lie, bössa och nät, full av historier och humor.”

Min farfars far Claes Magnusson (1860-1926) var smålänning. Han levde hela sitt liv i ett torp som kallades för Fällan. Det är en släktgård som finns i Fagerhults församling, Kalmar län. Därför kallades han för ”Klas på Fällan”. Det var så förr i tiden. Ett enkelt sätt att veta  vem som bodde var.

Julius Wellhagen (1896-1974) var författare till ”Plogen eller boken”.
Han var kyrkoherde, uppväxt i Fagerhults församling i Kalmar län och
god vän med Klas på Fällan och hans barn.

När Klas på Fällan dog visste ingen att han skulle bli ihågkommen så starkt, så intensivt. Men under alla år bar kyrkoherde Julius Wellhagen på alla minnen från sin uppväxttid. Till slut, tio år före sin död, satte han sig ner och skrev ”Plogen eller boken”. Det blev ett 181 sidor underhållande tidsdokument, med berättelser från författarens hembygd och alla dess personer och händelser.
Julius Wellhagen visste nog inte hur gott han gjorde.
Julius far Johan August Andersson och Klas på Fällan var födda samma år och arbetade ofta tillsammans. Det knöts starka band, ja, även släktband. Julius höll god kontakt med Klas på Fällans alla barn, kände till alla egenheter.

Baksidan på boken ”Plogen eller boken”.

Jag hade hört att det skulle finnas en bok om Klas på Fällan.
För några år sedan fick min farbror Ingvar Claesson i Ängelholm napp. Under ett besök på biblioteket började han söka. Han berättar:
- Jag stod där och bläddrade i kortregistret, på Vilhelm Moberg och lite andra böcker. Så tittade jag på Wellhagen. Det var ett så ovanligt namn, så det fanns bara en bok på honom – och det var ju den!

Min farbror lånade hem den och läste den. Redan då ville han köpa den, men det blev nobben trots att han bönade och bad:
- Det är ju ingen som bryr sig om den, det är ju ingen som har läst boken, det syns ju på den, sa han.
- Nej, du kan inte köpa boken nu. Men jag lägger en lapp i den med ditt namn. Om den blir till salu nästa år kan du få köpa den, förklarade den kvinnliga bibliotekspersonalen.

Fällan, Fagerhults församling, Kalmar län, Småland.
Här bodde familjen Claes Magnusson. Huset byggdes 1893.

Året därpå återkom min farbror. Ja, glömsk är han sannerligen inte. För säkerhets skull gick han dit en dag innan utförsäljningen skulle börja. En ung
gentleman i personalen sa:
- Jag ska gå ner i källaren och se om den är med bland de böckerna vi ska sälja.
Jodå, lappen låg kvar i boken.
- Ja, det spelar ingen roll, sa bibliotekarien. Du kan få köpa den redan i dag eftersom du sa att du inte är hemma i morgon!

Detta var den dagens stora affär i Ängelholm. Direkt från magasinet, stämplad som utgallrad. En bok ut i friheten – rakt i famnen på Klas på Fällans barnbarn.
Något år senare fick jag boken, i födelsedagspresent.
I boken beskrivs Klas på Fällan i ett textavsnitt som ”begåvad, klipsk, handaskicklig, snabb vid lie, bössa och nät, full av historier och humor, då och då sommararbetare i Uppsala och Stockholm vid reparationer på byggen.”

Men hur hamnade då den här boken i Strövelstorp? Ja, det kan tänkas att prästen i Strövelstorp var skolkamrat med Julius Wellhagen när de läste till präster.
Och att han köpte in ”Plogen eller boken” till biblioteket bara för att vara hygglig.
För någonting med Strövelstorp har den definitivt inte att göra.
Outgrundliga äro Herrens vägar, skulle man kunna säga.

Klas på Fällan har ingen gravsten. Men vi vet var han är begravd. Vi var där för några år sedan. Förr fanns där en gravkulle med den blåa blomman vinka. I närheten, vid ett träd, ligger hans bror ”Johan på Fällan” (som sålde snus, tobak, sill och karameller) begravd. Min yngsta dotter Johanna Classon, som då var åtta år, ställde sig på platsen där Klas på Fällan är begravd och sa:
- Ja, här är en kulle. Det känns lite hårt. Här under ligger han!
Tänk att vara så säker på sin sak. Men hon har säkert rätt.

Historien om ”Plogen eller boken” fick ett vackert slut. Jag vet nu dessutom vem som satte stämpeln i boken. Det var Bo Larsson, som då var filialföreståndare för biblioteket i Strövelstorp. Bo ringde upp mig samma dag som artikeln var införd (2/11 2000). Han hade läst siffrorna i stämpeln (6235), letat i förvärvsjournalen och kunde berätta att boken var inköpt 1970 och sedan lämnats över till Ängelholm 1982.
– Vi köpte boken efter de recensioner vi fick, kanske att den passade in på landsbygden, säger Bo Larsson.

Vi hade en bok till som Julius Wellhagen hade skrivit, ”Aldrig ge tappt”.
Ja, outgrundliga äro Herrens vägar. Sannerligen.

Roland Classon

Publicerad 2000-11-02

Läs mer:

Outgrundliga äro Herrens vägar

Fem vägar – så hittar man sina rötter

Danska släkten spårades via ett kvitto

Johan på Fällan – ett original av sin tid

Fina rökte cigarr med kyrkoherden

Uppklädda – bara för ett foto

Dags leta fram de gamla bilderna

En bild – och ett ögonblick i tiden

Stora möjligheter hitta sin släkt

I spåren av en anfader

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Inlägget skrevs den 2 november, 2000 klockan 04:00 och har etiketten Släktforskning. Du kan följa inläggets kommentarer genom att prenumerera på RSS 2.0-flödet. Kommentarsfunktionen är stängd, men du kan pinga inlägget från din egen sajt.