25 goda råd till nybörjaren

Dela denna artikel

14 januari, 2002 klockan 04:00

De gamla fotografierna kan avslöja sanningen
om dina förfäder. Foto: ROGER LARSSON

Det är enkelt att släktforska – men ha inte för bråttom! Att söka efter sina rötter är som att lägga ett stort pussel. Men det blir aldrig färdigt.

Att släktforska har blivit en stor folkrörelse. Behovet av att få veta sanningen om sina förfäder bara ökar. Det är en hobby som tar tid, det kan vara påfrestande och det är en ständigt jakt efter sanningen. Men det ger också en skön känsla av att få svar på frågorna. Det blir en slags resa i tiden – och man får ett stycke historia på köpet.
 

Den som släktforskar är sannerligen inte ensam. Enbart i Sverige finns det 129 medlemsföreningar. Skåne är väl rustat med 21 lokala släktforskarföreningar med totalt drygt 4 000 medlemmar. Det är Sven Horndahl från Helsingborg som basar för Skånes genealogiska förbund, som självfallet har många pågående och intensiva projekt med Landsarkivet i Lund.
Har man tur kan man som ”vanlig” släktforskare komma mellan 300 och 400 år bakåt i tiden. Har man adel i blodet går det oftast att komma längre.

Så här kan en födelsebok se ut från 1860.

Att ge råd är inte alltid det lättaste – men här är något att tänka på.
1) Börja alltid med att fråga dina egna släktingar. De vet oftast mer än vad som står i kyrkböckerna. Prästen kunde ju inte veta allt. För visst är det väl lite kittlande med en och annan ”skandal”. Det gäller bara att våga fråga.
2) Varför släktforskar du – och för vem? Gör från början upp en målsättning hur du vill att ditt arbete till slut ska presenteras. Se till att någon i din familj vet vad du håller på med.
3) Låna de vanligaste nybörjarböckerna på biblioteket. Ett gott val är Släktforska steg för steg av Per Clemensson och Kjell Andersson. Där finns svaren.
4) När du gör intervjuer – anteckna. Vissa uppgifter kan verka ointressanta just nu, men kan bli guld värda om några år. Håll ordning på vem som sagt vad och renskriv så detaljerat du kan.

5) För att få ordning på de olika släktingarna – samla var och en på en så kallad ansedel. Den bör innehålla uppgifter om fullständiga namn, födelse (när och var), dop, föräldrar, giftermål (med vem, var och när), bostadsort, levnadsbeskrivning, titel, eventuella sjukdomar, död och begravningsplats samt uppgifter om barn. Och glöm inte att notera källorna, varifrån du hämtat uppgifterna. Gör även en antavla så att du får en överblick över dina förfäder.
6) Var noggrann! Och låt inte pappershögarna växa. Renskriv det du vet och ge dina släktingar ett nummer, gör en antavla. Om du har möjlighet: använd dator.
7) Läs nättidningen Rötter. Den har adressen www.genealogi.se och innehåller det mesta. Den populära hemsidan fyller sex år i maj och har närmare 3 000 besökare om dagen.
8) Skriv in dig i Sveriges släktforskarförening. Då får du information om det allra senaste via bland annat en tidning (Släkthistorisk Forum) och en skrift (Svenska Antavlor) samt en årsbok till medlemspris.
9) Bli medlem i en lokal förening.

10) Gå med i en studiecirkel.
11) Skriv brev till dina släktingar. Ja, varför inte skicka iväg ett e-post?
12) Leta i byrålådorna, på vinden och i skokartongerna. Alltid hittar man något gammalt foto, ett tidningsurklipp – eller kanske rent av ett kärleksbrev.
13) Lär dig att fotografera av gamla bilder och bygg upp ett arkiv med negativ och foton.
14) Ha tålamod – även om det ibland ser hopplöst ut.

15) Läs om din hembygd, lär dig vad platserna heter. Detta är en väsentlig del av forskningen: att känna igen sig i historien. Gör man det blir allt så mycket lättare – och roligare.
16) Köp Lantmäterikontorets ”Gröna kartan” för den aktuella plats där du släktforskar. Här finns detaljerade uppgifter om småvägar, hus och stigar. Sverige är uppdelat i 690 små rutor.
17) Respektera att det finns de som inte alls är intresserade av släktforskning. Besvära inte i onödan och var inte för envis.
18) Undersök var det finns familjealbum i släkten. När du hittat rätt: skriv på namn och årtal på baksidan av bilderna. Detta är något som många tyvärr nonchalerar. En bild utan namn blir med tiden ett foto utan värde för släkten.
19) Res runt i de olika församlingarna och ta bilder på de gamla släkthusen – om de fortfarande finns kvar. Kanske ägs de av någon släkting. Hälsa på och få dig en kopp kaffe.

20) Informera dig om vilka cd-skivor som finns. De som är angelägna är bland annat Sveriges dödbok 1950-1999, Emigranten (utvandrade svenskar), Svenska ortnamn och Sveriges telefonkatalog.
21) Låna hem mikrokort från SVAR (Svensk Arkivinformation) i Ramsele. På ett sådant kort förvaras våra svenska kyrkböcker i förminskat format. En kyrkbok brukar rymmas på fem till tio mikrokort.
22) Forska med förstånd på Internet. Allt är inte gratis och här finns inte källorna, kyrkböckerna, tillgängliga. Dock har några företag börjat komma in på marknaden, bland annat Genline (www.genline.se).
23) Glöm inte bort dina släktingar i USA. De vet mer än du tror.
24) Samarbeta med andra släktforskare. Det sparar tid.
25) Glöm inte bort dina nu levande släktingar. Det tjänar du på.

Ett gott råd är även att, som någon sagt: ”visa respekt för historien och känslighet för platsen”.

Roland Classon

Publicerad 2002-01-14

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter


Roland Classon

Kategorier och taggar

Släktforskning