hd.se
Böckerna som ger dig ledtrådarna
Släktforska steg för steg, författad av
Per Clemensson och Kjell Andersson, 127 sidor.
Hur gör man? Det är en av de vanligaste frågorna. Men att börja släktforska är faktiskt inte så svårt. Det gäller bara att komma igång. Ett råd: skaffa en lärobok!
Det är många som undrar hur man börjar släktforska, vad man ska tänka på – och var hittar man alla uppgifterna?
Egentligen är allt ganska enkelt – bara man vet när man själv är född och i vilken församling. Sedan är det ”bara” att gå bakåt i tiden och söka. Och har man en gång börjat leta efter sina rötter tar det aldrig slut. Det finns alltid nya trådar att dra i…
För att underlätta det hela är det första rådet alltid att fråga sina närmaste släktingar. De vet oftast mer än man tror. Och allt står ju inte inskrivet i kyrkböckerna. Gör några resor till de platser där dina förfäder levde – sedan kan din fantasi hjälpa dig i din fortsatta forskning.
Vill man få råd finns det många bra läroböcker som ger utmärkt vägledning. Det gäller ju att göra rätt från början. Annars kan mycket arbete till slut ha varit förgäves.
Här är några av de böcker som finns (de går att låna på biblioteket eller köpas via Sveriges släktforskarförbund):
Släktforska steg för steg (författad av Per Clemensson och Kjell Andersson, 127 sidor, utgiven av Natur och kultur, LT:s förlag), nyutgåva 2002. Boken berättar om hur det går till att släktforska. Författarna ger många bra exempel ur verkligheten. Här finns detaljerade anvisningar och praktiska råd om hur man arbetar med handlingarna i kyrkoarkiven. Men här finns även förklarat hur man hanterar andra källor som bouppteckningar, mantalslängder, generalmönsterrullor och emigranthandlingar. Vi lär känna människorna bakom namnen.
I denna reviderade upplaga (den femte sedan 1983) har bland annat lagts till ett kapitel om hur man forskar i 1900-talets källmaterial. Här finns även information om hur man forskar via Internet. Det ingår även ett mikrokort så att man kan följa exemplen i boken.
Släktforska steg för steg är ett måste – både för nybörjaren och för den som tycker sig kunna lite mer. Boken har blivit en ledande handbok för alla släktforskare, ung som gammal.
Per Clemensson är förste arkivarie vid Landsarkivet i Göteborg och aktiv som studiecirkelledare och föredragshållare. Kjell Andersson är journalist och författare till studiematerial i olika ämnen. Är man medlem i förbundet kostar boken 295 kronor.
Clemensson och Andersson har även gett ut ”Hembygdsforska steg för steg och Emigrantforska steg för steg.
Finn din släkt, författad av Elisabeth
Thorsell och Ulf Berggren, 152 sidor.
Finn din släkt (författad av Elisabeth Thorsell och Ulf Berggren, 152 sidor, utgiven av Svenska förlaget 2000. Medlemspris 195 kronor). Författarna ger råd hur man hittar i svenska och utländska källor och på nätet. Boken innehåller 41 intressanta kapitel och är en följd av en artikelserie om släktforskning som publicerades i Svenska Dagbladet under 1998.
Författarna konstaterar att vi har det mycket bra förspänt som släktforskare i Sverige – om man jämför med andra länder. Thorsell och Berggren avslutar boken med följande tänkvärda rader: ”Tack och lov blir det nog aldrig så att man bara kan komma till arkivet, gå fram till terminalen, knappa in sitt personnummer och sedan rasslar det till i skrivaren, och ut kommer alla förfäder tillbaka till år 1600.”
Vem är jag?, författad av Sassa Buregren,
46 sidor, släktforskning för barn.
Vem är jag? (författad av Sassa Buregren, 46 sidor, släktforskning för barn, utgiven av Alfabeta bokförlag 1997. Medlemsspris 160 kronor).
Detta är en mycket bra bok om man är lite yngre och om man funderar på vem man är. Den är mycket pedagogiskt sammanställd och även de som känner sig vuxna har behållning av den här lilla uppslagsboken.
I boken är det skånetösen Jorinda, 8 år, som får hjälp av sin mormor och morfar med många levande berättelser. Hon får veta varför hon heter Jorinda och varför hon är som hon är. De hjälper henne att hitta sitt ursprung, sina förfäder. Jorinda gör så småningom ett eget släktarkiv, ritar släktträd och gör släktkort för att ha i en låda som hon kallar ”Tjocka släkten”. Det är en bok som ger mersmak!
Släktforskarens uppslagsbok,
författad av Barbro Lunsjö, 123 sidor.
Släktforskarens uppslagsbok (författad av Barbro Lunsjö, 123 sidor, nyutgåva 2002, utgiven av Natur och Kultur, LT:s förlag. Medlemspris 160 kronor).
Här redovisas 3 400 bouppteckningsord. Det kan tyckas lite tråkigt – men eftersom gamla bouppteckningar blivit allt mer intressanta i forskningen är detta en ”måste-bok” för släktforskaren. Många ord och benämningar kan vara svåra att förstå och de flesta av dessa gamla ord återfinns inte längre i vanliga ordböcker. Som underlag för bokens uppslagsord ligger 300 bouppteckningar. De flesta orden har sitt ursprung i det gamla bondesamhället under 1700- och 1800-talen.
Barbo Lunsjö har tidigare varit anställd på Svenska Akademiens ordboksredaktion i Lund. Hon har även gett ut ”Tjugo handskrifter för släkt- och hembygdsforskare”.
Men det finns självfallet många andra böcker som kan tilltala släktforskaren. Utbudet finns presenterat på nättidningen Rötter.
”Släktforskningens mysterium,
lärobok i släktforskning”, av Ewa Johansson.
På egen hand har Ewa Johansson, Kristianstad, skrivit ”Släktforskningens mysterium, lärobok i släktforskning”, nyutgåva på Monitorförlaget 2002 (142 sidor). Jag skrev om hennes bok den 27/9 2001. Boken, som kostar 250 kronor, innehåller allt en släktforskare bör veta.
Här kan man söka efter personer,
lyssna till musik eller titta på film.
Den här utgåvan (både cd och dvd)
har det mesta man kan önska sig.
För den som vill veta mer om Stockholm går det bra att beställa hem den nya CD-skivan ”Gamla stan under 750 år”. Här finns även DVD med filmer, ljud och radioprogram. Här skildras Stockholm under 750 år. Utgåvan innehåller uppgifter om alla invånare i Gamla stan under åren 1878-1926. Uppslagsverket har getts ut av Stockholms stadsarkiv och kostar, om man är medlem i Sveriges släktforskarförbund, 475 kronor. Gamla stan-skivan innehåller rotemansarkivet, det vill säga alla personer som bott där någon gång under 1878-1926, totalt 126 000 personer.
Sedan tidigare finns även Söderskivan och Klara-skivan för de som forskar i Stockholm.
Roland Classon
Publicerad 2002-06-17
Läs mer:
