36 år i utvandringens tjänst

23 september, 2002 klockan 04:00

Ulf Beijbom har under åren varit mycket produktiv och bland annat skrivit ett 20-tal böcker om utvandringen. Här står Ulf Beijbom vid skulpturen av Vilhelm Moberg utanför Utvandrarnas hus i Växjö. Foto: URBAN NILSSON/Smålandsposten.

Han hade tänkt sig att stanna i fem år. Det blev 36 händelsrika år. Nu slutar professor Ulf Beijbom, 66, som chef för Utvandrarnas hus i Växjö.

När han kom till Växjö den 10 januari 1966 möttes han av snö och kyla. Något arbetsrum fanns inte. Han hade inget skrivbord, inget eget rum, ingen telefon. Han fick helt enkelt dela bord med vaktmästaren i bokmagasinet på biblioteket, längst ner i källaren. Någon månad senare förflyttades dock Ulf Beijbom till en ”bortglömd pigkammare” intill museet. Så började hans tid på Emigrantinstitutet. Men det skulle förstås bli bättre.
- Fast 36 år låter avskräckande, säger Ulf Beijbom. Och jag har inte suttit här hela tiden. Jag har ju periodvis varit i USA och Australien.

Ulf Beijbom. Foto: URBAN NILSSON, Smålandsposten

Ulf Beijbom är född i Härnösand men uppväxt i Sollefteå (där han tog studenten). Han läste sedan vidare i Uppsala och hade planer på att bli lärare. Men emigranternas öden fångade honom. Han inspirerades tidigt av Vilhelm Moberg och hans utvandrarböcker, skrev avhandlingen ”Swedes in Chicago” och det är ständigt nya böcker och projekt på gång i forskningens tjänst.
Under Ulf Beijboms tid som chef har Utvandrarnas hus blivit en världsattraktion, ett av Sveriges mest besökta turistmål.
Amerikanarna kommer – och får svar på sina frågor.
Musikalen Kristina från Duvemåla ökade intresset för utvandringen – hur det egentligen var.
- Vi arbetar nu på att det ska vara naturligt att komma hit. Växjö ligger tyvärr på ett ”sidospår”, menar Ulf Beijbom.

Utvandrare i Chicago, foto från 1922.

Totalt utvandrade drygt 1,2 miljoner svenskar under åren 1845-1930. Många trodde att friheten fanns i Amerika. Drömmen om ett bättre liv var stark. Cirka 200 000 återvände hem igen.
I dag har Utvandrarnas hus en imponerande samling kring allt detta.
Här finns cirka 30 000 brev, 100 000 foton och en boksamling på 25 000 volymer, dessutom kläder och bruksföremål som tillhört utvandrare. Vidare har 3 000 svenskamerikaner intervjuats. Utställningarna lockar ständigt nya besökare. Nyligen invigdes en Titanic-utställning.

Utvandrarnas hus invigdes 1968 och har byggts ut två gånger, senast 1999 då ytan fördubblades.
- Nu har vi ett flott forskarrum. Ska man ha framgång måste man arbeta populärt och brett och samarbeta med exempelvis hembygdsforskare och släktforskare, säger Ulf Beijbom. Vi har det största emigrationshistoriska arkivet och biblioteket i Europa. Nu handlar mycket om att det ska bli digitaliserat och sökbart i dator. Och att vi ska utveckla samarbetet med universitetet.
Tanken är även att samarbeta med Genline, som erbjuder svenska kyrkböcker på nätet.

Vad har varit roligast under alla dessa år?
- Det personliga kontaktnätet, Minnesota-dagarna som vi haft sedan 1968, tillströmningen till Utvandrarnas hus, alla resor och kontakterna med Amerika.
Ulf Beijboms högra hand i många år var svensk-amerikanen Lennart Setterdahl, som med tiden blev hedersdoktor för sina insatser i emigrantforskningens tjänst. Han filmade bland annat svensk-amerikanska kyrko- och föreningsarkiv. Dessutom intervjuade han tusentals personer som berättade om sina levnadsöden. Allt detta finns i dag på Utvandrarnas hus.
- Men när han dog för några år sedan försvann lite av trivseln i det här jobbet. Det blev i snitt en resa till USA om året och det var ju helt nödvändigt. Här låg materialet och skvalpade – men utan sponsringen från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse hade det inte gått, säger Ulf Beijbom. Totalt har stiftelsen under de här åren bidragit med 20 miljoner kronor.

Gunnar Helén var landshövdning i Kronobergs län
när Emigrantinstitutet skapades 1965. Foto: Scanpix

Emigrantinstitutet formades 1965 när Gunnar Helén var landshövding i Kronobergs län. Han ville grunda ett institut kring Karl Oskar och Kristina och en miljon andra utvandrare. En länsinsamling gav 332 000 kronor. Men Algutsboda, Vilhelm Mobergs egen församling, vägrade vara med (”av formella skäl”) varpå Moberg ilsknade till, uppfattade det hela som ett svinhugg, att han hade sin egen hembygd emot sig. Det var mycket känsligt. Men han gav igen.
Ulf Beijbom berättar:
- Han frågade vilken storlek det skulle varit på Algutsbodas bidrag. Moberg ville överträffa detta och gav 8 000 kronor. Det var mycket pengar eftersom han annars var ganska ekonomisk av sig. Men Moberg var mycket upprörd. På checken som han överlämnade till landshövdingen skrev han: ”Från anonym givare från Algutsboda”.

 

Vilhelm Moberg (1898-1973) har haft stor betydelse
för Utvandrarnas hus i Växjö. Foto från 1967. Foto: Scanpix

Vilhelm Moberg (1898-1973) har självfallet haft stor betydelse för Utvandrarnas hus. Men redan första månaden som anställd fick Beijbom besök av den dynamiske och reslige författaren. Ulf Beijbom minns än i dag hur dörren till arbetsrummet vräktes upp efter några våldsamma knackningar.
- Jag tänkte jag skulle se hur det står till med Emigrantinstitutet. Vad har du gjort med böckerna jag skänkt?
En rastlös Vilhelm Moberg lugnades så småningom med att böckerna fanns i bokhyllan och efter en kvart lämnade han rummet, något irriterad över de ynkliga lokaliteterna.

Men Vilhelm Moberg besinnade sig och blev en av de viktigaste personerna när Utvandrarnas hus invigdes 1968. Han skänkte då originalmanus och allt källmaterial som hörde till romansviten om Karl Oskar och Kristina. Vilhelm Moberg kom dragandes med en hel kista, till brädden full.
I dag är Vilhelm Mobergrummet en viktig del i Utvandrarnas hus.

Du stannade i 36 år:
- Ja. Mina studiekamrater ansåg det hela så osäkert och så begränsat att jag skulle bygga upp institutet och sedan söka vidare till något annat jobb. Det lät ju klokt. Detta sade jag också till Gunnar Helén när vi delade rum under en resa i USA. Men Helén, som alltid annars hade ett vårdat språk, fräste: ”för fan, inser du inte att det är en livsuppgift!”
Och så fick det bli.

Ekonomin har under alla år haft en avgörande betydelse för Emigrantinstitutets verksamhet. Stiftelsen lever på driftsbidrag från staten, landstinget och Växjö kommun. Det gäller att vårda lokaler, personal och samlingar. Ett 15-tal personer är anställda och målet är att dokumentera all svensk utvandring. Här kan man själv forska efter utvandrade släktingars öden – och få hjälp. Och det handlar inte enbart om Nordamerika utan även om bland annat Kanada, Australien, Nya Zeeland, Sydamerika, Danmark och Tyskland.
- Vi har även ett samarbete med högskolan och har intervjuat 400 efterkrigsinvandrare, berättar Ulf Beijbom. Och vi har nu en person anställd på halvtid för migrationsforskningen.

Så här såg omslaget ut till Vilhelm Mobergs bok
Utvandrarna, som gavs ut 1949.

I Utvandrarnas hus finns datorer, mikrofilmer och läsapparater. Det finns även en informativ hemsida på nätet.
Vill man inte leta efter gamla släktingar går det ju alltid bra att ta en fika i emigrant-cafét.
Och även om Ulf Beijbom slutade som chef i måndags finns han ändå kvar. Han är ny ordförande i Emigrantinstitutets vänner och så har han ju alla projekt som ska färdigställas. Men något eget kontor får han inte, trots utbyggnaden. Han får helt enkelt försöka att hitta en plats i biblioteket.
- Jag ska skriva lite mer – och forska en del. Det ska bland annat bli en bok om Emigrantkvinnorna, säger Ulf Beijbom. Och så har min fru och jag ett ställe på Öland som vi gärna reser till. Några fritidsproblem blir det inte.

Ny chef för Utvandrarnas hus är Per Nordahl, 46, från Umeå.

Roland Classon

Publicerad 2002-09-23

Läs mer:

Svenska Emigrantinstitutet

Att hålla drömmen vid liv

Drömmen om ett bättre liv

I släktforskningens tjänst

Konsten att hitta släkten i Amerika

Om maktstriden i Utvandrarnas hus

Skiss på ny framtid i Växjö

Utvandrarnas hus flyttar till Kalmar?

Emiweb samlar alla utvandrare

Emibas – ny oumbärlig cd-skiva

Emigranterna i ny databas

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

 

 

 

 

Roland Classon

Kategorier och taggar

Släktforskning,Utvandring

Huvudnyheter