Krigsarkivet – värt ett besök

Dela denna artikel

27 januari, 2003 klockan 04:00

Så här avslappnat kunde det se ut under en övning i det militära – trots allvarligt uppdrag år 1914. Lite kaffe smakar ju alltid gott. Här är det 8:e batteriet vid Kungliga Smålands artilleriregemente i Jönköping som poserar för fotografen.

Att forska i de militära källorna är ingen konst – bara man får lite hjälp. Men tro inte att allt finns på Internet. Nej, gör slag i saken och besök Krigsarkivet i Stockholm. Här finns sanningen om dina förfäder.

Släktforskaren stöter förr eller senare på en anfader som varit i det militära. Det kanske var en ”vanlig” soldat – eller kanske rent av en officer. Släktlegenden har kanske berättat om ”en sergeant från Skåne”. Visst blir man nyfiken. Man vill veta, bygga ett levnadsöde och sätta in allt i ett sammanhang. Och visst kan man få svar – bara man vill och tar sig lite tid. Det handlar ju om att lägga ett pussel i den svenska historien.
Kanske har du någon ”indelt soldat” i släkten, de som fick de udda efternamnen som Snygg, Rask, Orre, Svensk, Stadig eller Trofast – för att nu ta några exempel.
Än i dag bär 100 000-tals svenskar de här namnen som en gång i tiden skapades för att passa soldaten just då.
Det kunde även hända att en soldat fick byta namn av någon anledning. I Medelpad fanns 1687 båtsmannen Fyllhund. Fyra år senare bar samme man efternamnet Förbättrader. Kompanichefen hade tydligen tyckt att han förbättrat sig…

Redo.

Om man ska forska om en soldat bör man självfallet veta vad han hette och i vilken församling han bodde. I husförhörslängden står det soldatens nummer. Vet man detta kan sedan personalen på Krigsarkivet ge den hjälp och guidning som behövs.
Det finns generalmönsterrullor, soldatkontrakt, arméns pensionskassas meritförteckningar, böcker, kartor, fotografier och – ja, nästan hur mycket som helst. Radar man upp alla handlingar som Krigsarkivet har i sina hyllor blir det mer än sex mil!
Tar man sig tid går det alltså att ge soldaten ett ansikte. Kryddar man sedan med lite fantasi blir pusslet riktigt rolig.

 

Att forska på Krigsarkivet är gratis och just nu är det ingen trängsel vid de 18 forskarplatserna som finns till förfogande.
- Man måste dock veta vad man frågar efter. Det är ju inte bara att gå till bokhyllan och plocka fram uppgifterna… Men vi hjälper gärna till, säger arkivarie Anders Thornström, som arbetat på Krigsarkivet i 20 år.
Han säger också, som ett litet tips:
- Många tror att vi har allt på data. Så är det inte. Och på så vis missar man ju upplevelsen att själv hitta och titta i originalhandlingarna. Rådet är att sitta två veckor på Krigsarkivet. Och ta för all del med en digitalkamera och fotografera!

8:e batteriet vid Kungliga Smålands artilleriregemente i Jönköping.

Tillsammans med sina kolleger på forskarexpeditionen ger han dagligen många svar på brevfrågor. Jakten på att tillfredställa släktforskarna pågår ständigt. En skriftlig förfrågan kostar dock 360 kronor per timme.
- Många har kanske ibland för stora förväntningar. De militära arkiven skapades ju inte för släktforskarna utan för att vi just då var i behov av starka friska män. Karl XI tänkte nog inte så mycket på forskarna, förklarar Anders Thornström.
Att släktforska bland officerare är förstås lättast. Här finns det flest handlingar bevarade och även en hel del alfabetiska personregister.

Hemsidan som har mest information om bland annat indelningsverket (organisationen för soldaterna) har gjorts av Hans Högman. Gå in på hans hemsida och en helt ny värld öppnar sig för den som släktforskar.
Här finns bland annat mycket information om svensk militärhistoria, hur villkoren var för den indelte soldaten och uppgifter om de flesta svenska krigsslagen genom tiderna. Den här sajten uppdateras regelbundet och kan på många sätt ses som ett upplagsverk för den som vill veta mer. Är man ute efter råd om släktforskning går det även bra att börja här.
Hemsidan är ambitiös, seriös och generös. Att besöka sidan kostar inget. Hans Högman är född 1951 i Sundsvall, bor nu i Sollentuna och arbetar som databas-administratör för SEB.

Självfallet finns Krigsarkivet på nätet. Man går in via Riksarkivets hemsida (www.ra.se) och klickar sedan på rubriken för Krigsarkivet. Det heter officiellt att ”Riksarkivet inrättades med 1618 års kansliordning formellt som ett självständigt ämbetsorgan inom det kungliga kansliet. Riksarkivet har högsta överinseende över landets offentliga arkivväsende och är chefsmyndighet för landsarkiven”.
Krigsarkivet grundades 1805 och är sedan 1943 arkivmyndighet för alla myndigheter under Försvarsdepartementet och ingår från 1995 i Riksarkivet. Krigsarkivet förvarar militära handlingar från 1500-talet och framåt. Chef för Krigsarkivet är Ulf Söderberg.

Krigsarkivet är placerat i Stockholm. Det ligger på Banérgatan 64 (Östermalm). Bästa sättet att komma dit är att ta tunnelbana till antingen Karlaplan eller Gärdet och sedan ta en uppfriskande promenad innan sökandet i arkiven börjar.
Det är framförallt två böcker man bör läsa för att få en god inblick i hur det svenska försvaret fungerat genom åren.

Detta är en handledning för den som
snabbt vill hitta i de militära källorna.

Skriften ”Släktforskaren och Krigsarkivet” är en handledning för den som söker sina militära förfäder. Den gavs ut år 2000 och innehåller 62 informativa sidor om hur man hittar i de militära källorna. Den kan inhandlas för 50 kronor via släktforskarförbundet.
- Ända fram till cirka 1870-talet gick över hälften av statens budget till krigsmakten. Massor av människor har på olika sätt tillhört den svenska krigsmakten. Här hittar vi indelta soldater, ryttare eller båtsmän, värvat manskap, rusthållare och rotebönder, civilanställda och inte att förglömma värnpliktiga. Och det är långt ifrån bara människor boende i dagens Sverige (och Finland -1809) som ingått i den svenska krigsmakten. Även många andra nationaliteter som balter, tyskar och skottar har vid olika tillfällen ingått i vårt försvar, skriver krigsarkivarie Ulf Söderberg i bokens förord.

Den här boken innehåller allt man behöver
veta om de svenska soldaterna.

Läs gärna även ”Svenska knektar” av Lars Ericson. Den handlar om indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred. Boken gavs ut i nytryckt version förra året av bokförlaget Historiska Media i Lund (www.historiskamedia.se). Här skildrar Lars Ericson indelningsverket och villkoren för soldaterna som under tre sekler spelade en avgörande roll för Sveriges försvar. I den här nya upplagan ingår ett nyskrivet kapitel om soldathustruns roll. Här finns också tips om hur släktforskaren kan finna sina militära förfäder. Via förlaget går boken att beställa för 238 kronor.
Lars Ericson, fil. dr i historia, är huvudlärare i militärhistoria vid Krigsvetenskapliga institutionen på Försvarshögskolan i Stockholm.

Men för den som söker efter indelta soldater, ryttare eller båtsmän finns numera även en cd-skiva. Den heter ”Centrala soldatregistret” och innehåller 221 159 personer i ett sökregister. Här handlar det om perioden 1682-1901. Skivan ges ut av Garnisonsmuseet i Skövde där den kan beställas via telefon 0500-46 58 33.
Och via Internet går det numera att söka på ”Den nationella arkivdatabasen” (NAD). Sök och du får veta i vilket arkiv du ska gå till.

Roland Classon

Publicerat 2003-01-27

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Arkivarie på utflykt

Roland Classon

Kategorier och taggar

Släktforskning

Huvudnyheter