Släktforskning

Edvard och Gerda Lindell hade sparat pengar i många år för att kunna utvandra till USA och hade stora förhoppningar när de började sin resa med Titanic. Men något nytt liv i Amerika blev det aldrig. På fotot bär Gerda Lindell den omtalade vigselringen.
Foto: CLAES-GÖRAN WETTERHOLMS ARKIV

Edvard och Gerda Lindell från Helsingborg drömde om ett nytt och bättre liv i Amerika. Men resan med Titanic 1912 slutade i en tragedi.

Gerda Lindells vigselring, som en tid var ”försvunnen”, lever dock sitt eget liv. Ringen har färdats i tiden i 100 år. På lördag öppnar Titanic-utställningen på Råå. Det var där sagan började.

Edvard Lindell hade varit anställd som förman vid Ramlösa skofabrik i fyra år och sparat pengar för Amerikaresan. Biljetten var ställd till Hartford, Connecticut.
Men drömmen blev till en mardröm på bara några timmar natten mellan den 14 och 15 april 1912. Titanic kolliderade med ett isberg och sjönk.

Titanic ansågs osänkbar. Men klockan 02.20 den 15 april 1912 försvann hon i djupet. Foto: Pressens bild

Men här börjar också den märkliga historien om Gerda Lindells vigselring. Tillfälligheter och ren slump har gjort att ringen nu kan visas på utställningar runt om i världen.
Allt började för drygt 100 år sedan, den 25 januari 1904, då Gerda förlovade sig med Edvard Lindell. Bröllopet stod den 25 oktober 1905. I samband med giftermålet sattes Gerdas förlovnings- och vigselringar ihop som ett tecken på samhörighet och gemenskap. Gerda bar vigselringen även sista natten på Titanic.

För de flesta slutade resan med Titanic i Nordatlanten. Många kämpade för sina liv i det iskalla vattnet och för att i bästa fall kunna räddas av en livbåt. Endast drygt 700 av de totalt 2 207 som fanns ombord överlevde. Många drunknade eller frös helt enkelt ihjäl.

Gerda Lindells vigselring, Titanic-ringen, gör nu sin egen resa i tiden.
Foto: SVEN TIDEMAN/ PostmuseumWETTERHOLMS ARKIV

På resan hade Gerda och Edvard Lindell sällskap med Alma Pålsson från Bjuv och hennes fyra små barn. Alma var på väg till USA för att återförenas med sin man Nils, som tidigare bosatt sig i Chicago. Ombord på Titanic hade de även lärt känna Carl Olof Jansson och August Wennerström.
Jansson och Wennerström överlevde katastrofen och kunde senare berätta om de fasansfulla timmarna då Titanic sjönk.

Edvard Lindell hade lyckats komma ombord i en livbåt, men Gerda var kvar i vattnet, utan livbälte. Wennerström, som också lyckats simma till livbåten, försökte hålla fast i Gerdas händer, samtidigt som hon höll i relingen på livbåten. Men Wennerström orkade inte hålla kvar Gerda. Hennes krafter tog slut och hon försvann i djupet. Vigselringen gled av hennes finger och hamnade i livbåten. Ringen plockades då upp av Wennerström, som lämnade över den till Edvard.

Enligt vad Wennerström några år senare berättade blev Edvard ”alldeles gråhårig på ringare tid än 30 minuter”. Han förstod att hans kära Gerda var borta för alltid. Edvard, chockad och apatisk, dog en stund senare och tappade då sin hustrus vigselring.
Överlevande från livbåten omfördelades till andra båtar och räddades senare av Carpathia.

Livbåten drev sedan omkring på det blåsiga havet i nästan en månad. Den påträffades den 13 maj 1912 av fartyget Oceanic. Här hittades Gerda Lindells vigselring liggande på botten i livbåten, under tre manslik. Det var, som det beskrevs, ”något som blänkte”.
Ringen sändes till rederiets kontor i New York och vidare till svenska konsulatet. Därifrån skickades ringen till utrikesdepartementet.

Tre av Gerda Lindells bröder: Albert Nilsson, Anders Petter Nilsson och Nils Nilsson. Den fjärde brodern, Edvard Nilsson, hade flyttat till USA. Foto: Rut Reverts privata arkiv

Ringens identitet säkertställdes efter lång brevväxling och man insåg till slut att ringen skulle gå till Gerdas närmaste släkting, det vill säga fadern Nils Persson i Gantofta.
Men även på den tiden hade byråkratin sina egna vägar.
Det sattes ut en annons i en Göteborgs-tidning. Av en ren tillfällighet såg Gerda Lindells storebror Nils Nilsson den lilla annonsen. Han arbetade som konduktör på tåget mellan Helsingborg och Göteborg och just den här dagen bläddrade han i tidningen – och fick syn på efterlysningen, att ”anhöriga som känner till något om ringen ska kvittera ut den i Malmö”.

Nils Nilsson reste hem till fadern Nils Persson – och beskedet mottogs förmodligen med blandade känslor. Gerda var borta – men ringen fanns kvar.
Nils Persson kvitterade ut ringen hos polismyndigheten i Malmö. Den återkom till familjens ägo den 12 juni 1912.
Men kropparna efter Edvard och Gerda Lindell återfanns aldrig. Edvard blev 36 år, Gerda 30 år. Alma Pålsson är begravd i Halifax, Kanada. Inget av hennes fyra barn återfanns.
Carl Olof Jansson (1890-1978) blev snickare och avled i Wahoo, USA. August Wennerström (1884-1950) blev trädgårdsmästare och avled i Indiana, USA.

 

Titanic. Foto: Pressens bild

Under många år har fartygshistorikern och författaren Claes-Göran Wetterholm, Stockholm, forskat om Titanic och även skrivit en bok om Titanics öde. Han hörde tidigt talas om ringen. Men trots att han i flera år letade i olika arkiv kunde han inte spåra den.
Var fanns den? En ren slump, eller ödet, ledde honom till Malmö sjöfartsmuseum 1991.
Vi kan tacka ett barnkalas för att sanningen kom fram.

På det här kalaset samtalade den ansvarige intendenten med en väninna, som helt plötsligt berättade att hon hade haft en släkting på Titanic. Och så sa hon något om en ring.
Intendenten kontaktade genast Claes-Göran Wetterholm, som någon dag senare träffade Titanic-släktingen på utställningen i Malmö.
- Ja, ringen är det inte så särskilt märkvärdigt med, sa hon. Den har mamma på sitt finger sedan många år!
Claes-Göran Wetterholm minns mötet än i dag och säger nu, 13 år senare:
- Allt är rena tillfälligheter. Jag hade i många år tänkt att ringen bara måste finnas. Nu fick jag äntligen se den. Allt stämde – till och med inskriptionen. Det var så spännande och fantastiskt.
- Tänk att den här ringen flöt omkring i båt i en månad på ett stormigt hav – och att man sedan hittade båten. Och att ringen fanns kvar!

Titanic. Foto: Pressens bild

Titanic-släktingen som var på barnkalaset heter Gunilla Genrup och bor i Södra Sandby utanför Lund. Det är hon som nu äger Titanic-ringen. Hennes morfar Nils Nilsson (1875-1964) var bror till Gerda Lindell.
Gunilla Genrups mamma Margit Nilsson (1911-1998) hade burit Titanic-ringen på äldre dagar då hennes fingrar hade blivit lite tjockare. Då tog hon på sig sin fasters ring och la in sina egna ringar i bankfacket!
Claes-Göran Wetterholm säger:
- Margit var en dam som verkligen kunde berätta. Hon bjöd på sig själv, hade ett otroligt bra minne.
Titanic-ringen har under senare år visats på en rad utställningar. När den ställdes ut i Hamburg 1997 kom 1,2 miljoner besökare. Ringen har sedan varit med på Titanic-utställningarna i Zürich, München, Stockholm, Köpenhamn och Göteborg.

I sommar är ringen en av de stora attraktionerna vid utställningen i Barcelona, som öppnar den 9 juli. Utställningen pågår till oktober.
Ringen är just nu lagrad i ett bankfack i Stockholm. Någon har sagt att den är värd en halv miljon kronor – men Claes-Göran Wetterholm menar:
- Den är så speciell, så känd och så omskriven. Det är omöjligt att värdera den. Jag vill inte spekulera i någon summa.

Gunilla Genrup, ägare av Titanic-ringen som hon här visar upp, och Joachim Svensson, som ansvarade för utställningen på Råå, träffades då Skandinaviska Titanic-föreningen hade sitt årsmöte på Postmuseum i Stockholm 2004.

Sagan om Titanic-ringen har blivit aktuell igen med anledning av Titanic-utställningen på Råå museum för fiske och sjöfart. Den öppnar på lördag och ska pågå till den 30 oktober och som ansvarig står Joachim Svensson, 32, SO-lärare i Helsingborg. Han har forskat om Titanic under större delen av sitt liv. Här finns garanterat en hel del om Edvard och Gerda Lindell, men även om deras resesällskap Alma Pålsson från Bjuv och hennes fyra barn.
Joachim Svensson har träffat Gunilla Genrup och fått hålla i Titanic-ringen.
- Ja, det var roligt. Och lite speciellt…
Men han ställer inte ut ringen på Råå. Han är rädd att den ska försvinna…

Roland Classon

Publicerad 2004-04-25

del 2 i en serie om Titanic

Titanic får utställning på Råå

Sagan om Titanic-ringens återkomst

Titanic: Hon har bevarat brevet genom åren

Titanic: Familjen bär tragedin mer sig

Titanic: Gerda Lindells släkt

Titanic: Det säkraste fartyg som någonsin byggts…

Titanic-släktingarnas återförenades

Titanic-ringen i Din släktsaga

• Skandinaviska Titanicföreningen

 

• Skandinaviska Titanicföreningen

Inlägget skrevs den 25 april, 2004 klockan 04:00 och har etiketten Släktforskning, Titanic. Du kan följa inläggets kommentarer genom att prenumerera på RSS 2.0-flödet. Kommentarsfunktionen är stängd, men du kan pinga inlägget från din egen sajt.