Släktforskning

Så här stiligt kunde det se ut hos fotografen förr i tiden. Här är det familjen Claesson från Fällan, Fagerhults församling, Kalmar län, som klätt upp sig. Stående från vänster: Olga (1897-1986), Lindor (1886-1962) och Emil (1893-1960). Sittande från vänster: Ellen, Gottfrid och Alma.

Svensk släktforskning är nu inne i sin mest intensiva period någonsin. Aldrig tidigare har så många letat efter sina rötter som nu.

Vem som helst kan börja släktforska. Möjligheterna för den som letar efter sina förfäder i Sverige är mycket stora.
Bara på några år har det byggts upp många innehållsrika hemsidor på nätet. Här finns databaser, register och goda råd. Den bästa sidan är Sveriges släktforskarförbunds egen hemsida Rötter med senaste nytt, en bokhandel, flera sökbara databaser och många länkar.

Men grunden för all släktforskning är våra kyrkböcker. Här finns våra förfäder antecknade i födelseboken, husförhörslängden, vigselboken, begravningsboken — och kanske också i en lista över konfirmander. Dessa böcker finns i original på Landsarkiven. Res gärna till ett arkiv och låt dig inspireras. Känslan av att hitta sin egen förfäder i en gammal kyrkbok är alltid speciell. Och det blir garanterat ett minne för livet.
Gå sedan vidare till mantalslängder (skattskrivning) och bouppteckningar. Där finns också spår av våra förfäder.
Men användandet av datorer och internet har drivit på utvecklingen. Flera företag har lagt ut kyrkböckerna på nätet, bland andra Genline och Arkion (Riksarkivet). Och för närvarande finns det en mängd bra cd-skivor att köpa, bland annat Sveriges befolkning 1890, 1970 och 1980. Allt detta hjälper oss att lägga släktpusslet.

På bokfronten har också släktforskaren numera ett mycket stort utbud.
Två av de senaste böckerna är ”Släktdetektiven” och ”Your Swedish Rooths”, båda utgivna av Genline AB, som har närmare tolv miljoner digitala bilder på de svenska kyrkböckerna.
Barn- och ungdomsboken Släktdetektiven (50 sidor), författad av Charlotte S H Jensen, ger många bra tips och idéer på hur man kan finna spår efter släkten och dess historia. Författaren ger bland annat följande goda råd: ”Man kan aldrig veta vilket spår — vilken upplysning — som kanske visar sig mycket viktig när man ska vidare i arbetet. Det är viktigt att skriva ner allt som man finner, men också skriver var man har funnit eller vem som har berättat det.”
Charlotte S H Jensen gav även för några år sedan ut ”På sporet av Slaegten”, en dansk lärobok om släktforskning i Danmark.

Your Swedish Rooths är en handbok i släktforskning på engelska, författad av Per Clemensson och Kjell Andersson. Här blir man guidad steg för steg vad det finns för möjligheter att söka efter sina svenska släktingar. Boken innehåller 222 sidor (19 kapitel) och är ett samarbete mellan den amerikanska släktforskarsajten www.ancestry.com och Genline.
Per Clemensson och Kjell Andersson har tidigare, på svenska, gett ut Släktforska steg för steg (för tillfället slutsåld, ny upplaga i augusti) och Släktforska vidare.

Ett av de bästa råden är att fråga dem som redan vet. Ta dig tid och lyssna, ha tålamod och anteckna sedan vad som sagts. Mycket finns i kyrkböckerna, men en släktberättelse kan ge din forskning ytterligare en dimension.
Och varför inte skriva ned några A4-sidor om dig själv… Det blir också historia med tiden.
Kanske är det dags att rädda familjens gamla fotografier. För bilder finns det – om man bara tar sig tid att leta. Men som alltid måste man ha tur.
Själv besökte jag min farbror Ingvar Claesson (född 1918) i Ängelholm för någon vecka sedan. Vi talade om flydda tider, drack kaffe och tittade i ett gammalt fotoalbum.
Jag tog mig friheten att med blyerts skriva på namn på baksidan på en mängd foton. Så dök den upp, den gamla bilden från 1911.
Jag hade sett en liknande tidigare, men då var hela familjen med på fotot. Nu hade de äldsta syskonen valt att plocka bort sina föräldrar och de två yngsta syskonen. Det kändes säkert lite extra att få posera för fotografen på egen hand. Förmodligen stod övriga familjemedlemmar och tittade på när detta ögonblick förevigades.
Och så här finklädda var man ju sannerligen inte till vardags. Så det var nog bäst att se lite märkvärdig ut.

Fotografen kopierade bilden i vykortsformat och den kunde sedan med fördel sändas till vänner och bekanta. Så gjorde man affärer förr i tiden.
Och det är den här bilden ni ser överst på sidan. Samtliga syskon var födda på Fällan i Fagerhults församling, Kalmar län. Min farfar Gottfrid Claesson sitter i mitten. Han var vid tillfället 20 år.
Jag fick låna fotot och visade stolt upp det för min fru senare på kvällen, som gjorde en snabbanalys:
- Hm, han ser lite fåfäng ut på bilden, din farfar. Hade han verkligen sådana lockar?
Jodå, enligt min farbror var lockarna äkta. Jag vet också, enligt vad som berättats, att Gottfrid Claesson var musikalisk. Han spelade bland annat tvåradigt dragspel vid många danser och deltog i ett flertal dragspelstävlingar. Och så var han känd som en plikttrogen och vänlig man.

… OCH MER SLÄKTSAGA
Det blir även nya avsnitt av tv-serien Din släktsaga i höst. Sveriges Television i Malmö har fått mycket stort gensvar för programmet och arbetar nu med nya släktsagor inför hösten. Marianne Söderberg, producent och programledare, ser fram emot en tredje säsong av serien som speglar ”vanliga” människors livsöden. Som bevis på att programmet uppskattas av tittarna har Marianne Söderberg tilldelats Sveriges hembygdsförbunds kulturpris.

Roland Classon

Publicerad 2005-03-14

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter hemsida

Inlägget skrevs den 14 mars, 2005 klockan 04:00 och har etiketten Släktforskning. Du kan följa inläggets kommentarer genom att prenumerera på RSS 2.0-flödet. Kommentarsfunktionen är stängd, men du kan pinga inlägget från din egen sajt.