Släktforskning

Nils-Erik Åstrand har släktforskat i tre år. Han har på kort tid lärt sig mycket om sin släkt.
Här står han med ett spjut från Kongo, som hans farfars bror tog med sig hem till Sverige
för ungefär 100 år sedan. Foto: DANIEL PALMQVIST

Visst går det att hitta sina försvunna släktingar. Det gäller bara att ha lite tur…

Det har tagit några år. Men har man bara lite tålamod går det mesta att lösa.
Att släktforska är väldigt speciellt. Fråga bara Nils-Erik Åstrand
(f 1932), Klippan. Han vet. Nu radas nämligen släktingarna upp.

- Jag började forska för tre år sedan, gick en kurs och har nu samlat på mig en hel del material, säger Nils-Erik Åstrand. Jag har även fått en del släktutredningar, bland annat från en kusin till min far som var präst.
Nils-Erik Åstrand har blivit en hängiven släktforskare.

- Det väcker så många tankar när man får kunskap om sina gamla släktingar, säger Nils-Erik Åstrand. Och det är roligt att få veta lite mer, inte enbart när personerna är födda och döda.

 

Lars Forssman, Landskrona.

Men för att ta det lite från början. Jag har tidigare skrivit en del
reportage om släkten Stödberg från Åseda i Kronobergs län, Småland. Här har jag mina rötter på min farmors sida. Mycket är utrett, men det finns alltid någon gren man vill veta mer om.
Så var det med Eva Catharina Stödberg, en syster till min farmors farfar. Hon hade som 18-åring 1822 med sin man kantor Olaus Åstrand flyttat till Vinslöv i Skåne. Där slutade spåren – och det är först nu som sanningen kommit fram.
Jag hade visserligen några ledtrådar, bland annat ett par gamla brev som köpts in på auktion. Och så hade jag för sex år sedan fått god hjälp av Lars Forssman, Landskrona. Det var han som ”skakade liv” i den gamla släkten och det var han som berättade om sin studiekamrat Nils-Erik Åstrand i Klippan.

Vi har samma Stödberg-rötter och härstammar från jägmästaren Peter Stödberg (1775-1829) och hans hustru Maria Nilsdotter (1786-1854).
Det är tre av deras åtta barn som nu fått spela huvudrollen i släktjakten: Eva Catharina Stödberg (1804-1876, Nils-Erik Åstrands ana),
Gustaf Stödberg (1813-1884, min farmors farfar) och Carolina Stödberg (1815-1898, Lars Forssmans gren).

 

Carolina Stödberg (1815-1898) var en sammanhållande länk
för släkten i Åseda, Kronobergs län, Småland.

Jag har tidigare skrivit om Carolina Stödberg sedan Lars Forssman läst mina artiklar i tidningen om släktforskning och insett att vi var släkt. Han sände också ett foto på Carolina Stödberg. Men det har hela tiden varit oklart vad som hände Carolinas äldre syster Eva Catharina Stödberg.
Fallet är nu löst. För en tid sedan samlade jag mig, ringde till Nils-Erik Åstrand och några veckor senare var jag i Klippan på besök. Det bjöds på välsmakande förmiddagskaffe, god lunch och det blev närmare tre timmars samtal om släkten.
Vi konstaterade att det var ungefär 150 år sedan dessa släktgrenar träffades.

Ja, hur gick det då för Eva Catharina Stödberg? Jo, hon gifte sig redan som 16-åring med kantor Olaus Åstrand och kom till Vinslöv två år senare.
- Olaus Åstrand fick fast tjänst som organist och lärare i Vinslöv och verkade där i 52 år, berättar Nils-Erik Åstrand. Någon pensionsålder fanns ju inte på den tiden. Jag har bland annat hittat en bok på biblioteket i Vinslöv där det skrivs om honom. När han kom skaffade man ny orgel som drogs dit av tolv par hästar och vid samma tid byggdes skolhuset.

Lönen han fick var, enligt protokoll, tolv tunnor spannmål.
- Det var ju ”hårdvaluta” och familjen hade det bra ekonomiskt, säger Nils-Erik Åstrand.
Ur en gammal skrift framkommer att Olaus Åstrand i början av sin lärarverksamhet inte undervisade flickorna i skrivning. Han menade att ”det tjänade till intet, ty då använde de sedermera en stor del av sin tid till att skriva kärleksbrev”.
- Han hade humor, menar Nils-Erik Åstrand.
Olaus Åstrand och Eva Catharina Stödberg hade fyra barn. Ett av dessa var Johan Petter Åstrand (1821-1883), Nils-Erik Åstrands farfars far, som efter ett antal år i Lund övertog sin fars tjänst som organist i Vinslöv. Han startade Vinslövs kyrkokör och var även ordförande i sockenstämman.

Foto från Systembolaget i Växjö där
direktör Gottfrid Åstrand (1866-1924)
tittar in genom kassaluckan till
kassörskorna Selma Berglund och Anna Lund.
Foto från cirka 1916.

Johan Petter Åstrand var gift med Anna Ströbeck (1834-1887) och hade fyra barn:
Maria Åstrand (1863-1935), som var gift med grosshandlare Carl Lindbom, Vinslöv.
Johan Åstrand (1865-1920), som var kapten i Kongo.
Gottfrid Åstrand (1866-1924), farfar till Nils-Erik Åstrand och vd för Systembolaget i Växjö.
Henrik Åstrand (1869-1936), som var kantor och organist i Hästveda. Henrik Åstrand hade tre söner: Bertil (som en tid var kyrkoherde i Brunnby), Erik (som var bankdirektör i Hästveda) och Tage (som var organist i Hörbytrakten).
Nils-Erik Åstrands far Bertil Åstrand (1895-1961) var under 14 år regementsveterinär vid Norrlands Dragoner i Umeå och 1940-1955 hade han en administrativ tjänst som fältveterinär vid Milostaben i Kristianstad.

Nils-Erik Åstrand kom till Klippan 1973. Här har han varit företagsläkare i många år. Han har numera golf som ett stort fritidsintresse och han spelar gärna piano.
Han har tidigare ridit mycket, men slutade med detta för tre år sedan.
Han har tidigare bland annat bott i Sundsvall i tio år, varit chefläkare för öppen vård i Medelpad och 1988 disputerat i Lund i ämnet socialmedicin på en avhandling om hälsa, ohälsa och arbetsförmåga.
Nils-Erik Åstrand är medlem i Klippans Rotaryklubb och Klippans Frimurareförening, där han tidigare varit ordförande. Han är givetvis även medlem i Åsbo släkt- och folklivsforskare.

En dotter, Katarina Åstrand, är bosatt i Maglaby strax utanför Klippan och driver tillsammans med en kollega veterinärmottagning i Maglaby.

Ett brorsbarn till Nils-Erik Åstrand är Sanne Åstrand, egenföretagare som är skribent på sidan Just Nu i Helsingborgs Dagblad.

Kapten i Kongostatens armé:
En av de mer intressanta personerna som Nils-Erik Åstrand forskat kring är Johan Åstrand (1865-1920), som fick ett händelserikt liv, bland annat som kapten i Kongostatens armé i Centralafrika. Detta var mellan 1897 och 1911.
- Johan Åstrand hade sedan bland annat uppdrag för Röda korset i Sibirien, berättar Nils-Erik Åstrand.
Johan Åstrand var bror till Nils-Erik Åstrands farfar Gottfrid Åstrand.
Johan Åstrand skrev då och då brev från Kongo hem till sina släktingar i Sverige.
- Jag har fått ta hand om en hel del av dessa brev. Och så har jag via min farfar och far fått ärva ett gammalt spjut från Kongo som tillsammans med andra ting från Kongo hängt på väggen bakom min fars skrivbord. Det är ett fint minne.
En son till Johan Åstrand var också officer och ett barnbarn blev flygofficer vid Kallinge.

Christina Nilsson (1843-1922).

Möte med Christina Nilsson: Det var inte helt enkelt att ta sig från Småland till Skåne på 1850-talet. Men eftersom storasyster Eva Catharina Stödberg hade flyttat till Vinslöv i Skåne (mellan Hässleholm och Kristianstad) bestämde sig släkten för att hälsa på.
Denna resa finns nedtecknad i ett brev som publicerats i Åsedas hembygdsbok 1977.
Det var Eva Catharinas bror Gustaf Stödberg och syster Carolina Stödberg som gjorde den långa resan. Säkert var det en besvärlig strapats. Det fanns ju inte ens järnväg på den tiden.
Gustaf Stödberg och en annan släkting gick (!) den långa vägen. Carolina Stödberg och hennes man använde dock häst som transportmedel.

Ur brevet, författat av ett barnbarn till Carolina Stödberg: ”När de kom till Nöbbeled gästgivaregård invid Huseby stannade de och gav hästen mat. Själva åt de matsäck, som de hade i ett stort skrin. Där var då Christina Nilsson liten flicka. Moran där sa åt henne: ”In med dig Kitta och spela för dom främmande!” Morfar gav henne 25 öre. Då gick hon in och spelade på sin gamla fiol, och dansade barfota på golvet.”
Christina Nilsson (1843-1922) blev med tiden hyllad och världsberömd operasångerska.

Roland Classon

Publicerad 2008-05-26

 

Läs mer:

Gulnat klipp med stor dramatik (2001)

Undantagsbrevet blev en trygghet (2001)

Vilhelm Mauritz – han tog vara på sin tid (2002)

Carolina Stödberg – en bild växer fram (2002)

Emigranterna i ny databas (2003)

När bilderna får berätta (2008)

Släkten fanns – i Klippan (2008)

Forskning på annorlunda vis (2008)

Rapport från ett släktbesök (2010)

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

 

Med rötter i släkten Ströbeck

• Nils-Erik Åstrand, Klippan, har även rötter i den stora skånska släkten Ströbeck.
• Det var nämligen så att hans farfars far Johan Åstrand gifte sig med Anna Ströbeck (1834-1887), som var yngsta dotter till gästgivaren i Vinslöv Måns Ströbeck (f. 1787), som även var trumpetare och bonde.
• En bror till Anna Ströbeck var Christian Ströbeck (f. 1825), som var gästgivare vid Nöbbeled Gästgivaregård i Vederslöv, Kronobergs län, Småland.
Om denne Christian Ströbeck har det berättats att han vid ett tillfälle gav vår världsberömda operasångerska Christina Nilsson (1843-1921) en fiol och att hon ofta besökte familjen Ströbeck.
• Måns Ströbeck och hans hustru Pernilla Nilsdotter hade totalt nio barn.
• Den förste Ströbeck kom från Nöbbelöv nr 5, Östra Broby socken (Östra Göinge, härad, Kristianstad).
- Han hette Pehr Ströbeck och var född cirka 1720. Han var häradsspeleman och salpetersjuderiutridare, berättar Nils-Erik Åstrand.
• Uppgifter om släkten Ströbeck finns i Ragnar Odhnoffs omfattande genealogiska samling på Lunds landsarkiv. Den kan även köpas via nätföretaget Digi Arkiv (http://www.digiarkiv.se/)

• Åseda hembygdsförening

Inlägget skrevs den 26 maj, 2008 klockan 05:59 och har etiketten Släktforskning. Du kan följa inläggets kommentarer genom att prenumerera på RSS 2.0-flödet. Kommentarsfunktionen är stängd, men du kan pinga inlägget från din egen sajt.