Släktforskning

Magnus Stenbock var greve, fältmarskalk och generalguvernör i Skåne. Han avled 1717.

Att Magnus Stenbock står staty i Helsingborg vet de flesta, men kanske inte att han hade kungliga anor – och att han har många nu levande ättlingar.

Många har säkert sett den stora statyn på Stortorget i Helsingborg.
Magnus Stenbock sitter till häst och pekar mot Danmark.
Den 28 februari är det 300 år sedan slaget vid Helsingborg. En del evenemang finns inbokade i staden.
Men Magnus Stenbock är mer än bara en staty.
 

Det här reportaget handlar om greve Magnus Stenbock, om hans familj, barn och rötter. Att han var fältmarskalk och generalguvernör i Skåne vet nog de flesta. Mer okänt är kanske att han hade elva barn och rötter som sträcker sig ända till kung Gustav Vasa.
Och det finns nutida ättlingar!
 

Eva Magdalena Oxenstierna (1671-1722).

Magnus Stenbock föddes i Stockholm, troligen 1665. Han hade en god militär karriär, men dog i danskt fängelse 1717. Magnus Stenbock och Eva Magdalena Oxenstierna fick mellan åren 1691 och 1711 nio söner och två döttrar, varav fyra dog i späd ålder.
Familjen hade det gott ställt. Sönerna blev officerare, döttrarna gifte sig adligt. Och ätten Stenbock har under de 300 åren levt vidare.
 

Släktens huvudman heter i dag Jarl Stenbock (f 1940) och bor i Helsingfors.
Jarl Stenbock är nionde generationen efter anfadern Magnus Stenbock.
- Jag är intresserad av historia och medveten om datumet den 28 februari, men jag tittar hellre framåt än bakåt i tiden, säger Jarl Stenbock.
Han känner väl till Skåne.
- Jag bodde i Malmö fem år, 1950–1955. Och jag har varit i Helsingborg flera gånger. Jag minns även när Stenbocksstatyn flyttades 1959, säger Jarl Stenbock.
Men han är inte så förtjust i den tidsanda som fanns på 1700-talet:
- Det var ett dåligt system med adel. Vi fick många byråkrater, men många goda förmågor hindrades att göra karriär och komma fram i Sverige, säger Jarl Stenbock.
 

”Magnus Stenbock vid Helsingborg”, målning av Gustaf Cederström.
Från Helsingborgs museers samlingar

Det finns i dag många ättlingar till Magnus Stenbock i en rad olika länder.
- Det finns Stenbock i exempelvis Sverige, Finland, USA och Frankrike, berättar Jarl Stenbock. Jag har bland annat en faster här i Helsingfors.
Någon släktförening finns inte, men Riddarhuset i Stockholm har ordning på det genealogiska. Det finns ett 30-tal personer med efternamnet Stenbock i Sverige, men nu levande ättlingar har förstås även andra efternamn.
Jarl Stenbocks två systrar bor i Åstorp respektive Anderstorp.
 

Jarl Stenbock är gift med Synnöve och har tre barn, två döttrar och en son.
- Sonen Anders har två döttrar och en son som heter Erik. Så ätten Stenbock lever vidare.
- Vi är svenskspråkiga finnar. Jag är född i Finland, har tagit studenten här och jobbat här nästan hela mitt liv. Så när det gäller ishockey håller jag på Finland. Men jag känner en kulturell bindning till Sverige.

 Jarl Stenbock har arbetat som egen företagare i 35 år, gick i pension 2004.
- Jag trivs mycket bra som pensionär och är nöjd med mitt liv. Nu är det barnbarnen som får ta min tid.
Samtidigt vårdas och förvaltas släktens historia.
 

Statyn av Magnus Stenbock finns på Stortorget i Helsingborg.
Foto: SONNY THORESEN

Två egendomar är nu i familjen Jarl Stenbocks ägo: Kolk (största godset i Estland på sin tid, öster om Tallinn) och Herrborum i Söderköping (Östergötland).
Jarl Stenbock fick ärva Herrborum av sin fars kusin Magnus Stenbock (1911–2007), som var ogift och barnlös.
- För honom stod tiden stilla. Det kändes som att han var född på 1700-talet, säger Jarl Stenbock.
Kolk (en stiftelse) sköts av en son och Herrborum av en dotter till Jarl Stenbock.

Och vad skulle han göra med allt om ätten Stenbock som fanns bevarat i Herrborum? Han hörde av sig till Kulturmagasinet i Helsingborg.
- Jag reste till Herrborum, träffade Jarl och Synnöve Stenbock och det var mycket intressant, säger antikvarie Birgitta Witting. De ville deponera hos oss, men vi har inte den möjligheten.
Arkivmaterialet som rör släkten Stenbock har deponerats på Landsarkivet i Vadstena.
- Jag är nöjd att det kan bevaras på ett bra sätt, säger Jarl Stenbock.

Magnus Stenbock gifte sig 1690 i Stockholm med sin kusins dotter Eva Magdalena Oxenstierna. De fick elva barn (nio söner och två döttrar), varav fyra dog i späd ålder.
De elva barnen:
Gustaf Otto Stenbock (1691–1692).
Ulrika Magdalena Stenbock (1692–1715), gift med amiralen och amiralitetsrådet greve Carl Wachtmeister (1689–1736).
Bengt Ludvig Stenbock (1694–1737), överstelöjtnant och lantråd i Estland.
Fredrik Magnus Stenbock (1696–1745), major och lantråd.
Johan Gabriel Stenbock (1698–1699).
Carl Stenbock (1699–1700).
Carl Stenbock (1701–1746), kapten.
Erik Stenbock (1706–1706).
Johan Stenbock (1708–1734), ryttmästare vid södra skånska kavalleriregementet. Ogift.
Eva Charlotta Stenbock (1710–1785), gift med generallöjtnanten och landshövdingen friherre Christian Barnekow (1694–1762), Vittskövle slott, Kristianstad.
Gustaf Leonard Stenbock (1711–1758), vice landshövding, ägare av Rånäs slott, Uppland. Gift med Fredrika Eleonora Horn (1721–1750).

Adel och kungligheter
Magnus Stenbock var son till riksamiralen och fältmarskalken Gustaf Otto Stenbock (1614–1685) och Christina Catharina De la Gardie (1632–1704). Gustaf Otto Stenbock var 1658–1664 generalguvernör över Skåne, Halland och Blekinge. Han var ägare till Vapnö gods i Halland. Magnus Stenbock övertog senare godset och ägde det fram till sin död.
 

Tittar man på Magnus Stenbocks rötter längre tillbaka i tiden ser man hur de adliga släkterna sammanflätas. Magnus Stenbocks farfar riksråd Gustaf Stenbock (1575–1629) var gift med Beata Margareta Brahe (1583–1645), på långt håll släkt med astronomen Tycho Brahe.
Farfars far Erik Gustavsson Stenbock (1538–1602) var gift med sin kusin Malin Sture (1539–1610), barnbarn till riksföreståndare Sten Sture d y.
 

Magnus Stenbocks farfars farfar riksmarsk Gustav Olsson Stenbock (1504–1571) var gift med Birgitta Eriksdotter Leijonhufvud (1514–1572). En av deras döttrar, Katarina Stenbock (1535–1621), var 1552–1560 gift med kung Gustav Vasa och blev alltså svensk drottning. De hade dock inga barn.
Katarina Stenbock var en systerdotter till Gustav Vasas tidigare gemål Margareta Leijonhufvud (död 1551).

Rötterna leder till Gustav Vasa
På Magnus Stenbocks möderne är det också idel adel och kungligheter. Modern Christina Catharina De la Gardie var dotter till fältherren Jakob De la Gardie (1583–1652) och Ebba Brahe (1596–1674), vars mor härstammade från ätten Lewenhaupt.
Jakob De la Gardie var son till ståthållaren i Estland Pontus De la Gardie (1520–1585) och Sofia Gyllenhielm (ca 1559–1583).
 

Gustav Vasa, kung i Sverige från 1523 fram till sin död 1560.

Här kommer det kungliga in i bilden. Sofia Gyllenhielm var ett så kallat ”frillobarn” till kung Johan III (1537–1592) och hans frilla (älskarinna) Katarina Hansdotter (1539–1596), som hade ytterligare tre barn med Johan III.
Johan III, som var kung 1568–1592, var ett av barnen till kung Gustav Vasa.
Johan III var Magnus Stenbocks morfars morfar.
 

Eva Magdalena Oxenstiernas föräldrar var riksrådet Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Magdalena Stenbock (1649–1727).
Magnus Stenbock, hans hustru Eva Magdalena Oxenstierna och flera av barnen är begravda i Uppsala domkyrka.
Stenbock är en av de äldsta svenska adelsätterna (grevlig 1651).

Roland Classon

Publicerad 2010-02-15

Läs mer:

Riddarhuset hemsida

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Inlägget skrevs den 15 februari, 2010 klockan 09:39 och har etiketten Släktforskning. Du kan följa inläggets kommentarer genom att prenumerera på RSS 2.0-flödet. Both comments and pings are currently closed.