Förändringens vindar på Söder
Anita Larsson, Gunilla Persson Aretoft (författare) och Christina Nygren på Södergatan i Helsingborg med den nya boken ”Det var på den tiden…”
Foto: STEFAN ED
Den lockar till läsning – och visst var det på tiden att boken blev klar…
Nu har den kommit, boken om Söder i Helsingborg. Den är författad av Gunilla Persson Aretoft, ordförande i Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening.
Det tog drygt tre år att få boken klar. Men den var värd att vänta på:
– Ja, man blir nästan gråtfärdig när man ser boken i tryck, säger Gunilla Persson Aretoft.
Boken ”Det var på den tiden…” handlar om hur livet var på Söder i Helsingborg under 1930–1960-talen och om den tidens stora händelser, hur människorna påverkades av arbetslöshet, världskrig och ransoneringar. Men också om hur den nya tiden kom och förändrade världen.
Boken bygger på 30 intervjuer med personer som är uppvuxna på eller har minnen från Södergatan och som nu förmedlar många intressanta och levande berättelser. Personerna som berättar är födda från 1921 till 1949.
Boken om Söder har tagit tre år att skriva.
Foto: STEFAN ED
Boken innehåller ett rikt bildmaterial och vänder sig till alla åldersgrupper.
Och förutom alla historier finns det kapitel om allt kring Södergatan och dess olika kvarter. Här finns artiklar om brandstationen, simhallen, Gustav Adolfskyrkan, när Domus byggdes, om alla fabriker på Söder och om kriget och ransoneringen. Vi får bland annat även veta mer om de olika skolorna och om hur viadukten vid Södergatan kom till. Och för att inte tala om högertrafikomläggningen.
Ett av kapitlen i boken (åtta sidor) handlar om den stora metallarbetarstrejken 1945.
– Det har varit väldigt roligt att skriva boken, säger Gunilla Persson Aretoft, som framförallt haft två medarbetare under de tre åren: Christina Nygren (research) och Anita Larsson (korrektur).
– När man läser boken kan man konstatera att alla har trivts på Söder, säger Anita Larsson.
– Södergatan har puls, konstaterar Christina Nygren.
Men varför vissa kvarter har namn från olika länder är det ingen som kunnat reda ut. Men det gick bra att flytta till Danmark, Finland och Holland eller varför inte till Indien, Persien eller Japan – utan att ens ha lämnat Söder i Helsingborg…
Och visst har förändringens vindar blåst på Söder:
– På 1930-talet fanns det 160 affärer på Södergatan. I en tredjedel av dessa bodde ägaren på samma adress. Det kan man se i telefonkatalogen, som är en enormt bra källa i forskningen, säger Gunilla Persson Aretoft.
Och det fanns stora sociala skillnader. Ett exempel är att de som bodde i det mer eleganta kvarteret Fyrkanten (vid Krookska Planteringen) hade telefon och finare titlar än de som bodde längre söderut.
Gunilla Persson Aretoft skriver även om stadens och industrins historia, före 1930. Två av dem som bidrog till Helsingborgs goda utveckling var konsulerna Nils Persson (1836–1916) och Petter Olsson (1830–1908).
– De var visserligen måna om staden, men var mer intresserade av sina egna pengar och hade inte så mycket till övers för sina arbetare, som fick slita och hade långa arbetsdagar, säger Gunilla Persson Aretoft.
För att kunna genomföra det stora projektet med Söderboken (tryckkostnad drygt 100 000 kronor) har Helsingborgs släktforskare- och bygdeföreningen fått bidrag från Stiftelsen Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur (30 000 kronor), Riksarkivet (10 000 kronor) och Möllevångsgillet (3 000 kronor).
Boken om Söder är en fantastiskt bra julklapp.
Torgny Fransson, Stadsarkivarie i Helsingborg, menar:
– En dokumentation av Söder och dess huvudgata Södergatan är av stor vikt inte bara för Söder och Helsingborg utan för hela Sverige.
Den går att köpa under Arkivens dag på Stadsarkivet på lördag, då Gunilla Persson Aretoft även håller ett föredrag om boken.
Just samarbetet med Stadsarkivet i Helsingborg är guld värt för släktforskarna. Man lånar lokalerna utan kostnad, har kurser och föreläsningar och fri tillgång till arkiven, datorer, cd-skivor och databaser. Jourhavande släktforskare på tisdagar klockan 13–18 har blivit en stor succé.
– Ja, man kan nog säga att vi är väldigt bortskämda. Det är inte så många som har det så bra, säger Gunilla Persson Aretoft.
Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening är en av de största släktforskarföreningarna i Skåne och har 466 medlemmar.
FAKTA
Söderboken ”Det var på den tiden…” ges ut av Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening och är författad av Gunilla Persson Aretoft.
Boken om Södergatan i Helsingborg innehåller totalt 255 sidor (53 kapitel) och kostar 250 kronor.
Den säljs på Helsingborgs stadsarkiv, Bredgatan 17, där det är öppet måndag till fredag klockan 9–12 och 13–16. Boken kan även beställas via förskottsbetalning.
Mer information om boken finns på Helsingborgs släktforskare- och bygdeförenings hemsida.
Roland Classon
Publicerad 2011-11-10
Läs mer:
Släktforskning Helsingborgs Dagblad
Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening
Anita Larsson, Gunilla Persson Aretoft och Christina Nygren i Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening har goda förutsättningar i Stadsarkivet i Helsingborg. Foto: STEFAN ED
