Rätten till det svenska kulturarvet

26 mars, 2012 klockan 09:37

Björn Jordell, chef för Riksarkivet, vill ha
kostnadsfri tillgång till det svenska kulturarvet.
Här sitter han framför oljemålningen på
förste riksarkivarien Per Månsson Utter.
Foto: Gunilla Nordlund/ Sveriges Radio

Drömmen om gratis släktjakt blir snart sann.

Något stort är på gång i Riksarkivet. Inom några år ska forskarna inte längre behöva betala för att se de digitala arkivhandlingarna.
Bakom den här visionen står riksarkivarie Björn Jordell.
– Mitt uppdrag är att se till att användandet av det svenska kulturarvet ökar. Våra digitala bilder ska göras mer tillgängliga, säger Björn Jordell.
Den som i dag vill använda Riksarkivets digitala forskarsal får betala ett pris på 995 kronor per år. Då får man använda alla databaser och inskannade bilder som finns tillgängliga på Riksarkivets hemsida.
Nu arbetar Björn Jordell intensivt för att ta bort den här avgiften.
– Mitt förordnande som riksarkivarie är på sex år. Jag har nu varit här i ett och ett halvt år. Om det inte är i hamn inom fyra år blir jag väldigt besviken på mig själv. Det känns som ett rimligt tidsperspektiv, säger Björn Jordell.

Men det handlar även om att lösa det ekonomiska. Var finns pengarna?
– Under 2010 hade vi en intäkt på elva miljoner kronor för betaltjänsten. Så mycket kan vi förstås inte räkna med att vi får i ökat anslag. Det krävs att vi successivt hittar ekonomiska lösningar. Förhoppningen är att ingen personal ska behöva sägas upp, säger Björn Jordell.

Han känner stort stöd från regeringen i den här processen. Uppdraget till Riksarkivet i det så kallade regleringsbrevet för 2012 är tydligt. Här står bland annat att ”Riksarkivet ska utreda möjligheten att inom sina fastställda ekonomiska ramar ta bort abonnemangsavgiften och skapa fri tillgång till den nätbaserade informationen”.
– Frågan finns på den politiska dagordningen – och det är en delseger. Att kunna söka fritt i arkiven är en viktig fråga för mig. Men så är det även för den svenska regeringen i ett EU-perspektiv. Inom EU har man tagit stark ställning för tillgången till det fria kulturarvet. Det har både en ideologisk och politisk dimension, säger Björn Jordell.

 

Att låta materialet bli fritt sökbart ställer förstås även stora krav på tekniken. Det ska vara snabbt och enkelt – och med största sannolikhet kommer det att vara många som vill söka i Riksarkivets öppna digitala arkiv.
– Ja, en sådan reform innebär förstås en kraftigt ökad anstormning. Därför installerar vi under 2012 och 2013 en ny teknisk plattform och får därmed en nödvändig kapacitetsökning, säger Björn Jordell.

Att som släktforskare ha gratis tillgång till arkivmaterialet är en självklarhet i länder som Danmark och Norge.
– Att ha fri tillgång till det digitala forskarmaterialet ska ses som en tillgång för medborgarna och är en demokratifråga, säger Björn Jordell.
Om och när Riksarkivet tar bort avgifterna i den digitala forskarsalen får det förstås konsekvenser för en del andra stora aktörer på marknaden. Här finns bland andra Ancestry (med Genline) och Arkiv Digital, som säljer sina tjänster via nätet.
– Jag har haft samtal med dem och meddelat hur vår agenda ser ut. Vi vill inte konkurrera på en marknad. Vi har det grundläggande materialet med basala söktjänster. Det konkurrensmedel de övriga aktörerna kan ha är att skapa mer attraktiva tjänster med olika länkmöjligheter. Där får de tävla. Ancestry är ju till och med börsnoterat. Vi vill inte vara med i det racet, säger Björn Jordell. Vår uppgift är kontinuitet, långsiktighet och bevarande.

En poäng i sammanhanget är även att Riksarkivet beslutat om en 70-årig tidsgräns för digitaliserade arkivhandlingar, vilket innebär en anpassning till sekretesslagstiftningen. Det gör förstås Riksarkivets material ännu mer intressant och lär locka fler släktforskare till de olika databaserna.
Riksarkivarie Björn Jordell har även förhoppningen att mer forskning ska komma in i skolans värld.
– Det digitala materialet bör släppas fritt för skola, utbildning och bibliotek, säger han.

Som ett bra exempel finns den fantastiska resursen Stockholmskällan (via Stockholms stadsarkiv), Stockholms kulturarv på webben, som Björn Jordell varit med om att skapa.
– Där finns en ingång direkt kopplad till skolan. Och det handlar om kulturarvet som pedagogisk resurs och lyfter fram just forskningen, förklarar Björn Jordell.

 

FAKTA
Björn Jordell (f 1954) är riksarkivarie sedan 2010. Han var tidigare stadsarkivarie på Stockholms stadsarkiv 2003–2010.
Han började som arkivarie på Stockholms stadsarkiv redan på 1980-talet. Han har även arbetat tio år på Skönhetsrådet i Stockholm.
Björn Jordell kom tillbaka till Stockholms stadsarkiv 2001, då som biträdande förvaltningschef.
Björn Jordell bor i Stockholm, är gift och har tre barn.

Roland Classon

Publicerad 2012-03-26

Läs mer:

Riksarkivet ska bevara och vårda

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Riksarkivet

Riksarkivet Digitala forskarsalen

Stockholmskällan

Roland Classon

Kategorier och taggar

Släktforskning

Huvudnyheter