Stort lexikon som växer med tiden

23 februari, 2013 klockan 09:56

SBL Riksarkivet x

Medlemmar i redaktionen för Svenskt biografiskt lexikon: Andreas Tjerneld, Lena Milton, Åsa Karlsson och Roger Axelsson.
I redaktionen ingår även Carl-Henrik Carlsson och Åke Bertenstam.
Foto: Annika Björklund/Riksarkivet

Det finns ett lexikon som är något utöver det vanliga. Det heter Svenskt biografiskt lexikon (SBL) och är Sveriges största personhistoriska uppslagsverk.


SBL började ges ut i bokform 1917. Hittills har 33 band publicerats och det pågår nu ett intensivt redaktionellt arbete, inte minst i den nätbaserade versionen.
Lexikonet finns sedan mars 2012 fritt sökbart i en databas på internet (inskannat material ur bokverket). Nu går man ytterligare ett steg och öppnar en mobilsida för de som använder sig av smartphones eller surfplattor.
– Kommande vecka lanseras iPhone- och Android-appar med samma användargränssnitt som på mobilsajten. I appen kommer man att kunna spara bokmärken och historik över vilka artiklar man läst, berättar Roger Axelsson, som är en av redaktörerna för Svenskt biografiskt lexikon.

Redaktionen till Svenskt biografiskt lexikon anpassar sig helt enkelt till det digitala landskapet.
– Vi är efterfrågade. Varje dag får vi mellan 800 och 1 200 individuella sökningar i lexikonet på nätet, säger Roger Axelsson.
Men det är det tryckta bokverket som är originalkällan och det redaktionen i första hand satsar på. Hittills har man kommit till bokstaven S. Det återstår alltså en hel del arbete innan allt är komplett.
– Vi fortsätter att ge ut bokverket tills vi har bokstaven Ö klar. Det blir ungefär fem band till och då är det 38 band totalt, säger Roger Axelsson.

Vilket år Svenskt biografiskt lexikon är helt komplett, med personer från A till Ö, är i dag omöjligt att säga. I redaktionen på fem personer pågår ett ständigt arbete med att redigera, kolla källor och rätta basuppgifter. Inget lämnas åt slumpen. Allt tar sin tid.
– Många tror att lexikonet enbart innehåller kända personer, men faktum är att de flesta släktforskare har anor som är omnämnda. Man kan hitta alla möjliga personer. Vi ser på olika kriterier, dels hur känd personen är i samtiden och dels vilken betydelse personen har för eftervärlden. Helst ska ju personen ha gjort något utöver det vanliga, säger Roger Axelsson.

August Strindberg

August Strindberg (1849–1912),
en av vår tids största författare.

Foto: Scanpix

Varje bokband består av 800 sidor. Hittills har över 9 000 släkt- och personartiklar publicerats på sammanlagt 25 000 sidor. Om vissa personer är det långa och innehållsrika texter, men det finns även kortare släktartiklar på tio rader. I Svenskt biografiskt lexikon finns personer som varit verksamma i Sverige eller som verkat för Sverige utomlands.
– Endast avlidna personer biograferas och vissa personer finns inte med, beroende på när de avled, säger Roger Axelsson.
Ingmar Bergman och Astrid Lindgren är inte med, men om Olof Palme (1927–1986) och hans släkt finns en mängd uppgifter, liksom det gör om Alfred Nobel (1833–1896) och Carl von Linné (1707–1778). Och här finns till exempel en nyskriven utförlig artikel om August Strindberg (1849–1912).

WILHELMINA SKOGH

Wilhelmina Skogh (1849–1926),
hennes liv var som en saga.

Foto: Scanpix

Och varför inte läsa om Wilhelmina Skogh (1849–1926), hennes liv var som en saga. Hon var född på Gotland, växte upp på Fårö hos sin mormor, men tog redan som 12-åring ångbåten till Stockholm med drömmen att bli miljonär. Hon byggde ett hotell- och restaurangimperium, gifte sig med en vinhandlare, blev med tiden VD för Grand Hotell och lät uppföra Villa Foresta på Lidingö där hon även drev restaurangrörelse.
Wilhelmina Skogh introducerade grönsaker till maten och införde även seden att smycka restaurangerna med blommor. Genom sina många resor utomlands saluförde hon Sverige som turistland. Hon anordnade bland annat jakt- och fiskeutflykter i Dalarna.

Hotelldrottningen, som hon kallades för, föredrog helst prominenta (helst kungliga) gäster i sitt sällskap. Ja, Wilhelmina Skogh är bara ett exempel på personer som passerar revy i detta förnämliga lexikon.

Svenskt biografiskt lexikon (som även gavs ut på cd 1997) är ett fantastiskt redskap för alla släktforskare, men det är även till stor glädje för samhällsvetare, historiker, lärare, bibliotekarier och studenter. Lexikonet finns även på Facebook, där det är stor aktivitet.
Till publiceringen på internet har man fått ett bidrag från Riksbankens jubileumsfond. Huvudredaktör för SBL, som är en del av Riksarkivet, är fil dr Åsa Karlsson.

Roland Classon

Publicerad 2013-02-23

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Svenskt biografiskt lexikon

Svenskt biografiskt lexikon/ mobil

 

 

 

Roland Classon

Kategorier och taggar

Släktforskning

Huvudnyheter