Spelet om Utvandrarnas hus

Dela denna artikel

14 september, 2013 klockan 09:45

Utvandrarnas hus

Utvandrarnas hus i Växjö är inte vad det varit. Arkivfoto: VERONICA CARLSSON

Nu måste politikerna bestämma sig. Det är bråttom. Och det handlar om en långsiktig satsning.

Ulf Beijbom, 77, ger sig inte. Trots att det nu är elva år sedan han slutade som chef för Utvandrarnas hus i Växjö har han glöden kvar.
Och kunskapen har han sannerligen efter 36 år som chef för Emigrantinstitutet, som under hans tid som ansvarig var välbesökt, inte minst av forskare från Amerika. Ulf Beijbom är emigrantforskningens nestor, på många vis ett levande uppslagsverk.
Nu slåss han för att återupprätta det minst sagt skamfilade rykte som Växjö och Utvandrarnas hus fått under senare år. Det var ju tidigare en stor och populär turistmagnet.
– Jag är mycket kritisk mot de styrande politikerna. De har kanske inga onda avsikter. De vill rationalisera, minska utgifterna och samordna – men det har gått grovt fel, menar Ulf Beijbom.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Emigranternas hus i Göteborg har
tagit över det mesta av forskningen.

Arkivfoto: James Zehm/ Emigranternas hus

Emigrantforskningen har bokstavligt talat flyttat till Göteborg (Emigranternas hus) och Karlstad (Sverige Amerika Centret). Men Emigrantinstitutet med Utvandrarnas hus i Växjö finns trots allt kvar till namnet, även om satsningen närmast avstannat och släktforskarnas mer eller mindre har blivit utslängda.
Nuvarande chefen Lars Hansson (som varit anställd sedan 2008) är numera bara deltidsanställd. Någon uppsökande verksamhet finns inte. Ulf Beijbom förklarar:
– Emigrantinstitutet är ju ett riksarkiv, ett forum för utvandring, både nationellt och internationellt. Här finns inte enbart uppgifter om smålänningar utan det handlar om alla svenska utvandrare. Det är många forskare i Amerika som uttryckt sin förvåning och bestörtning över hur vi har behandlats i Växjö.
Ja, vad skulle Vilhelm Moberg ha sagt?

I dagsläget får Emigrantinstitutet 400 000 kronor om året i statsbidrag. Men tidigare bidrag från Växjö kommun och Landstinget Kronoberg på två miljoner kronor om året har upphört sedan Emigrantinstitutet vägrat ingå i den nya skapelsen Kulturparken Smålands AB (som ägs av just Landstinget Kronoberg och Växjö kommun).
– Vi blev helt enkelt bestraffade, säger Ulf Beijbom.
För att rädda kvar något av verksamheten såldes Utvandrarnas hus för tre år sedan till Växjö kommuns fastighetsbolag för cirka tio miljoner kronor.
– Institutet har överlevt tack vare miljonerna från försäljningen av fastigheten, subventionerad hyra i några år och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Men någon långsiktig plan finns inte, säger Ulf Beijbom.

Ulf Beijbom

Ulf Beijbom var chef för Emigrantinstitutet
i Växjö under 36 års tid, här vid en
byst av Vilhelm Moberg.
Arkivfoto: URBAN NILSSON/Smålandsposten

Han efterlyser bland annat pengar till köp av nya böcker och litteratur om svensk och nordisk utvandring, och att ständigt hålla kontakt med släktforskare, hembygdsföreningar och organisationer. Utvandrarnas hus är inte vad det varit.
– Biblioteket är utrymt och inklämt i forskarsalen. I mitt gamla rum sitter nu arkivarien och bibliotekarien och trängs. Lokalen där biblioteket fanns är numera uthyrt för musikverksamhet. Och de böcker som inte fick plats har forslats till magasin. Jag ser det som en ren våldtäkt, säger Ulf Beijbom.
Utställningarna, som hanteras av Kulturparken, har teman som vampyrer och tatueringar. Ulf Beijbom är numera sällan i Utvandrarnas hus, har inte längre någon egen nyckel.
– Emigrantinstitutet är satt på undantag i sitt eget hus, som vi en gång själva byggt. Jag går inte så gärna in i utställningshallen längre. Jag blir bara illamående av vad jag ser, säger Ulf Beijbom.

Riksarkivarien Björn Jordell är medveten om krisen och eländet i Växjö.
– Vi har uppmärksammat riksarkivarien om tillståndet på institutet, men han har avstått från att inskrida i vad han ser som kommunala angelägenhet. Någon hjälp från kulturministern blir det heller inte, säger Ulf Beijbom.
Ulf Beijbom menar att ärendet (var ett emigrantinstitut ska finnas) måste upp på hög politisk nivå, både i Växjö och Göteborg.
– Det måste till rejäla diskussioner. Att ha en långsiktig satsning på ett centrum för utvandring kostar många miljoner per år. Arkiven ska vårdas, det måste finnas lokaler och personal och det krävs kunskap om emigration. För närvarande ser jag det som politiskt strandat. Men Göteborg är ju en stor stad med universitet och tillgång till många donatorer. Så för närvarande ser jag Göteborg som en permanent lösning, trots att jag tycker att Växjö och Småland är den bästa miljön för utvandringen, säger Ulf Beijbom.

Ellis Island New York

Så här ser det ut på museet i Ellis Island, New York,
dit många svenskar kom för ungefär 100 år sedan.
Foto: Roland Classon

Materialet för forskarna måste lyftas fram och det finns, trots allt, ett stort och välfyllt arkiv. Till exempel var Lennart Setterdahl (1928–1995) under cirka 25 år anställd av Emigrantinstitutet på medel av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Lennart Setterdahl reste runt i Amerika och mikrofilmade, intervjuade och dokumenterade för Emigrantinstitutets räkning.
– Han gjorde stora insatser, säger Ulf Beijbom.
Nu ska sanningen om spelet med Utvandrarnas hus fram. Därför kommer Ulf Beijbom nästa år ut med en ny bok; Emigrantinstitutets historia, en memoarbok.
– Den blir på minst 500 sidor. Det är en angelägen berättelse och den kommer även att innehålla ett stort porträttgalleri, säger Ulf Beijbom.

FAKTA
Ulf Beijbom har under åren skrivit ett 30-tal populärvetenskapliga böcker om utvandringen och om svenskar i utlandet. Den senaste är Utvandrarna och den stora depressionen, utgiven på Carlssons förlag 2012.
Ulf Beijbom är även redaktör för tidsskriften Emigranten, sekreterare i Moberg-sällskapet och ledamot i Smålands akademi.

Roland Classon

Publicerad 2013-09-14

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Svenska Emigrantinstitutet

Emigranternas hus

Kulturparken Småland AB

Sverige Amerika Centret

Här är den nya arenan för migrationsforskning (2012)

36 år i utvandringens tjänst (2002)

 

Roland Classon

Kategorier och taggar

Släktforskning Utvandring

Huvudnyheter

Se biofilmer från SF att köpa eller reservera här