Bröllop nummer ett: kronprinsessan Victoria
gifter sig den 19 juni med Daniel Westling.
Arkivfoto: Jonas Ekströmer/Scanpix

Det blir mycket kungar, drottningar och prinsessor i år…
Alla som fascineras av kungligheter har mycket att se fram emot det här året. För Ted Rosvall, släktforskarförbundets tidigare ordförande, blir det något alldeles extra.

- Ja, ett jubileum och två prinsessbröllop, säger Ted Rosvall. Bättre kan det ju inte bli.
Kunglig genealogi är nämligen en av hans ”hemliga” laster.
Ted Rosvall var ordförande I Sveriges släktforskarförbund i åtta år (2000–2008). Vi har även sett honom som medhjälpare och expert i populära tv-serien ”Vem tror du att du är?” och han har ständigt nya projekt på gång.
 

Varje dag innehåller någon form av släktforskning. Men när han var bas för släktforskarna i Sverige fick han lägga en del av de kungliga projekten åt sidan. Det var ju mycket annat som skulle ordnas i en allt mer växande organisation. Tiden räckte helt enkelt inte till.
Men nu är det fritt fram för de europeiska kungligheterna, som han vet det mesta om.
- Det var det kungliga intresset som fick igång mig som släktforskare. Jag var ungefär 10 år när jag började och jag studerade de furstliga stamtavlor som fanns och så höll jag på i många år innan jag började forska i min egen släkt, säger Ted Rosvall.
 

Bröllop nummer två: prinsessan Madeleine
gifter sig i slutet av året med Jonas Bergström.
Arkivfoto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Han har nu fullt upp med flera olika projekt. Och det är lite bråttom.
Ted Rosvall har ett eget förlag, Rosvall Royal Books. Han ger även ut tidskriften Royalty Digest Quarterly (på engelska, 64 sidor) med fyra temanummer per år.
Samtliga Ted Rosvalls böcker säljs i Slottsboden, Kungliga slottet, Stockholm. Men han vill poängtera att det är en hobby och inget han tjänar några stora pengar på. Till vardags är han kantor i Falköping och det tar ju också sin tid.

Ted Rosvall har med åren blivit en respekterad skribent med kungligheter och furstehus som specialitet. Den senaste boken handlar om furstehuset Bourbon-Orléans och gavs ut i samarbete med prins Michael av Grekland.
Ted Rosvalls nästa kungliga bok handlar om Drottning Ingrid (1910–2000) och kommer ut i början av mars. Drottning Ingrid var syster till vår nuvarande kung Carl XVI Gustafs far Gustaf Adolf (1906–1947). Ingrid var även mor till bland andra Margrethe, nuvarande drottning av Danmark och drottning Anna Maria av Grekland.
- Det blir en bildbiografi i A4-format med cirka 150 bilder, berättar Ted Rosvall.
 

Jean Baptiste Bernadotte (1763–1844)
är anfader till den svenska kungafamiljen.

Men den utgåva som kommer att bli mest eftertraktad i år är kanske ”Bernadotte-ättlingar”. Här finns samtliga legitima ättlingar till Jean Baptiste Bernadotte (1763–1844) som blev kung i Sverige och Norge med namnet Karl XIV Johan.
- Boken ges ut lagom till kronprinsessans bröllop den 19 juni, säger Ted Rosvall.

”Bernadotte-ättlingar” gavs ut första gången 1992. Nu, 18 år senare, är det alltså dags igen. Här ska samtliga ättlingar presenteras i ord och bild. Totalt blir det omkring 128 sidor.
- Det har ju hänt mycket under de senaste 18 åren. Sammanlagt handlar det om mellan 600 och 700 ättlingar till Jean Baptiste Bernadotte. Jag ska försöka få med lite fler bilder än i förra upplagan. Och jag vet att Hovet har ”Bernadotte-ättlingar” som uppslagsverk om det uppstår några frågor. Den finns i Bernadottebiblioteket, säger Ted Rosvall.
 

Desideria (1777–1860) är anmoder
till den svenska kungafamiljen.

Men det kunde varit fler ättlingar. Nu fick Jean Baptiste Bernadotte och hans gemål Désirée Clary (Desideria) endast en son, Oscar I (1799–1859), och det är först via hans två söner Karl XV (1826–1872) och Oscar II (1829–1907) Bernadotteätten tar fart på allvar.
Ted Rosvall har under åren följt samtliga grenar av släkten Bernadotte. Det är en pågående uppdatering av uppgifterna om de olika familjemedlemmarna i olika länder.
- Under senare tid har jag haft mycket glädje av Facebook för att samla in uppgifter till boken. Det gäller att använda sig av den teknik som finns, menar Ted Rosvall.

Och givetvis reser Ted Rosvall till Stockholm i sommar för att uppleva det kungliga bröllopet mellan Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling.
- Det blir massor av aktiviteter och kulturarrangemang under en veckas tid, säger Ted Rosvall. Detta ser jag verkligen fram emot.
Det andra kungliga bröllopet, senare i år, blir mellan prinsessan Madeleine och Jonas Bergström.
 

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia
tar de emot folkets hyllningar på Kungliga slottets
balkong efter vigseln i Storkyrkan den 19 juni 1976.
Arkivfoto: Scanpix

Anfadern Jean Baptiste Bernadotte (född i Pau i Frankrike) är kung Carl XVI Gustafs farfars farfars farfar. När Jean Baptiste Bernadotte kom till sitt nya hemland Sverige för första gången den 20 oktober 1810 var det via Helsingborg och detta är ett datum som förstås kommer att firas i Sundets pärla. Jean Baptiste Bernadotte tillbringade sina första tre dagar på svensk mark i Helsingborg och bodde då på Gamlegård, Norra Storgatan.
Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia, liksom kronprinsessan Victoria och prins Carl Philip, kommer enligt planerna att hedra 200-årsjubiléet med sin närvaro i Helsingborg.

Och eftersom det är ett ”kungligt år” passar Ted Rosvall på att komma till Stadsarkivet i Helsingborg. Den 22 april håller han ett föredrag om ”Bernadotterna 200 år”. Det blir något att se fram emot.

Roland Classon

Publicerad 2010-01-25

Läs mer:

Kungahuset hemsida

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Åtta år med Ted Rosvall (2008)

- Vi ska ge goda råd och tips hur man kan hitta rätt när barnet föds utom äktenskap, säger Ted Rosvall, som blir författare till boken tillsammans med Elisabeth Reutersvärd, tidigare arkivarie vid Landsarkivet i Lund.

Detta är handbok nummer 2. Den första kom ut förra året och hade titeln ”Emigrantforskning”. Den är författad av Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman, innehåller 112 sidor och blev en stor försäljningssuccé.
Handboken om ”Fader okänd” presenteras vid släktforskardagarna i Örebro i augusti.

Roland Classon

Publicerad 2010-01-25

Läs mer:

Släktforskardagarna i Örebro

Boken om emigration ger alla svar (2009)

Rötter

De flesta släktforskare använder sidan. Här får man veta senaste nytt och här finns bland annat en innehållsrik Bokhandel. Rötter består även av en mängd sökbara databaser, länkar och är förbundets ansikten utåt. På Anbytarforum, ett diskussionsforum, kan man dessutom hjälpa varandra att komma vidare i sin släktjakt.
Som nybörjare är släktforskarförbundets hemsida ett måste.

Rötter finns även i engelsk version, Swedish Roots.
Rötter lanserades den 3 maj 1996 och genomgår för närvarande en stor modernisering.

Roland Classon

Publicerad 2010-01-25

Läs mer:

Rötter

Han ger Rötter nytt utseende (2009)

 

Mike Love, här under en konsert i USA för några år sedan.
Foto: Richard Drew/Scanpix

The Beach Boys kommer till Sverige i sommar. Ja, man kan också säga att det är bandmedlemmen Mike Love som letar efter sina rötter i Småland – och att han passar på att spela lite inför sina släktingar…

Beach Boys ska nämligen uppträda på Målilla motorstadion, bara ett stenkast ifrån där Mike Loves förfäder bodde för ungefär 100 år sedan.
En av personerna som jobbat hårt under lång tid för att få hit The Beach Boys är Henrik Sköld, Karlstad.
- Jag träffade Mike Love i somras och ambitionen har hela tiden varit att få Beach Boys att uppträda i Målilla. Det har varit många samtal innan allt kunde spikas, säger Henrik Sköld.
 

The Beach Boys, foto från 1979 i Los Angeles. 
Bakre raden från vänster: Brian Wilson, Al Jardine
och Dennis Wilson. Främre raden: Mike Love och Carl Wilson.

The Beach Boys bildades i Kalifornien 1961 och var en av 60-talets mest framgångsrika popgrupper med sin surfmusik.
Ursprungsmedlemmarna i The Beach Boys var bröderna Brian Wilson (f 1942), Dennis Wilson (1944–1983) och Carl Wilson (1946–1998), brödernas kusin Mike Love (f 1941) och deras gode vän Al Jardine (f 1942). Senare ingick även Bruce Johnston i bandet, som under åren ombildats flera gånger.
 

Av de fem medlemmarna från starten är det nu endast Mike Love som är kvar. Den ledande stjärnan och låtskrivaren Brian Wilson har ett nytt band.
Beach Boys av i dag består av Mike Love, Bruce Johnston och ytterligare sju bandmedlemmar.
Målet är nu att samla småländska släktingar till Mike Love.
- Vi ska arrangera en del släktfotografering och visa de platser där Mike Love har sina rötter, berättar Henrik Sköld.
 

Mike Love (till vänster) i Beach Boys under
en konsert i USA för några år sedan,
här tillsammans med Bruce Johnston.
Foto: Dave Sherbenco/Scanpix

The Beach Boys har spelat i Sverige tidigare. Bland annat har man varit på Öland vid ett tillfälle för några år sedan.
- Jag vet att Mike Love gillar Sverige. Han tycker att det är avslappnad atmosfär. Men jag tror inte att han ännu träffat några svenska släktingar. Så det blir i så fall första gången i sommar, säger Henrik Sköld.
 

Mike Love har sitt ursprung från en soldat i Mörlunda. Han hette Adolf Fredrik Stål (1838–1912) och bodde i ett torp som hette Kvillemåla. Adolf Fredrik Stål gifte sig med föräldrarnas hushållerska Lovisa Adolfsdotter (1830–1917), som var från Lindås i Målilla församling.
En av parets söner, Karl Johan Stål (f 1867) flyttade till Amerika 1885, ändrade namn till Charles Sthole, gifte sig, fick barn, bland andra Edith Sthole, som är Mike Loves mormor och Wilson-brödernas farmor.

Anmodern Lovisa Adolfsdotter från Målilla blev alltså 87 år gammal och är Mike Lovs mormors farmor.
 

Och via en bror till Beach Boys ”anfader” Adolf Fredrik Stål finns det numera många av släktingar i Småland. Många bor just i trakterna kring Målilla.
Soldattorpet i Kvillemålla i Mörlunda är väl bevarat. Men av torpet i Lindås i Målilla finns bara husgrunden kvar, ett stenröse. En skylt finns dock på plats och visar var torpet fanns en gång i tiden. Så finns gården i Skruvshult, Högsby församling, dit familjen flyttade vid giftermålet och där barnen föddes. Huset är väl bevarat.
Det finns alltså en hel del som Mike Love kan få se i Småland i sommar.

Själva konserten på Målilla motorstadion blir lördagen den 3 juli 2010. Visst är det något att se fram emot.

Roland Classon

Publicerad 2009-12-24

Läs mer:

Beach Boys har rötterna i Småland

Här är Beach Boys svenska släktingar

Beach Boys – de nya släktingarna

• Målilla-Gårdveda hembygdsförening
• Brian Wilson hemsida
• Beach Boys fan club hemsida

 

Anders Nordström, direktör för Riksarkivet SVAR.

Släktforskarna får det allt bättre. Nästa år släpps en cd-skiva med Sveriges befolkning 1880.

- Vår ambition är att cd-skivan ska vara klar till släktforskardagarna i Örebro i augusti 2010. Det är en prioriterad uppgift, säger Anders Nordström, direktör för Riksarkivet SVAR.
Det går redan nu att söka i folkräkningar i Sverige (bland annat 1880, 1890 och 1900) på SVAR:s hemsida. Det krävs abonnemang, men här kan man även via funktionen ”visa källa” få se kyrkbokens sida i original.
 

Folkräkningen är avskrifter ur kyrkoarkivets husförhörslängder eller senare församlingsböckerna. I folkräkningen finns till exempel uppgifter om en persons namn, födelseår, födelseförsamling och bostadsort.
Sedan tidigare finns cd-skivor för Sveriges befolkning 1890, 1900, 1970 och 1980. Dessa är mycket bra hjälpmedel när man letar efter sin släkt.
 

Sveriges släktforskarförbund och Riksarkivet SVAR samproducerade cd-skivorna Sveriges befolkning 1890 och 1900. Den nya cd-skivan, Sveriges befolkning 1880, är SVAR:s egen produktion.
- Vi ser förstås gärna att vi får sälja cd-skivan Sveriges befolkning 1880 i vår nya fantasiska Bokhandel på nätet, säger Sveriges släktforskarförbunds ordförande Barbro Stålheim.

Så lär det också bli. Anders Nordström säger:
- Vi är medvetna om att Sveriges släktforskarförbund är den stora försäljningskanalen. Och vi vet vilken efterfrågan en sådan här cd har. Men det finns behov av att se över hur samarbetet ska vara med släktforskarförbundet i olika frågor.
Riksarkivet SVAR fortsätter nu arbetet med att registrera folkräkningarna i de olika länen i Sverige.
- Vi har nu fått tillåtelse att släppa 1910 års folkräkning på nätet. Den läggs ut löpande länsvis, säger Anders Nordström.

Riksarkivet SVAR har även ett ”pilotprojekt” med 1930 års folkräkning.

- Hela Sverige är skannat och vi har den publicerad på nätet. Däremot kan vi inte lägga ut en sökdatabas på nätet på grund av Pul (Personuppgiftslagen). Registrering pågår av tre län och pilotprojektet består i att gör cd-skivor länsvis med databasen och länkar till de skannade bilderna, säger Anders Nordström.

Roland Classon

Publicerad 2009-12-20

Läs mer:

Rötter

Riksarkivet SVAR

Personuppgiftslagen

Sveriges släktforskarförbund har projektanställt Carl Szabad från den 1 februari för att kunna få cd-skivan klar. Johan Gidlöf, som till vardags arbetar vid Stockholms stadsarkiv, står som ansvarig projektledare.

Senast var Carl Szabad projektledare för cd:n ”Begravda i Sverige”, som kom ut lagom till jul 2008. Han och Johan Gidlöf har också varit männen bakom flera av Sveriges släktforskarförbunds cd-skivor under senare år. Carl Szabad var även med och bildade förbundet 1986.

- Målet är att Sveriges dödbok ska vara klar i god tid före släktforskardagarna i Örebro i augusti, säger Sveriges släktforskarförbunds ordförande Barbro Stålheim.

Som projektledare för insamlandet av alla uppgifter till ”Namn åt de döda” står Anna-Lena Hultman. Sista datumet att lämna registreringar är satt till den 31 december. Därefter påbörjas sammanställningen av själva materialet.

Detta blir version nummer 5 av Sveriges dödbok. Nuvarande version innehåller uppgifter om döda i Sverige för åren 1947–2006 (cirka 5,1 miljoner personer).

- Den nya cd-skivan kommer att bli ett fantastiskt 1900-talsmaterial för alla släktforskare, säger Barbro Stålheim.

 Roland Classon

Publicerad 2009-12-18

Läs mer:

Rötter

Fem miljoner sökbara på cd-skiva (2008)

Gravboken nytt stort projekt (2008)

Släktforskarförbundet har via en så kallad arbetsmarknadsåtgärd skapat en sex månaders praktik för en person vid förbundskansliet i Solna.
- Vi fick ett 30-tal svar på vår annons, det var personer från Luleå i norr till Malmö i söder, berättar Sveriges släktforskarförbunds ordförande Barbro Stålheim.
Personen ska dels arbeta med gravstensinventeringen och dels uppdatera texterna på Rötter om hur man släktforskar i andra länder.
- Detta är mycket viktigt material, säger Barbro Stålheim.

Gravstensinventeringen har pågått sedan 1979. Syftet är att rädda gravstenarnas information åt eftervärlden.
Det handlar om en inmatningsdel och att göra materialet synligt och sökbart på nätet.
- Mycket av arbetet kan inte ännu ses på själva hemsidan, säger Barbro Stålheim.

Gravstensinventeringen blir till stor nytta för alla forskare.

Roland Classon

Publicerad 2009-12-18

Läs mer:

Rötter

Torsten Liljenström har släktforskat i många år.
Här är han i Stadsarkivet i Helsingborg då han höll
ett föredrag om det hemska mordet i Lövestad 1841.
Det är först nu sanningen kommit fram…
Foto: Sonny Thoresen

Den skyldige skulle straffas, till varje pris. Det slutade med ett mord. Men sanningen kom fram först långt efter kyrkoherdens död.

Torsten Liljenström har släktforskat i många år. Han har med åren blivit en känd profil i forskarsalen på Stadsarkivet i Helsingborg. Men att en avlägsen släkting blivit brutalt mördad fick han veta först för några år sedan.
- Det är inte någon som har pratat om det här. Allt är mer eller mindre nedtystat, säger Torsten Liljenström.

Han har under senare år forskat fram sanningen via kyrkböcker, domböcker, rättegångsprotokoll och inte minst: den ”svarta boken”.
Men för att ta det lite från början. Vi förflyttar oss till den 13 juli 1841 och Lövestad socken (nära Kivik) i Färs härad, Skåne.
Huvudpersonen i detta drama är Christen Henriksson (1778–1841), som var Torsten Liljenströms farmors farmors farbror.
- Jag visste att han hade existerat, att han härstammade från Lövestad. Min farmors farmors far var för övrigt en tid inspektor på Bläsinge säteri i Östra Ljungby, säger Torsten Liljenström.

Vad som fanns antecknat i kyrkböckerna gjorde Torsten Liljenström nyfiken. Något fasansfullt hade hänt.
I husförhörslängden skrevs nämligen att Christen Henriksson blivit mördad. I dödboken från den 13 juli 1841 var det mer utförligt beskrivet. Där stod: ”Blev inhysemannen Christen Henriksson på nr 33 Lövestad på misstankar för stöld piskad till döds hos åboen Nils Nilsson på nr 15 Heinge. Christen Henriksson blev 62 år, tio månader och en dag.”

Ur Hovrätten, Malmöhus län, 1841: ”… överfallit och
så illa slagit husmannen Christen Henriksson från Lövestad
i avsikt att förmå honom att sig bekänna en hos Nils Nilsson
berövad stöld, att Christen Henriksson samma dag
av berörda misshandling avlidit”.

Historien rullades upp: Christen Henriksson hade under en tid gjort takläggningsarbete hos Nils Nilsson på gården Heinge i Lövestad. Så upptäcktes att 15 så kallade blågarnsskjortor försvunnit. Misstankarna riktades genast mot Christen Henriksson, som hade dåligt rykte. Men han nekade till anklagelserna.
Nils Nilsson hade en god ställning i bygden, drev eget bränneri. Och med stöd av en granne, som var ”rannsakningsman” och kyrkvärd, letade man i traktens alla gårdar. Men inga skjortor hittades.

Så samlades man på Heinge gård för mat, öl och brännvin. Några personer gick till gårdens ”sommarstuga” dit Christen Henriksson motvilligt togs till ”förhör”. Här användes diverse redskap för att få Christen Henriksson att erkänna. Misshandeln pågick från middagen till kvällen. Det blev allt värre och Christen Henriksson blev helt enkelt ihjälslagen.
- Meningen var kanske bara att ge Christen Henriksson stryk, men brännvinet spelar nog stor roll i det hela, säger Torsten Liljenström.

Två personer erkände, efter förhör. Det blev en omfattande utredning. Fallet gick vidare till Hovrätten (26 tättskrivna sidor). De dömdes till döden genom halshuggning, men benådades av kungen, Karl XIV Johan, som mildrade straffet till en månads fängelse med vatten och bröd, kyrkoplikt samt åtta års straffarbete på Malmö fästning.
- Men de blev frisläppta efter fyra år och återvände till bygden redan i december 1845. De hade tydligen skött sig bra, säger Torsten Liljenström.

Men locket lades på. Ingen ville tala om detta hemska, även om det måste ha satt djupa spår i Lövestad socken. Alla var ju inblandade på något sätt.
- Änkan efter Christen Henriksson, Ingar Jönsdotter, fick ett fattigt liv. Hon blev ensam kvar med nio barn, säger Torsten Liljenström.
Torsten Liljenström forskade vidare, gav sig inte och av en ren slump fick han för något år sedan veta sanningen om mordet.
- Jag sökte på nätet. Där såg jag att det fanns något som kallades för ”svarta boken”. I den antecknade kyrkoherden i Lövestad det som inte kunde skrivas in i den officiella kyrkboken, berättar Torsten Liljenström.

Ja, kyrkoherden i Lövestad, Jakob Nilsson Quiding (1804–1858), förde noggranna noteringar i ”svarta boken” om allt elände som hände i församlingen. Det blev till slut 72 sidor.
- Här finns allt om folks dåliga vandel, säger Torsten Liljenström.
Tanken var att boken skulle förstöras innan kyrkoherden dog. Ingen skulle få veta vad han skrivit. Men så blev det inte, av någon okänd anledning. ”Svarta boken” har sedan dess levt sitt eget liv. Den hamnade till slut hos Landsarkivet i Lund, som för några år sedan lade ut den på internet.

Och det var kanske tur. För här kunde Torsten Liljenström få veta hur allt gått till, vem som egentligen var ”skyldig”. Det blev en oväntad upplösning på mordhistorien. Hustrun till Nils Nilsson på Heinge, Boel Persdotter, hade under biktliknande former en dag erkänt för kyrkoherden, som sedan antecknade vad Boel Persdotter sagt: ”Skjortorna var aldrig stulna. Jag hade i fyllan och villan förlagt skjortorna.”
Men vad Boel Persdotter talat med kyrkoherden om stannade mellan dem. Och så gick åren. Om mordet i Lövestad talade man inte. Sanningen kom fram först drygt 160 år senare.

”Svarta boken” finns numera i original på Landsarkivet i Lund.
- Men den är nu av någon anledning bortplockad från Landsarkivets hemsida, säger Torsten Liljenström.

Roland Classon

Publicerad 2009-12-14

Läs mer:

Minnet av Nytorgsgatan återskapas (2008)

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Landsarkivet i Lund

Lennart Hedlund, platschef för Riksarkivets
avdelning i Fränsta, Mediakonverteringscentrum (MKC).

Svenska tidningar kommer i en framtid att bli digitalt tillgängliga. Målet är att de tidningar som finns på Kungliga Biblioteket (KB), sammanlagt cirka 110 miljoner sidor, ska skannas och göras gratis sökbara via internet.

Ett första steg har tagits. Riksarkivets avdelning i Fränsta, Mediakonverteringscentrum (MKC), ska under tre år utveckla ett system för digitalisering av tidningar. Den totala budgeten är på 34,7 miljoner kronor och av dessa har EU bidragit med 16 miljoner kronor.
- Detta blir ett oerhört spännande material för bland annat släktforskarna, säger Lennart Hedlund, platschef för MKC.
 

De gamla tidningarna måste räddas till eftervärlden. Materialet är skört, användarintresset mycket stort och här finns mycket som kan intressera forskaren i form av notiser och annonser.
- Det verkar som att beslutstattarna nu förstår att det är bråttom. Tidningarnas kvalitet i Kungliga Bibliotekets arkiv är så dålig att de nu måste digitaliseras, säger Lennart Hedlund. Och nu har vi tekniken, det hade vi exempelvis inte för fem år sedan.
 

Det treåriga projektet startar den 1 april 2010. Planen finns.
- Målet är att skanna i färg från originalet. Det äldsta materialet har förtur. Men jag vill betona att det är ett utvecklingsprojekt och en stor utmaning. Det kommer att ta tid. Vi ska även hitta en bra lösning på hur man kan söka i en text på en tidningssida. Det gäller ju att få träff på det ord man söker, säger Lennart Hedlund.
Och det ska vara ”rätt” upplösning på tidningssidorna.
 

I ett första skede är det tidningar fram till ungefär 1935 som ska digitaliseras.
- Lyckas vi med tekniken kan det bli ungefär en miljon tidningssidor digitaliserade under de här tre åren. Sedan blir det KB:s uppgift att lägga ut tidningarna på nätet, säger Lennart Hedlund.

Troligen blir det Aftonbladet som blir först ut att bli digitaliserad, inte minst med tanke på att Schibsted Sverige AB som satsat en miljon kronor i projektet.
- Om de tre projektåren blir lyckosamma blir det förhoppningsvis en fortsättning. Men då krävs det nya pengar, förklarar Lennart Hedlund.
 

Det kan alltså ta många år innan samtliga Sveriges tidningar är digitaliserade och fullt sökbara på internet. Men om allt går som det ska kan drömmen bli sann.
- Det finns ett stort intresse över hela världen, inte minst i USA, för den här verksamheten, säger Lennart Hedlund.
 

Skanning pågår.

MKC är en avdelning i Riksarkivet och är lokaliserat i Fränsta, Ånge kommun (sju mil väster om Sundsvall) i Västernorrlands län. Verksamheten är inriktad på att i stor skala producera digitala bilder från originalhandlingar och mikrofilm.
Riksarkivets avdelning i Fränsta startade 1991 och är den största i sitt slag i Europa. Man har under många år bland annat mikrofilmat och sedan 2003 skannat folkbokföringshandlingar från kyrkoarkiven för perioden 1895-1991 och Lantmäteriets förrättningshandlingar inklusive kartor från 1700-talet till nutid. MKC har även skannat handlingar från ett antal kommuner, Länsstyrelser, UD och Folke Bernadotte akademien.
Totalt har man under åren producerat cirka 120 miljoner digitala bilder.

Roland Classon

Publicerad 2009-12-14

Läs mer:

Statens arkiv

Kungliga Biblioteket

Rötter

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Hela Rötter genomgår en stor förvandling. Bland annat har Rötters 13 databaser flyttats över till en ny databasmiljö.
- Vi moderniserar och förändrar. Men det blir ingen revolution i själva utseendet. Just nu märker läsarna av Rötter inte någon större skillnad. Vi får se om vi flashar till det så småningom, säger Barbro Stålheim, ordförande i Sveriges släktforskarförbund.
 

Ombyggnaden av Rötter kan ta tre år. Men Barbro Stålheim hoppas att det ska gå snabbare, inte minst med tanke på förbundets numera goda ekonomi.
- Det viktigaste är att vi får ordning på alla databaserna. Det är prioritering nummer ett. Det går före en ny design av Rötter, säger Barbro Stålheim.

Ja, den äldsta servern var till och med från 1994 och gav IT-teknikerna skrämselhicka. Det har under hösten pågått ett stort arbete i det tysta med att flytta över alla material från gamla till nya servrar. Bland annat har förbundets IT-ansvarige Björn Jönsson lagt många timmars jobb på denna förvandling.
- Han har utfört en fantastisk arbetsinsats och är verkligen värd allt beröm, säger Barbro Stålheim.

Roland Classon

Publicerad 2009-12-14

Läs mer:

Rötter

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Han ger Rötter nytt utseende