Ett kolorerat foto från omkring 1923 på Eva Johanssons mormors familj i Buskabygd i Gällareds socken i Halland. Evas mormor Alida (1904–1996) står näst längst till höger, i randig vinröd klänning. 18 år gammal gifte hon sig med Gottfrid Dahlberg (1893–1977). På bilden väntar hon sitt andra barn av totalt 13.

Att samla sin släkt med namn och årtal är ingen konst. Därför går Eva Johansson, Västervik, ett steg längre. Hon vill att vi skriver en berättelse om släkten!

Eva Johansson har gjort en handbok för alla som vill skriva en berättelse om sin släkthistoria.
– Det finns ju massor av böcker om släktforskning, men jag tycker att även en handbok i hur man skriver behövs, säger Eva Johansson.
Handboken (”Skriv för din släkt!”) innehåller allt du behöver veta inför din släktresa. Här finns goda råd och tips, men även en hel del exempel på vad man ska tänka på så att berättelsen blir så levande som möjligt.
Allt har gått väldigt fort för Eva Johansson. Hon har bara släktforskat i tre år, men har redan stor erfarenhet av hur man letar efter sina rötter.

Eva Johansson vet hur man skriver
en berättelse om sin släkt.

Det började med att Eva Johansson höll ett inspirerat föredrag om släktforskning i Gamleby Folkhögskola förra sommaren. Åhörarna blev så tagna av hennes berättartalang och visdomsord att någon i publiken föreslog: ”kan du inte ha en skrivarkurs med oss!”
– Så då satte jag igång. Det blev en kurs med Tjust släktforskarförening i Västervik under hösten. Jag fick ihop sju deltagare direkt, precis lagom för en kurs. Och strax före jul bestämde jag mig för att skriva en handbok, säger Eva.
I våras blev det ytterligare en kurs med Tjust släktforskarförening (som har 550 medlemmar). Under de här träffarna samlade Eva Johansson på sig en mängd anteckningar.
– Eftersom vi jobbade mycket tillsammans blev det mycket noteringar och mejlande. Allt det hade jag användning för när jag skrev min bok, säger Eva.

En tidsbild på Eva Johanssons släkt från cirka 1910,
Gällsås i Okome socken i mellersta Halland, från vänster:
Anders (Evas morfars bror), Gottfrid Dahlberg (1893–1977, E
va Johanssons morfar), Emanuel Larsson Dahlberg (1842–1922),
Albertina (Evas morfars syster) och Lotta Maria Bengtsdotter (1852–1918).

Och vips: för några månader sedan var den klar, den förträffliga handboken hur man bäst disponerar en text så att det blir begripligt även för dem som inte släktforskar. Här finns även tips på hur man skriver språkriktigt och även en hel del länkar om hur man kommer igång med sin släktforskning.
– Jag trodde att det kanske skulle bli 10–15 sidor. Men det hela växte.
Eva Johansson vill helt enkelt att vi inte enbart ska leta efter namn och årtal i kyrkböckerna:
– Jag tror verkligen på att skriva en personlig släktberättelse, att man sätter in personen i ett historiskt sammanhang och berättar om livsvillkoren. I en sådan här berättelse kan man ju även sätta in fotografier och kartor.
– Jag har blivit fascinerad av Lantmäteriets historiska kartor på nätet, till exempel. Det går att sitta hemma och forska – och sedan åka till platsen, till verkligheten, och se var människorna har levt…

John Johansson (1884–1972), Eva Johanssons farfar,
var under en tid kusk på Viskafors bruk.

Men Eva Johansson vet att många kan känna en rädsla att börja skriva sin släktberättelse, skrivkrampen kan komma smygande:
– Jag brukar då säga: ”Om du ska komma igång: våga börja, det är ju du som är expert!” Och den som är nybörjare rekommenderar jag alltid att gå en kurs, säger Eva.
Att det blev en e-bok har sin förklaring:
– Det passar mina kursdeltagare, det är lätt att få feedback. Och de flesta släktforskare är ju väldigt digitala i dag, säger Eva.
Men kanske blir det försäljning av boken via Rötter, Sveriges släktforskarförbunds hemsida.
– Och Sveriges släktforskarförbund har ju möjligheten att ge ut den som en handbok. Det vore ju väldigt roligt, säger Eva Johansson.

Johan Olausson (1847–1939) och
Fredrika Olofsdotter (1845–1895),
föräldrar till Eva Johanssons farfar.
Unikt foto från omkring 1875
då paret gifte sig i Vänersborg.

Det har varit bråda dagar för Eva Johansson den senaste tiden. Efter skolavslutningen blev det en stor släktträff i förra veckan.
– Det kom amerikanska släktingar från Arizona. Ja, de är uppväxta i Idaho. De hade aldrig varit här tidigare, så det var mycket att planera inför deras resa. Nu fick de även se var vår gemensamme anfader bodde, säger Eva Johansson.
Eva Johansson är född i Sibbarp, Varbergs kommun, Halland. Rötterna finns i trakterna kring Ullared i mellersta Halland och från Vänersborg, Västergötland. Här har hon samlat många historier:
– Det är öar av berättelser, och det griper tag i mig. Släktforskning är det roligaste och mest spännande jag vet. Men man blir aldrig färdig… Jag kommer nog aldrig att sluta släktforska, säger Eva Johansson.

Fakta
Eva Johansson (f 1954) är frilansande journalist, undervisar i journalistik vid Ädelfors folkhögskola (utanför Vetlanda). Hon har tidigare bland annat arbetat som reporter på Västerviks-Tidningen i 17 år.
Eva Johansson håller skrivarkurser, hjälper även andra att släktforska och har även en innehållsrik blogg.
Handboken ”Skriv för din släkt” (56 A4-sidor) finns på nätet, går att ladda hem som e-bok (pdf eller ePub) och kostar 95 kronor.

Roland Classon

Publicerad 2013-06-15

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

http://slaktforskaren.se/

http://slaktforskaren.se/blogg/

Totalt innehåller mässhallarna närmare 60 utställare, bland annat Sveriges släktforskarförbund.
Självfallet finns Riksarkivet på plats med en välmatad monter, liksom till exempel Lantmäteriet. Genealogiska Föreningen (med bland annat ett fantastiskt klipparkiv och Inrikes pass) kommer till Köping och berättar om sin verksamhet.
Även Skånes Genealogiska Förbund och Malmö Stadsarkiv finns på plats och visar upp sig.

Släktforskardagarna invigs lördagen den 24 augusti klockan 9.00.
Fyra workshops hålls under de två dagarna: ungdomsforskning (med Fredrik Mejster och Patric Sundell) och Sveriges släktforskarförbund (med Barbro Stålheim).
Gå gärna in på hemsidan för Släktforskardagarna och botanisera bland den omfattande informationen.

Roland Classon

Publicerad 2013-06-15

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

http://www.sfd2013.se/

Bland annat kommer Släktbands Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström att framträda. De har under många år gjort Släktband (som sänds i P1), Sveriges Radios enda program om släktforskning, till en stor succé. Nu föreläser de under temat ”Arkivfynd och dolda skatter – tio år med Släktband i P1″. Säkert kommer detta att locka stor publik (lördag förmiddag). Släktband har belönats med Stora Radiopriset som bästa folkbildare 2008, Victor Örnbergs hederspris 2010, samt Hans Järtas medalj 2011.

Bland de mer kända föreläsarna märks Dick Harrison (författare och professor vid Lunds universitet), även känd som populär vinnare av TV-programmet ”På spåret”, Ted Rosvall (tidigare ordförande i Sveriges släktforskarförbund, även känd som släktforskningsexpert i TV) och Lars Ericson Wolke (författare och professor, Krigsarkivet). Totalt bjuds det på ett 20-tal föreläsningstillfällen.
Flera släktforskningsföretag passar på att visa upp sina tjänster, bland andra Arkiv Digital, Ancestry, MyHeritage, Family Search och GeneaNet.

Roland Classon

Publicerad 2013-06-15

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

http://www.sfd2013.se/

Släktband hemsida

Sara Silander är Nordenansvarig för det globala släktforskningsföretaget MyHeritage. Hon har även en blogg på MyHeritage med senaste nytt.
Foto: BRITT-MARI OLSSON

För nätbaserade MyHeritage är allt så självklart.

Det ska vara enkelt att släktforska – och det ska vara roligt.
– Det ska inte kännas så tidskrävande och det ska gå att jämföra information med andras släktträd om man vill, säger Sara Silander, 27, som är Nordenansvarig för MyHeritage.
MyHeritage är ett globalt släktforskningsföretag. Här finns världens största släktnätverk och här finns det stora möjligheter att hitta sin släkt – förr eller senare. För närvarande finns hemsidan på 40 språk. Bara det är imponerande.

Nyligen lanserade man en ny version av Family Tree Builder, en mjukvara som man laddar hem till datorn. Det går även att släktforska i sitt släktträd online och lägga till information via en app för mobilen, smartphones och surfplatta. Om man vill kan man även infoga historiska dokument, fotografier, videoklipp och ljudfiler i sitt släktträd.
– Det är väldigt mobilt och flexibelt. Och nu går det att ta med sig släktforskningen till sommarstugan eller till släktkalaset. Ta en bild, lägg in på MyHeritage och så finns det där för all framtid. Det handlar helt enkelt om att bygga ett socialt nätverk, säger Sara, som har varit anställd i MyHeritage i ungefär två år.

MyHeritage har kontor i hela världen, till exempel i Utah och i Los Angeles. I Europa finns det kontor i London och representanter och anställda i många städer. MyHeritage är under positiv förvandling.
– Vi vill kunna erbjuda så mycket register och material som möjligt och ge en god service till släktforskarna. Vi vill erbjuda teknik som ska göra det enkelt och effektivt, oavsett om du är en erfaren släktforskare eller nybörjare, säger Sara.

Det som mest kännetecknar MyHeritage är något som kallas för ”smart matches”. Här kan man jämföra sitt eget släktträd med vad andra har för information i sina släktträd. Och har man tur kan man alltså få nya släktingar över en natt.
– Smart matches är vårt ”flaggskepp”, säger Sara Silander.
Och jodå – det finns många sannsagor i släktforskningens värld. Sara Silander förmedlar följande goda historia – tack vare just smart matches:

”Det var en amerikansk kvinna, med konto i MyHeritage, som visste att hon har danska rötter, men hade fastnat i sitt letande. Hon hittade inte vad hon sökte. Men just då lade en man från Danmark ut sin information på MyHeritage – och de fick en gemensam träff. De insåg att det var släkt och det visade sig att de har en gemensam anfader: Niels Madsen Thygesen (1794–1862).

Kvinnan i Amerika, släktforskaren Patricia Skubis, skrev en berättelse om detta, sände bidraget till MyHeritage och Family Tree Magazine – och vann. Priset var att hon skulle få träffa sina nyfunna släktingar. Det blev den danske mannens syster, Birgit Mose, som fick resa till USA, där de träffades. Och visst fanns det en hel del att reda ut…
För Patricia Skubis är jakten på rötterna den stora hobbyn. Hon leder bland annat släktforskningskurser i Oregon och tillhör en dansk gren som emigrerade till Amerika 1888.”
– Det här är ett bra exempel på hur man kan hjälpa varandra i släktforskningen. Och nyligen var Patricia Skubis i Danmark och hälsade på hos sin nyfunna släkt. De hade en stor släktträff i Vejle, berättar Sara Silander.

Men det är förstås inte fritt fram att få vilken information som helst på MyHeritage. Sara Silander förtydligar:
– Man måste ge sitt godkännande, först då kan man byta information med varandra. Det är alltid en viss sekretess. Fördelen är förstås att man registrerar sig och skaffar ett konto.

Sara Silander – på jakt efter ny
och spännande information.
Foto: BRITT-MARI OLSSON

Nyligen har företaget även lanserat Record Detective, där en träff på historiskt dokument leder spåren till ytterligare relevanta dokument. Och via sökmotorn Supersearch kan man snabbt hitta dokument som till exempel tidningsartiklar, immigrationshandlingar, folkräkningar och dödsbevis.
– Det är bara att skriva in namnet på din släkting och du får svar, säger Sara Silander.

Sara Silander är uppväxt i Älvsjö, Stockholm. Hon har svenska rötter på mammas sida (Södermanland och Uppland). På pappans sida finns det rötter och släkt i Italien (farfar) och Finland (farmor).

FAKTA
På MyHeritage finns det 27 miljoner släktträd och mer än 1,5 miljarder namn i de här släktträden. Totalt finns det 75 miljoner registrerade användare. I Norden finns det cirka 1,5 miljoner registrerade användare, av dem är en halv miljon svenskar.
Att släktforska med MyHeritage är gratis upp till 250 personer i ett släktträd. Vill man satsa mer finns det premium (cirka 55 kronor per månad) och premium plus (cirka 83 kronor per månad).
MyHeritage grundades 2003 av släktforskaren Gilad Japhet, som även är företagets vd. Huvudkontoret finns i Israel.

Roland Classon

Publicerad 2013-06-01

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

http://www.myheritage.se/

http://blog.myheritage.se/

Våga ta steget och hitta släkten (2011)

Carl Szabad.

Carl Szabad, som ligger bakom många av Sveriges släktforskarförbunds cd och dvd under senare år, tilldelas välförtjänt ett fint pris. Han får Victor Örnbergs hederspris för år 2013.

Det är många släktforskare som har glädje av ”Sveriges dödbok” och ”Begravda i Sverige” (dvd som han skapat tillsammans med Johan Gidlöf, enhetschef vid Stockholms stadsarkiv).
Carl Szabad har även haft mycket stor betydelse för tillkomsten av skivorna ”Sveriges befolkning” i olika versioner, allt detta tack vare tålmodigt och tidskrävande arbete och dessutom alltid med hög kvalitet.
Han har även deltagit i skapandet av flera nätdatabaser på nättidningen Rötter som socken-sök och barnhus-sök, för att ta några exempel.

Carl Szabad har tidigare varit anställd i Sveriges släktforskarförbund (som kanslichef och projektledare), var med och bildade förbundet 1986 och anses vara en av de stora experterna på släktforskning i Sverige.
Prissumman är 10 000 kronor och kommer att utdelas i samband med Släktforskardagarna i Köping 23–25 augusti.

Roland Classon

Publicerad 2013-06-01

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Gravboken nytt stort projekt (2008)

Släktforskaren Linda Kvist från Helsingborg, här vid den gravsten på Kropps kyrkogård som de amerikanska besökarna ville veta mera om. Foto: ANDERS BERGGREN

”Vi är från Tucson, Arizona, på genomresa och vill gärna veta lite mer om släkten här.”

Helt plötsligt stannade bilen. Det var ett oväntat besök. Men Linda Kvist, Helsingborg, öppnade dörren när hon förstod att paret hade något att fråga om.
“Jag har skrivit ut en bild från billiongraves och undrar om du vet något om den här graven. Vi är från Tucson, Arizona, på genomresa och vill gärna veta lite mer om släkten här”, sa mannen.
Han visste förstås inte att han ställde frågan till precis rätt person, även om hustrun, som satt kvar i bilen, sa: “Hon är för ung och hon är nog inte intresserad”.
Jodå, Linda Kvist hade svaret. Och sa: “Det är jag som tagit bilden på gravstenen! Och det är jag som publicerat den på billiongraves! Vad vill du veta?”

Linda Kvist har nämligen under senare år lagt in bilder och skrivit in uppgifter via sin iPhone om gravstenar för kyrkogården Kropp, Helsingborg. Allt finns på hemsidan billiongraves.com och här finns en historisk databas med gravstenar från hela världen. Det är fritt att söka.
Mannen från Amerika kom dessutom helt rätt dag eftersom Linda Kvist fått ledigt från jobbet just den här eftermiddagen. Så kan det bli när tillfälligheterna spelar in.
Och så startade en resa i släktforskningens värld. Gravstenen han frågade om är placerad på framsidan av Kropps kyrka, väl synlig och i gott skick.

Nu var det många frågor som skulle redas ut – och det var bråttom eftersom paret sedan skulle resa vidare redan efter några dagar. Ja, allt låter som en saga – men allt är faktiskt sant.
Linda Kvist, som är IT-tekniker, bor nära Kropp kyrkogård och är sedan flera år en mycket hängiven släktforskare. Det är hennes stora hobby. Hon har till och med varit på den stora släktforskargalan i London för några år sedan.

Så här ser Kropps kyrka, Helsingborg, ut.
Här, något till höger om ingången, är den
eftersökta gravstenen placerad.
Foto: ANDERS BERGGREN

Så det blev mycket letande i kyrkböcker på nätet, i olika dokument, i Genealogiska föreningens klipparkiv och till och med lantmäteriets kartor på nätet.
– Jag satt uppe till klockan tre på natten. Tiden går fort när man släktforskar och man vill ju hela tiden veta mer. Och så översatte jag allt till engelska, säger Linda.
Och jodå: hon hittade det mesta – även uppgifter om en del nu levande släktingar, i Helsingborg och Stockholm.
– Någon dag senare blev det också ett besök vid det som finns kvar av Hjortshögs kvarn, där mannens släkt en gång i tiden ägt marken och hade bott. Den är numera inredd som lägenhet och var till salu. Vi var även vid Rosendals slott i Helsingborg, berättar Linda.

John och Elke Reagan, som besökarna från Amerika heter, fick en mängd nya kunskaper om släkten – och en ny släktforskarvän. Ja, det blev även en välsmakande lunch tillsammans. Paret från Amerika bjöd, förstås.
– Tyvärr hann de inte hälsa på hos några släktingar i Helsingborg. Men det får de väl göra nästa gång de kommer. De reste sedan vidare till Tyskland och en stor släktträff. Och så har jag fått mejl om att de är hemma i Arizona igen. De är mycket tacksamma för den hjälp de fått, säger Linda.

På gravstenen i Kropp står namnen Olof Persson (1851–1911) och Johanna Persson (1854–1915), Hjortshög. Johanna (f Andersdotter) var född i Kropps församling, Helsingborg. John Reagan härstammar från Johannas bror Olof Andersson (1847–1915), som redan 1867 utvandrat till Amerika. Där gifte han sig, fick sex barn och när han dog hade han 22 barnbarn. Han var framgångsrik boskapsuppfödare och bodde i Stanberry, Missouri.

Även Olof Andersons äldre bror Bennett Andersson hade i unga år flyttat till Amerika. Han bodde i Sioux City, Iowa.
– Bröderna hade inte träffats på 25 år, men efter en resa till Chicago chansade Olof Anderson på att hans bror bodde kvar i Sioux City. Det blev till slut en lycklig återförening. Bara det är ju en fantastisk historia, säger Linda.
Linda Kvist hittade även, under den intensiva släktforskarjakten, information om en släkting till amerikabesökarna: Albin Reimar (1899–1982), en son till Olof och Johanna Persson. Albin Reimar var uppskattad provinsialläkare i Åmål i många år, framgick av en notis i en tidning.

Linda Kvist är född i Helsingborg. Rötterna finns i Skåne (Farstorp, Vinslöv och Norra Vram), Blekinge (Jämshög och Tving) och Estland, där hennes mormor kommer ifrån.

Roland Classon

Publicerad 2013-05-23

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

http://billiongraves.com/

Sök på Billiongraves (2011)

Världens största gala i London (2012)

Släktforskargalan drog 17 000 besökare

Det svenska kungaparet, kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia, var på plats och fick fyra dagars njutbar vistelse i de gamla svenskbygderna.
Första dagen i USA blev det guidning i Castle Clinton, Battery Park, Manhattan, New York, och en båttur till Ellis Island, som blev immigrationsstation 1892. Det blev även besök i Washington med en rad arrangemang.
I Philadelphia blev det bland annat ett intressant besök i American Swedish Historical Museum, där den svenska historien har en framträdande roll.

Under galamiddagen i Wilmington lördagen den 11 maj hölls flera tal. Bland annat fick kung Carl XVI Gustaf tillfälle att höja glaset och skålade för de 375 historiska åren.
Bland många hedersgäster deltog USA:s vicepresident Joe Biden och hans hustru Jill Biden. Även borgmästaren i Philadelphia Michael Nutter representerade.

Prinsessan Madeleine och Christopher
O’Neill  deltog i 375-årsjubileet i USA.
Här ses de vid  mottagningen på Stockholms
slott efter lysningsgudstjänsten den 19 maj.
Foto Jonas Ekströmer/Scanpix

Prinsessan Madeleine och Herr Christopher O’Neill, som gifter sig den 8 juni, fanns med under 375-årsfirandet, som pågår under hela året.
Kungaparets resa i USA gjordes med anledning av 375-årsjubileet för skeppet Kalmar Nyckels ankomst till Delaware samt den första svenska bosättningen i USA. Utförlig information om jubileet i Amerika finns på Kungahusets hemsida.

Roland Classon

Publicerad 2013-05-20

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Minnet hålls vid liv i ”Nya Sverige” (2013)

Museum i Philadelphia med svensk historia (2013)

http://www.kungahuset.se/

Så ser jubileumsloggan ut för New Sweden Alliance.

En gång hade Sverige en koloni på USA:s östkust. Det har ingen glömt…

Allt började 1638, för 375 år sedan. Det är visserligen mycket länge sedan – men minnet har vårdats väl. Så därför är det under året stora festligheter i svenskkolonin ”Nya Sverige” i Wilmington, Delaware, USA, inte minst under lördagen den 11 maj då det är kunglig glans och en rad festligheter på programmet.
En av dem som håller i trådarna är Kajsa Haracz. Hon bor i Wilmington och är volontär för en av jubileets arrangörer New Sweden Alliance – men har rötterna i Sverige.
– De flesta som bor här är inblandade i det här firandet. Jag jobbar med pressen för New Sweden Alliance, säger Kajsa.

Fast allt är förstås bara en tillfällighet…
– Jag råkar bara vara en svensk som bor här och hade från början inte tänkt engagera mig så mycket i det här. Men det har blivit ett heltidsprojekt och det är jättespännande. Det är massor av evenemang under hela året, säger Kajsa.

I firandet deltar kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia. Det betyder också att svenska ambassaden håller i alla kontakter med hovet eftersom det är ett officiellt besök i USA.
– Det blir bland annat en åktur på Christinafloden, besök vid Delawaremonumentet och Old Swedes Church, berättar Kajsa Haracz.

En modern replika av Kalmar Nyckel
(fartyget från 1600-talet förliste) stod klar 1997.
Foto: Andrew Hanna

Men för att ta det lite från början. Den svenska kolonin Nya Sverige låg vid Nordamerikas östkust i de nuvarande amerikanska delstaterna Delaware, Pennsylvania, New Jersey och Maryland. Området var i svensk ägo i 17 år, 1638–1655. Kolonin togs sedan över av Nederländerna och senare av England, men trots detta valde flera av de svenska kolonisatörerna att stanna kvar i området. Det finns ättlingar som bor kvar än i dag, trots att det alltså är 375 år sedan de första svenskarna anlände.
Det tog fyra månader för de två fartygen Kalmar Nyckel och Fågel Grip att segla från Göteborg till Delawareviken, dit man anlände den 23 mars 1638. Ett avtal om markköp slöts några dagar senare med fem hövdingar av indianstammen Lenape.

Den svenska kolonin styrdes under dessa år av drottning Kristina och Karl X Gustav. Nya Sverige, eller New Sweden som den kallades för, förvaltades under de 17 åren av sammanlagt sex guvernörer.
De flesta emigranterna var svenskar, men en stor grupp bland kolonisatörerna var ”skogsfinnar” (som först utvandrat till Sverige och sedan till kolonin). Sverige skickade sammanlagt tolv expeditioner till kolonin.

Svenskarna grundade de första lutheranska församlingarna i Nordamerika. Och det byggdes kyrkor, bland annat Old Swedes Church. Kolonins befolkning växte. Endast ett fåtal svenskar valde att återvända till Sverige. 1655, när holländarna tagit över kolonin, bestod Nya Sveriges befolkning av cirka 400 personer. Vid 1700-talets början beräknades den svensk-finska befolkningen bestå av cirka 1 200 personer. Kulturarvet hölls vid liv.
– Minnet av Sverige lever kvar bland befolkningen i Delaware. Det finns flera monument som berättar om en tid som varit, säger Kajsa Haracz.
En modern replika av Kalmar Nyckel (fartyget från 1600-talet förliste) stod klar 1997.

Här är minnesmärket Delawaremonumentet,
utfört av Carl Milles. Foto via New Sweden Alliance

Staden Wilmington hette från början Fort Christina (efter den svenska drottningen) och här finns sedan 1938 en park (Fort Christinaparken) med minnesmärket Delawaremonumentet, utfört av Carl Milles. Monumentet avtäcktes den 27 juni 1938 i närvaro av kronprinsessan Louise, prins Bertil och USA:s president Franklin D Roosevelt. Och vid 350-årsjubileet 1988 närvarade det svenska kungaparet.

Nu är det åter en stor samling av personligheter vid de olika arrangemangen i Wilmington och Philadelphia. Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia är hedersgäster liksom Eero Heinäluoma, talman i Finlands riksdag. Ambassadör Jonas Hafström deltar. Flera av ättlingarna till kolonisatörerna är på plats, liksom representanter för indianstammen Lenape.
– Och eftersom Wilmington är en vänort till Kalmar är Kalmars kommunalråd Johan Persson på plats som en av många gäster. Ett 20-tal sponsorer är inblandade. Men framför allt är det en stor familjedag för alla som vill vara med och fira, säger Kajsa Haracz.

Dalahästen – en symbol för Sverige. Här är
familjen Haracz på Skansen; Rich, Kajsa samt
barnen Lukas, Jane och Maja. Kajsa Haracz,
som har rötter i Sverige, är en av volontärerna
vid jubileet för ”Nya Sverige”.

Jubileumsmiddagen blir säkert minnesvärd, på alla sätt:
– Det har varit stor debatt på Facebook vilken klänning jag ska ha på mig. Men det blir min Hedemora-dräkt, min familj kommer därifrån.
Kajsa Haracz är senior account executive på pr-byrån ab+c och arbetar mest med mediefrågor inom hälso- och sjukvården. Hon är född i Minnesota, uppvuxen i Sollentuna, men har nu bott i Amerika i 23 år, är amerikansk medborgare (pappan är amerikan), gift med Rich Haracz (från Philadelphia) och har tre barn; Jane, Maja och Lukas.
– Jag känner mig som svensk och vårdar den svenska kulturen, inklusive Ikea och Astrid Lindgrens värld i Vimmerby, där vi också har varit. Jag håller de svenska traditionerna vid liv. Mina föräldrar bor numera i Rånäs norr om Stockholm, säger Kajsa Haracz.

Elisabeth Thorsell, expert
på emigrantforskning.

En av Sveriges största experter på emigrantforskning är Elisabeth Thorsell, Järfälla. Hon har varit i Philadelphia flera gånger (där det finns en livaktig släktforskargrupp) och i det historiska området kring Delaware, bland annat som föredragshållare.
– Det är föreningen Swedish Colonial Society som håller reda på ättlingarna. Allt är tack vare historikern och släktforskaren Peter Stebbings Craig, som via folkräkningen 1693 samlat in all data om kolonisatörerna. Själva arkivalierna, ett omfattande material, för Nya Sverige finns på Landsarkivet i Uppsala, säger Elisabeth Thorsell.

Varken Kajsa Haracz (ett kusinbarn till Elisabeth Thorsells man) eller Elisabeth Thorsell är dock ättling till någon av de som kom till Amerika 1638. Fast Elisabeth Thorsell har en koppling till en av de tidiga guvernörerna:
– Jag är släkt med Karin Papegoja, som var syster till Johan Papegoja, som var ställföreträdare för Johan Prinz…

Roland Classon

Publicerad 2013-05-11

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Storslaget jubileum med kunglig glans

Museum i Philadelphia med svensk historia (2013)

http://www.375th.org/

http://www.kalmarnyckel.org/

http://www.americanswedish.org/

http://www.oldswedes.org/

http://colonialswedes.org/

Nu lanserar man en ny version av sitt släktforskningsprogram (Family Tree Builder), anpassat för datorn, mobilen, smartphones och surfplatta.
MyHeritage bygger släktträd, men det går även att infoga bland annat historiska dokument och fotografier, ja till och med videoklipp och ljudfiler.
– Vi har jobbat hårt i över ett år för att utveckla Family Tree Builder till att bli enklare att använda för den som vill dokumentera och dela din släkthistoria, säger Sara Silander, Nordenansvarig för MyHeritage.

MyHeritage är ett världsomspännande släktnätverk och finns nu på 40 olika språk. Här finns 27 miljoner släktträd och mer än 1,5 miljarder namn i släktträd.
– Family Tree Builder innehåller ett brett spektrum av funktioner som är idealiska för både nybörjare och proffs, säger Sara Silander.
Just nu går det dessutom att helt gratis botanisera i 1940 års federala folkräkning i USA.
Via en speciell app kan man även upptäcka om man liknar en kändis…

Det finns flera olika alternativ för abonnemang; bas (gratis, upp till 250 personer i ett släktträd), premium (cirka 40 kronor per månad) och premiumplus (cirka 65 kronor per månad).

Roland Classon

Publicerad 2013-04-25

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

MyHeritage

MyHeritage USA Census 1940

MyHeritage dubbelgångare

Ulf Beijbom, emigrantforskningens nestor,
här vid en byst av Vilhelm Moberg.
Arkivfoto: URBAN NILSSON/Smålandsposten

Professor Ulf Beijbom, 77, tidigare chef för Utvandrarnas hus i Växjö, får en fin utmärkelse. Han tilldelas Bishop Hill-sällskapets kulturhistoriska Olov Isaksson-pris för år 2013.

– Ulf Beijbom har förvaltat Vilhelm Mobergs arbete och utforskat den sekellånga epok som Moberg tyckte var den viktigaste i den svenska historien, säger Tommy Andersson, ordförande i Bishop Hill-sällskapet.
Ulf Beijbom har under många år gjort stora insatser för emigrantforskningen som historiker, författare och berättare. Han var under 36 år (1966–2002) chef och vetenskaplig ledare för Emigrantinstitutet. Det har blivit ett 30-tal populärvetenskapliga böcker om utvandringen och om svenskar i utlandet.

Bishop Hill-sällskapet bildades den 27 maj 1989 och har i dag cirka 350 medlemmar. Allt började 1846 då 1 200 svenskar anförda av den karismatiske självlärde predikanten Erik Jansson (1808–1850) från Biskopskulla i Uppland kom till de bördiga slätterna väster om Chicago. De byggde en koloni, Bishop Hill. Den blomstrande kolonin växte till en imponerande skapelse. Än i dag bor många ättlingar till kolonisterna kvar i kolonin.

Bishop Hill-sällskapets syfte är att sprida intresse för Bishop Hill-kolonins historia, som kom att bli central för hela den kommande svenska emigrationen till Amerika. Man vill även främja kontakterna med vänorten Bishop Hill. I Biskopskulla (nära Enköping) finns i dag Bishop Hill-museet som drivs i föreningens regi.
Priset kommer att utdelas vid en ceremoni i Biskopskulla den 20 juni.

Roland Classon

Publicerad 2013-04-23

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Bishop Hill-sällskapet