Birgitta Svantesson, ordförande i Kullabygdens släktforskare,
en av eldsjälarna bakom boken om Kullasläkten.
Foto: Sven-Erik Svensson

Karna Nilsdotter levde i en tid av missväxt, krig och pest.
Så gifte hon sig 1712 i Brunnby kyrka med ”Starke Tufve”.
I dag finns över 15 000 ättlingar…

På lördag släpps den andra boken om Kullasläkten.
Det är Kullabygdens släktforskare i Höganäs som på nytt gjort ett stort jobb med att samla alla ättlingar till Nils Trulsson, uppsyningsman på Kullens fyr.
Allt började för ungefär 300 år sedan.

Den här gången är det tusentals ättlingar till hans dotter Karna Nilsdotter som redovisas. Hon var född omkring 1690 och avled 1766.
- Den första boken tog sex år att färdigställa. Men det tog bara två år att göra den andra boken, säger Birgitta Svantesson, som är ordförande I Kullabygdens släktforskare. Och vi har redan börjat på nästa bok…

I det första bandet finns cirka 14 000 ättlingar (med ingifta). Här redovisas ättlingar till Nils Trulssons äldsta dotter Kirstina. Boken innehåller 800 sidor, anses vara en riktig ”tegelsten” och vägde närmare två kilo. I det andra bandet (950 sidor) är omkring 15 000 kända ättlingar (med ingifta) redovisade.
- Ja, det är ingen bok man ligger och läser innan man somnar precis, säger Birgitta Svantesson…

Så ser framsidan ut på den
nya boken om Kullasläkten.

Kullasläkten räknas som en av de största utforskade släkterna i Skåne. Kommittén som arbetat med den andra boken av Kullasläkten är Claes Andersson, Per-Olof Cederberg, Gunnar Persson, Hans-Otto Pyk, Dorrit Persson, Birgitta Svantesson, Anette Olsson och Gunnel Hallqvist. Kullasläkten innehåller i huvudsak personuppgifter, men här finns även berättelser och bilder.

Vem var då Karna Nilsdotter? Jo, hon var dotter till Nils Trulsson och hans hustru Marna. De bodde på Kullagården på Kullaberg.
Nils Trulsson var född omkring 1658 (då Skåne blev svenskt) och avled 1737. Modern Marna dog när dottern Karna var sex år. Karna Nilsdotter hade två hel- och elva halvsyskon.

I ett intressant kapitel i boken berättar Gunnel Hallqvist fritt om ”Karna Nilsdotter – en stark kvinna i svåra tider”. Här får vi en god tidsbild av livet i Kullaberg, långt innan det moderna Sverige var uppfunnet.
Gunnel Hallqvist skriver bland annat: ”Jag tror att Karna hade det ganska så drägligt efter den tidens mått mätt och med tanke på vilka ofärdstider det var. Eftersom de flesta syskonen överlevde och uppnådde vuxen ålder talar detta för att de hade det någorlunda bra ställt med mat, kläder, värme och tillsyn.”

Karna Nilsdotter växte upp när det var svåra tider i Skåne. Det var missväxt 1708, ständiga krig och slaget i Helsingborg 1710 satte djupa spår hos befolkningen. 1711 kom pesten som utplånade hela familjer i Kullabygden.
Men Karna Nilsdotter överlevde, gifte sig 1712 i Brunnby kyrka med Tufve Jönsson (1685–1747), eller ”Starke Tufve”, som han kallades på grund av sin enorma muskelstyrka. Tufve Jönsson kom från Ågård i Ausås socken. Karna Nilsdotter och Tufve Jönsson levde och var verksamma på gården i Dufvestubbe. De fick nio barn.

En av de mer kända ättlingarna är konsul Nils Persson (1836–1916), Helsingborg. Han var dotterdottersonson till Karna Nilsdotter.
Nils Persson var företagare och riksdagsman. Han startade Helsingborgs Ångtegelbruk AB 1873. Två år senare grundade han Skånska superfosfat- och svavelsyrefabriks AB (nuvarande Kemira) och 1886 grundade han Helsingborgs kopparverk AB.
Nils Persson var 1875–1903 nederländsk vicekonsul och 1894–1909 tysk konsul med uppgift att bevaka Sveriges handelsintressen i dessa länder. Han innehade även höga poster i politiken i Helsingborg, var ordförande i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i olika perioder.

Det finns även en del dramatik i den andra boken om Kullasläkten. Två personer var med om tragiska flygolyckor. Arvid Jönsson Leire (1881–1919), känd barnläkare, omkom i en flygolycka i Helsingör. Och P. A. Persson (1912–1943) omkom sedan den DC 3:a Gladan han satt i blev beskjuten av tyska Luftwaffe. Om detta finns det berättat i denna innehållsrika bok.

Kullabygdens släktforskare passar på att släppa boken lagom till Släktforskningens dag lördagen den 20 mars. Det sker på biblioteket, Köpmansgatan 10, Höganäs, klockan 10–14.
- Då går det även att kolla om man finns med i boken. Gunnar Persson har alla namn i en dator, säger Birgitta Svantesson. Han har svar på alla frågor.

Och vad kostar då denna bok om Kullasläkten? Är man medlem blir det 330 kronor. Icke medlemmar får betala 380 kronor.
- Vi har även service och sänder boken via Postens stora paket, säger Birgitta Svantesson. Alla bor ju inte i Kullabygden. Och det är många ättlingar som bor i Amerika som vi gärna vill ha kontakt med.

Temat för Kullabygdens släktforskare under Släktforskningens dag är ”Gårdar eller hus i släkten”. Då kan vem som helst ta med sig en dokumentation eller modell på sin släktgård och visa upp inför andra släktforskare.
- Jag hoppas att många kommer, säger Birgitta Svantesson.

Roland Classon

Publicerad 2010-03-15

Läs mer:

Kullabygdens släktforskare

Här kartläggs Kullasläkten (2005)

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Lyckligt lottade i Kullabygden (2004)

Här kommer det bland annat finnas en så kallad ”pröva-på-verksamhet” för alla nybörjare.
- Det nya för i år är att vi kommer att vara ”uppkopplade”. Vi har tillgång till Arkiv Digital, Genline och SVAR Riksarkivet, säger Anita Larsson, en av de programansvariga.
 

Liksom tidigare har man möjlighet att söka efter sina släktingar i en rad cd-skivor. Det finns bland annat Sveriges befolkning 1890, 1900, 1970 och 1980 samt Sveriges dödbok 1947–2006 och Begravda i Sverige.
Och glöm för all del inte ddss.nu (demografisk databas södra Sverige).
- Den som vill kan titta i ett knektregister och vi har även cd-skivor med emigranter, säger Anita Larsson.
 

Släktforskningens dag är sedan 2006 ett årligen återkommande evenemang i hela Sverige och har blivit en stor succé.
Och för den som vill fortsätta att släktforska bjuder Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening in till Stadsarkivet på Bredgatan 17 onsdagen den 24 mars (klockan 16–19).
- Då är det släktforskarhjälp för nybörjare, säger Anita Larsson.

Roland Classon

Publicerad 2010-03-15

Läs mer:

Här är det mycket på gång (2009)

Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening

Rötter

I styrelsen för Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening avgick Kerstin Svensson som sekreterare efter tolv år. Hon kommer dock att ingå i gruppen ”Jourhavande släktforskare”, vilket är en populär verksamhet i Stadsarkivet, Helsingborg.
Ny sekreterare blir Eri Larsson, som varit styrelseledamot i några år och även ansvarat för släktforskarnas bibliotek på Stadsarkivet.
- Vårt bibliotek är i mycket gott skick, säger Anita Larsson, styrelseledamot i Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening.
 

Det blir även ny redaktör för medlemsbladet HSBF-nytt. Bert Lundqvist (som varit adjungerad i styrelsen) har avsagt sig redaktörskapet.
- Som ny redaktör och styrelseledamot har vi Olle Svetoft, före detta flygofficer. Vi har även bildat en redaktionskommitté. Olle Svetoft blir ansvarig för denna, berättar Anita Larsson.
 

Styrelsen för Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening i övrigt: Gunilla Persson Aretoft (ordförande), Ronny Johansson (vice ordförande) och Lisbeth Brittmar (kassör) samt ledamötena Christina Nygren, Helene Brågård, Anita Larsson och Leif Wahlkvist.

Roland Classon

Publicerad 2010-03-15

Läs mer:

Här är det mycket på gång (2009)

Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening

Tanken var att Ted Rosvall (tidigare ordförande i förbundet) och Anna-Lena Hultman (projektledare i förbundet) gemensamt skulle tagit över sidan. Men så blir det nu inte. Båda har hoppat av innan de ens börjat med arbetet.
Anna-Lena Hultman säger i en kommentar:
- Vi hann helt enkelt inte. Vi har många andra projekt som tar tid. Jag vet att frågan för närvarande diskuteras i styrelsen och att man ännu inte löst det hela.

Swedish Roots är senast uppdaterad den 27 april 2009 och har alltså sedan dess levt en tynande tillvaro.
- Det har till och med varit diskussioner om att ta bort sidan med Swedish Roots helt och hållet, säger Anna-Lena Hultman.
Enligt uppgift söker Sveriges släktforskarförbund ny redaktör för Swedish Roots.
- Sidan ska ju innehålla mycket olika sorters information. Det är en viktig avdelning för Rötter. Och med tanke på att vi har många släktforskare utomlands är förhoppningen att någon tar över som redaktör, säger Anna-Lena Hultman.

Swedish Roots hade under många år (fram till 2004) Elisabeth Thorsell som redaktör. Hon är en av Sveriges mest kunniga släktforskare med inriktning på emigrantforskning.

Roland Classon

Publicerad 2010-03-12

Läs mer:

Rötter

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Elisabeth Thorsells hemsida

Rötter populär hemsida (2010)

Magnus Stenbock var greve, fältmarskalk och generalguvernör i Skåne. Han avled 1717.

Att Magnus Stenbock står staty i Helsingborg vet de flesta, men kanske inte att han hade kungliga anor – och att han har många nu levande ättlingar.

Många har säkert sett den stora statyn på Stortorget i Helsingborg.
Magnus Stenbock sitter till häst och pekar mot Danmark.
Den 28 februari är det 300 år sedan slaget vid Helsingborg. En del evenemang finns inbokade i staden.
Men Magnus Stenbock är mer än bara en staty.
 

Det här reportaget handlar om greve Magnus Stenbock, om hans familj, barn och rötter. Att han var fältmarskalk och generalguvernör i Skåne vet nog de flesta. Mer okänt är kanske att han hade elva barn och rötter som sträcker sig ända till kung Gustav Vasa.
Och det finns nutida ättlingar!
 

Eva Magdalena Oxenstierna (1671-1722).

Magnus Stenbock föddes i Stockholm, troligen 1665. Han hade en god militär karriär, men dog i danskt fängelse 1717. Magnus Stenbock och Eva Magdalena Oxenstierna fick mellan åren 1691 och 1711 nio söner och två döttrar, varav fyra dog i späd ålder.
Familjen hade det gott ställt. Sönerna blev officerare, döttrarna gifte sig adligt. Och ätten Stenbock har under de 300 åren levt vidare.
 

Släktens huvudman heter i dag Jarl Stenbock (f 1940) och bor i Helsingfors.
Jarl Stenbock är nionde generationen efter anfadern Magnus Stenbock.
- Jag är intresserad av historia och medveten om datumet den 28 februari, men jag tittar hellre framåt än bakåt i tiden, säger Jarl Stenbock.
Han känner väl till Skåne.
- Jag bodde i Malmö fem år, 1950–1955. Och jag har varit i Helsingborg flera gånger. Jag minns även när Stenbocksstatyn flyttades 1959, säger Jarl Stenbock.
Men han är inte så förtjust i den tidsanda som fanns på 1700-talet:
- Det var ett dåligt system med adel. Vi fick många byråkrater, men många goda förmågor hindrades att göra karriär och komma fram i Sverige, säger Jarl Stenbock.
 

”Magnus Stenbock vid Helsingborg”, målning av Gustaf Cederström.
Från Helsingborgs museers samlingar

Det finns i dag många ättlingar till Magnus Stenbock i en rad olika länder.
- Det finns Stenbock i exempelvis Sverige, Finland, USA och Frankrike, berättar Jarl Stenbock. Jag har bland annat en faster här i Helsingfors.
Någon släktförening finns inte, men Riddarhuset i Stockholm har ordning på det genealogiska. Det finns ett 30-tal personer med efternamnet Stenbock i Sverige, men nu levande ättlingar har förstås även andra efternamn.
Jarl Stenbocks två systrar bor i Åstorp respektive Anderstorp.
 

Jarl Stenbock är gift med Synnöve och har tre barn, två döttrar och en son.
- Sonen Anders har två döttrar och en son som heter Erik. Så ätten Stenbock lever vidare.
- Vi är svenskspråkiga finnar. Jag är född i Finland, har tagit studenten här och jobbat här nästan hela mitt liv. Så när det gäller ishockey håller jag på Finland. Men jag känner en kulturell bindning till Sverige.

 Jarl Stenbock har arbetat som egen företagare i 35 år, gick i pension 2004.
- Jag trivs mycket bra som pensionär och är nöjd med mitt liv. Nu är det barnbarnen som får ta min tid.
Samtidigt vårdas och förvaltas släktens historia.
 

Statyn av Magnus Stenbock finns på Stortorget i Helsingborg.
Foto: SONNY THORESEN

Två egendomar är nu i familjen Jarl Stenbocks ägo: Kolk (största godset i Estland på sin tid, öster om Tallinn) och Herrborum i Söderköping (Östergötland).
Jarl Stenbock fick ärva Herrborum av sin fars kusin Magnus Stenbock (1911–2007), som var ogift och barnlös.
- För honom stod tiden stilla. Det kändes som att han var född på 1700-talet, säger Jarl Stenbock.
Kolk (en stiftelse) sköts av en son och Herrborum av en dotter till Jarl Stenbock.

Och vad skulle han göra med allt om ätten Stenbock som fanns bevarat i Herrborum? Han hörde av sig till Kulturmagasinet i Helsingborg.
- Jag reste till Herrborum, träffade Jarl och Synnöve Stenbock och det var mycket intressant, säger antikvarie Birgitta Witting. De ville deponera hos oss, men vi har inte den möjligheten.
Arkivmaterialet som rör släkten Stenbock har deponerats på Landsarkivet i Vadstena.
- Jag är nöjd att det kan bevaras på ett bra sätt, säger Jarl Stenbock.

Magnus Stenbock gifte sig 1690 i Stockholm med sin kusins dotter Eva Magdalena Oxenstierna. De fick elva barn (nio söner och två döttrar), varav fyra dog i späd ålder.
De elva barnen:
Gustaf Otto Stenbock (1691–1692).
Ulrika Magdalena Stenbock (1692–1715), gift med amiralen och amiralitetsrådet greve Carl Wachtmeister (1689–1736).
Bengt Ludvig Stenbock (1694–1737), överstelöjtnant och lantråd i Estland.
Fredrik Magnus Stenbock (1696–1745), major och lantråd.
Johan Gabriel Stenbock (1698–1699).
Carl Stenbock (1699–1700).
Carl Stenbock (1701–1746), kapten.
Erik Stenbock (1706–1706).
Johan Stenbock (1708–1734), ryttmästare vid södra skånska kavalleriregementet. Ogift.
Eva Charlotta Stenbock (1710–1785), gift med generallöjtnanten och landshövdingen friherre Christian Barnekow (1694–1762), Vittskövle slott, Kristianstad.
Gustaf Leonard Stenbock (1711–1758), vice landshövding, ägare av Rånäs slott, Uppland. Gift med Fredrika Eleonora Horn (1721–1750).

Adel och kungligheter
Magnus Stenbock var son till riksamiralen och fältmarskalken Gustaf Otto Stenbock (1614–1685) och Christina Catharina De la Gardie (1632–1704). Gustaf Otto Stenbock var 1658–1664 generalguvernör över Skåne, Halland och Blekinge. Han var ägare till Vapnö gods i Halland. Magnus Stenbock övertog senare godset och ägde det fram till sin död.
 

Tittar man på Magnus Stenbocks rötter längre tillbaka i tiden ser man hur de adliga släkterna sammanflätas. Magnus Stenbocks farfar riksråd Gustaf Stenbock (1575–1629) var gift med Beata Margareta Brahe (1583–1645), på långt håll släkt med astronomen Tycho Brahe.
Farfars far Erik Gustavsson Stenbock (1538–1602) var gift med sin kusin Malin Sture (1539–1610), barnbarn till riksföreståndare Sten Sture d y.
 

Magnus Stenbocks farfars farfar riksmarsk Gustav Olsson Stenbock (1504–1571) var gift med Birgitta Eriksdotter Leijonhufvud (1514–1572). En av deras döttrar, Katarina Stenbock (1535–1621), var 1552–1560 gift med kung Gustav Vasa och blev alltså svensk drottning. De hade dock inga barn.
Katarina Stenbock var en systerdotter till Gustav Vasas tidigare gemål Margareta Leijonhufvud (död 1551).

Rötterna leder till Gustav Vasa
På Magnus Stenbocks möderne är det också idel adel och kungligheter. Modern Christina Catharina De la Gardie var dotter till fältherren Jakob De la Gardie (1583–1652) och Ebba Brahe (1596–1674), vars mor härstammade från ätten Lewenhaupt.
Jakob De la Gardie var son till ståthållaren i Estland Pontus De la Gardie (1520–1585) och Sofia Gyllenhielm (ca 1559–1583).
 

Gustav Vasa, kung i Sverige från 1523 fram till sin död 1560.

Här kommer det kungliga in i bilden. Sofia Gyllenhielm var ett så kallat ”frillobarn” till kung Johan III (1537–1592) och hans frilla (älskarinna) Katarina Hansdotter (1539–1596), som hade ytterligare tre barn med Johan III.
Johan III, som var kung 1568–1592, var ett av barnen till kung Gustav Vasa.
Johan III var Magnus Stenbocks morfars morfar.
 

Eva Magdalena Oxenstiernas föräldrar var riksrådet Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Magdalena Stenbock (1649–1727).
Magnus Stenbock, hans hustru Eva Magdalena Oxenstierna och flera av barnen är begravda i Uppsala domkyrka.
Stenbock är en av de äldsta svenska adelsätterna (grevlig 1651).

Roland Classon

Publicerad 2010-02-15

Läs mer:

Riddarhuset hemsida

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Bröllop nummer ett: kronprinsessan Victoria
gifter sig den 19 juni med Daniel Westling.
Arkivfoto: Jonas Ekströmer/Scanpix

Det blir mycket kungar, drottningar och prinsessor i år…
Alla som fascineras av kungligheter har mycket att se fram emot det här året. För Ted Rosvall, släktforskarförbundets tidigare ordförande, blir det något alldeles extra.

- Ja, ett jubileum och två prinsessbröllop, säger Ted Rosvall. Bättre kan det ju inte bli.
Kunglig genealogi är nämligen en av hans ”hemliga” laster.
Ted Rosvall var ordförande I Sveriges släktforskarförbund i åtta år (2000–2008). Vi har även sett honom som medhjälpare och expert i populära tv-serien ”Vem tror du att du är?” och han har ständigt nya projekt på gång.
 

Varje dag innehåller någon form av släktforskning. Men när han var bas för släktforskarna i Sverige fick han lägga en del av de kungliga projekten åt sidan. Det var ju mycket annat som skulle ordnas i en allt mer växande organisation. Tiden räckte helt enkelt inte till.
Men nu är det fritt fram för de europeiska kungligheterna, som han vet det mesta om.
- Det var det kungliga intresset som fick igång mig som släktforskare. Jag var ungefär 10 år när jag började och jag studerade de furstliga stamtavlor som fanns och så höll jag på i många år innan jag började forska i min egen släkt, säger Ted Rosvall.
 

Bröllop nummer två: prinsessan Madeleine
gifter sig i slutet av året med Jonas Bergström.
Arkivfoto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Han har nu fullt upp med flera olika projekt. Och det är lite bråttom.
Ted Rosvall har ett eget förlag, Rosvall Royal Books. Han ger även ut tidskriften Royalty Digest Quarterly (på engelska, 64 sidor) med fyra temanummer per år.
Samtliga Ted Rosvalls böcker säljs i Slottsboden, Kungliga slottet, Stockholm. Men han vill poängtera att det är en hobby och inget han tjänar några stora pengar på. Till vardags är han kantor i Falköping och det tar ju också sin tid.

Ted Rosvall har med åren blivit en respekterad skribent med kungligheter och furstehus som specialitet. Den senaste boken handlar om furstehuset Bourbon-Orléans och gavs ut i samarbete med prins Michael av Grekland.
Ted Rosvalls nästa kungliga bok handlar om Drottning Ingrid (1910–2000) och kommer ut i början av mars. Drottning Ingrid var syster till vår nuvarande kung Carl XVI Gustafs far Gustaf Adolf (1906–1947). Ingrid var även mor till bland andra Margrethe, nuvarande drottning av Danmark och drottning Anna Maria av Grekland.
- Det blir en bildbiografi i A4-format med cirka 150 bilder, berättar Ted Rosvall.
 

Jean Baptiste Bernadotte (1763–1844)
är anfader till den svenska kungafamiljen.

Men den utgåva som kommer att bli mest eftertraktad i år är kanske ”Bernadotte-ättlingar”. Här finns samtliga legitima ättlingar till Jean Baptiste Bernadotte (1763–1844) som blev kung i Sverige och Norge med namnet Karl XIV Johan.
- Boken ges ut lagom till kronprinsessans bröllop den 19 juni, säger Ted Rosvall.

”Bernadotte-ättlingar” gavs ut första gången 1992. Nu, 18 år senare, är det alltså dags igen. Här ska samtliga ättlingar presenteras i ord och bild. Totalt blir det omkring 128 sidor.
- Det har ju hänt mycket under de senaste 18 åren. Sammanlagt handlar det om mellan 600 och 700 ättlingar till Jean Baptiste Bernadotte. Jag ska försöka få med lite fler bilder än i förra upplagan. Och jag vet att Hovet har ”Bernadotte-ättlingar” som uppslagsverk om det uppstår några frågor. Den finns i Bernadottebiblioteket, säger Ted Rosvall.
 

Desideria (1777–1860) är anmoder
till den svenska kungafamiljen.

Men det kunde varit fler ättlingar. Nu fick Jean Baptiste Bernadotte och hans gemål Désirée Clary (Desideria) endast en son, Oscar I (1799–1859), och det är först via hans två söner Karl XV (1826–1872) och Oscar II (1829–1907) Bernadotteätten tar fart på allvar.
Ted Rosvall har under åren följt samtliga grenar av släkten Bernadotte. Det är en pågående uppdatering av uppgifterna om de olika familjemedlemmarna i olika länder.
- Under senare tid har jag haft mycket glädje av Facebook för att samla in uppgifter till boken. Det gäller att använda sig av den teknik som finns, menar Ted Rosvall.

Och givetvis reser Ted Rosvall till Stockholm i sommar för att uppleva det kungliga bröllopet mellan Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling.
- Det blir massor av aktiviteter och kulturarrangemang under en veckas tid, säger Ted Rosvall. Detta ser jag verkligen fram emot.
Det andra kungliga bröllopet, senare i år, blir mellan prinsessan Madeleine och Jonas Bergström.
 

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia
tar de emot folkets hyllningar på Kungliga slottets
balkong efter vigseln i Storkyrkan den 19 juni 1976.
Arkivfoto: Scanpix

Anfadern Jean Baptiste Bernadotte (född i Pau i Frankrike) är kung Carl XVI Gustafs farfars farfars farfar. När Jean Baptiste Bernadotte kom till sitt nya hemland Sverige för första gången den 20 oktober 1810 var det via Helsingborg och detta är ett datum som förstås kommer att firas i Sundets pärla. Jean Baptiste Bernadotte tillbringade sina första tre dagar på svensk mark i Helsingborg och bodde då på Gamlegård, Norra Storgatan.
Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia, liksom kronprinsessan Victoria och prins Carl Philip, kommer enligt planerna att hedra 200-årsjubiléet med sin närvaro i Helsingborg.

Och eftersom det är ett ”kungligt år” passar Ted Rosvall på att komma till Stadsarkivet i Helsingborg. Den 22 april håller han ett föredrag om ”Bernadotterna 200 år”. Det blir något att se fram emot.

Roland Classon

Publicerad 2010-01-25

Läs mer:

Kungahuset hemsida

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Åtta år med Ted Rosvall (2008)

- Vi ska ge goda råd och tips hur man kan hitta rätt när barnet föds utom äktenskap, säger Ted Rosvall, som blir författare till boken tillsammans med Elisabeth Reutersvärd, tidigare arkivarie vid Landsarkivet i Lund.

Detta är handbok nummer 2. Den första kom ut förra året och hade titeln ”Emigrantforskning”. Den är författad av Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman, innehåller 112 sidor och blev en stor försäljningssuccé.
Handboken om ”Fader okänd” presenteras vid släktforskardagarna i Örebro i augusti.

Roland Classon

Publicerad 2010-01-25

Läs mer:

Släktforskardagarna i Örebro

Boken om emigration ger alla svar (2009)

Rötter

De flesta släktforskare använder sidan. Här får man veta senaste nytt och här finns bland annat en innehållsrik Bokhandel. Rötter består även av en mängd sökbara databaser, länkar och är förbundets ansikten utåt. På Anbytarforum, ett diskussionsforum, kan man dessutom hjälpa varandra att komma vidare i sin släktjakt.
Som nybörjare är släktforskarförbundets hemsida ett måste.

Rötter finns även i engelsk version, Swedish Roots.
Rötter lanserades den 3 maj 1996 och genomgår för närvarande en stor modernisering.

Roland Classon

Publicerad 2010-01-25

Läs mer:

Rötter

Han ger Rötter nytt utseende (2009)

 

Mike Love, här under en konsert i USA för några år sedan.
Foto: Richard Drew/Scanpix

The Beach Boys kommer till Sverige i sommar. Ja, man kan också säga att det är bandmedlemmen Mike Love som letar efter sina rötter i Småland – och att han passar på att spela lite inför sina släktingar…

Beach Boys ska nämligen uppträda på Målilla motorstadion, bara ett stenkast ifrån där Mike Loves förfäder bodde för ungefär 100 år sedan.
En av personerna som jobbat hårt under lång tid för att få hit The Beach Boys är Henrik Sköld, Karlstad.
- Jag träffade Mike Love i somras och ambitionen har hela tiden varit att få Beach Boys att uppträda i Målilla. Det har varit många samtal innan allt kunde spikas, säger Henrik Sköld.
 

The Beach Boys, foto från 1979 i Los Angeles. 
Bakre raden från vänster: Brian Wilson, Al Jardine
och Dennis Wilson. Främre raden: Mike Love och Carl Wilson.

The Beach Boys bildades i Kalifornien 1961 och var en av 60-talets mest framgångsrika popgrupper med sin surfmusik.
Ursprungsmedlemmarna i The Beach Boys var bröderna Brian Wilson (f 1942), Dennis Wilson (1944–1983) och Carl Wilson (1946–1998), brödernas kusin Mike Love (f 1941) och deras gode vän Al Jardine (f 1942). Senare ingick även Bruce Johnston i bandet, som under åren ombildats flera gånger.
 

Av de fem medlemmarna från starten är det nu endast Mike Love som är kvar. Den ledande stjärnan och låtskrivaren Brian Wilson har ett nytt band.
Beach Boys av i dag består av Mike Love, Bruce Johnston och ytterligare sju bandmedlemmar.
Målet är nu att samla småländska släktingar till Mike Love.
- Vi ska arrangera en del släktfotografering och visa de platser där Mike Love har sina rötter, berättar Henrik Sköld.
 

Mike Love (till vänster) i Beach Boys under
en konsert i USA för några år sedan,
här tillsammans med Bruce Johnston.
Foto: Dave Sherbenco/Scanpix

The Beach Boys har spelat i Sverige tidigare. Bland annat har man varit på Öland vid ett tillfälle för några år sedan.
- Jag vet att Mike Love gillar Sverige. Han tycker att det är avslappnad atmosfär. Men jag tror inte att han ännu träffat några svenska släktingar. Så det blir i så fall första gången i sommar, säger Henrik Sköld.
 

Mike Love har sitt ursprung från en soldat i Mörlunda. Han hette Adolf Fredrik Stål (1838–1912) och bodde i ett torp som hette Kvillemåla. Adolf Fredrik Stål gifte sig med föräldrarnas hushållerska Lovisa Adolfsdotter (1830–1917), som var från Lindås i Målilla församling.
En av parets söner, Karl Johan Stål (f 1867) flyttade till Amerika 1885, ändrade namn till Charles Sthole, gifte sig, fick barn, bland andra Edith Sthole, som är Mike Loves mormor och Wilson-brödernas farmor.

Anmodern Lovisa Adolfsdotter från Målilla blev alltså 87 år gammal och är Mike Lovs mormors farmor.
 

Och via en bror till Beach Boys ”anfader” Adolf Fredrik Stål finns det numera många av släktingar i Småland. Många bor just i trakterna kring Målilla.
Soldattorpet i Kvillemålla i Mörlunda är väl bevarat. Men av torpet i Lindås i Målilla finns bara husgrunden kvar, ett stenröse. En skylt finns dock på plats och visar var torpet fanns en gång i tiden. Så finns gården i Skruvshult, Högsby församling, dit familjen flyttade vid giftermålet och där barnen föddes. Huset är väl bevarat.
Det finns alltså en hel del som Mike Love kan få se i Småland i sommar.

Själva konserten på Målilla motorstadion blir lördagen den 3 juli 2010. Visst är det något att se fram emot.

Roland Classon

Publicerad 2009-12-24

Läs mer:

Beach Boys har rötterna i Småland

Här är Beach Boys svenska släktingar

Beach Boys – de nya släktingarna

• Målilla-Gårdveda hembygdsförening
• Brian Wilson hemsida
• Beach Boys fan club hemsida

 

Anders Nordström, direktör för Riksarkivet SVAR.

Släktforskarna får det allt bättre. Nästa år släpps en cd-skiva med Sveriges befolkning 1880.

- Vår ambition är att cd-skivan ska vara klar till släktforskardagarna i Örebro i augusti 2010. Det är en prioriterad uppgift, säger Anders Nordström, direktör för Riksarkivet SVAR.
Det går redan nu att söka i folkräkningar i Sverige (bland annat 1880, 1890 och 1900) på SVAR:s hemsida. Det krävs abonnemang, men här kan man även via funktionen ”visa källa” få se kyrkbokens sida i original.
 

Folkräkningen är avskrifter ur kyrkoarkivets husförhörslängder eller senare församlingsböckerna. I folkräkningen finns till exempel uppgifter om en persons namn, födelseår, födelseförsamling och bostadsort.
Sedan tidigare finns cd-skivor för Sveriges befolkning 1890, 1900, 1970 och 1980. Dessa är mycket bra hjälpmedel när man letar efter sin släkt.
 

Sveriges släktforskarförbund och Riksarkivet SVAR samproducerade cd-skivorna Sveriges befolkning 1890 och 1900. Den nya cd-skivan, Sveriges befolkning 1880, är SVAR:s egen produktion.
- Vi ser förstås gärna att vi får sälja cd-skivan Sveriges befolkning 1880 i vår nya fantasiska Bokhandel på nätet, säger Sveriges släktforskarförbunds ordförande Barbro Stålheim.

Så lär det också bli. Anders Nordström säger:
- Vi är medvetna om att Sveriges släktforskarförbund är den stora försäljningskanalen. Och vi vet vilken efterfrågan en sådan här cd har. Men det finns behov av att se över hur samarbetet ska vara med släktforskarförbundet i olika frågor.
Riksarkivet SVAR fortsätter nu arbetet med att registrera folkräkningarna i de olika länen i Sverige.
- Vi har nu fått tillåtelse att släppa 1910 års folkräkning på nätet. Den läggs ut löpande länsvis, säger Anders Nordström.

Riksarkivet SVAR har även ett ”pilotprojekt” med 1930 års folkräkning.

- Hela Sverige är skannat och vi har den publicerad på nätet. Däremot kan vi inte lägga ut en sökdatabas på nätet på grund av Pul (Personuppgiftslagen). Registrering pågår av tre län och pilotprojektet består i att gör cd-skivor länsvis med databasen och länkar till de skannade bilderna, säger Anders Nordström.

Roland Classon

Publicerad 2009-12-20

Läs mer:

Rötter

Riksarkivet SVAR

Personuppgiftslagen