Gunilla Nordlund (programledare) och
Elisabeth Renström (reporter) har prisad
förmåga att berätta om släktforskning
i Sveriges Radio. Foto: Roland Classon

Det här är dagens glada nyhet – det blir mer Släktband.

Hittills har Släktband, Sveriges Radios enda program om Släktforskning, sänts i tio säsonger. Nu ger Cecilia Bodström, kanalansvarig för P1, Sveriges Radio, ett positivt besked:
– Släktband är ett väldigt uppskattat program och jag räknar med att det kommer tillbaka. Däremot har vi ännu inte lagt vår programtablå för hösten och våren. Så jag kan inte säga exakt när det kommer tillbaka. Vi är ju trots allt ännu bara i februari.
Redaktionen för Släktband har sin fasta bas i Umeå, men har under åren rest landet runt för reportage och intervjuer.

Ja, det är många som vill ha fler avsnitt av Släktband. Det senaste programmet (av drygt 100) sändes under hösten 2011. Och programmakarna Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström fortsätter gärna.
– Vi brinner för det här. Och vi har en trogen lyssnarskara. Många hör av sig och undrar när vi drar igång igen, säger programledaren Gunilla Nordlund.
P1-chefen ger också beröm till Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström:
– De har gjort programmet väldigt levande och lyckats förnya sig hela tiden, säger Cecilia Bodström.

Släktband, som sänts i P1 måndag förmiddag, har blivit ett populärt program. Det finns lyssnare till och med i Norge.
Och visst får Släktband gott betyg. Gunilla Nordlund förmedlar gärna några av mejlen (här i något nedkortad version). En dam i Bålsta ger beröm: ”Jag väntar med spänning på när vi får höra nya Släktband igen. Det är ett av de mest intressanta program (jämsides med trädgårdsprogrammet) som över huvud taget sänds, tycker jag. Man vill inte missa ett ord.”

En amatörforskare skriver: ”Häromveckan råkade jag ”snubbla in” på detta program – Släktband – som jag inte hade en aning om. Så den gångna veckan har jag nu lyssnat på en till två avsnitt om dagen på väg till och från jobb (podversionen – tack för tekniken!). Jag har lärt mig mycket nytt, så tack för ett trevligt och lärorikt program!”

Släktband, som sänts sedan november 2004, har även fått flera fina priser. I oktober mottog man till exempel utmärkelsen ”Hans Järtas medalj” av riksarkivarie Björn Jordell vid en ceremoni på Riksarkivet i Stockholm.

Roland Classon

Publicerad 2012-02-07

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Släktband

Släktband prisat av Riksarkivet (2011)

Jorge Lintrup är anställd i Sveriges släktforskarförbund. Där är han projektledare sedan ett och ett halvt år och ansvarar bland annat för ”Släktforskning för invandrare” och avdelningen Wiki-Rötter på nätet.
Foto: Roland Classon

Nu ska även framtidens svenskar kunna hitta sina rötter. Därför gör Sveriges släktforskarförbund en stor satsning med projektet ”Släktforskning för invandrare”, som leds av Jorge Lintrup.

Av Sveriges drygt 9,4 miljoner personer är omkring 1,5 miljoner personer utlandsfödda. Räknar man även barn och barnbarn till de här personerna utgör gruppen närmare en tredjedel av den svenska befolkningen.
Släktforskarförbundet har därför påbörjat bygget av ett nationellt nätverk som arbetar med att samla kunskap och publicera information om hur man släktforskar utomlands.
– Vi ska locka invandrare att släktforska. Om de ska ha en chans att hitta tillbaka till sina rötter måste de börja släktforska nu, säger Jorge Lintrup.
Projektet är mycket omfattande:
– Det känns som om vi ännu bara skrapat lite på ytan. Vi vet hur man släktforskar i Sverige. Men här handlar det om släktforskning i övriga världen, säger Jorge Lintrup.
 

Många svenskar är ju gifta med personer födda i andra länder och därmed får barnen utländska anor. Så man kan säga att projektet handlar om vår framtida historia.
– Det gäller att lära sig organisera sin släktforskning och bygga släktträd av de dokument som finns. Fråga de äldre, åk till hembyn, försök att hitta gamla foton. Ta reda på varför, varifrån och av vilken anledning ni kom hit. Och se sedan till att få det dokumenterat, säger Jorge Lintrup.
Ett mål är också att uppmuntra till släktforskning hos barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Därför satsar man på skolorna.
– En lärarinna hörde nyligen av sig och jag har nu bjudit en skolklass till vårt kansli i Solna. Klassen består till stor del av invandrarbarn och jag ska inspirera och visa vilka möjligheter som finns, säger Jorge Lintrup.
 

De flesta vet hur man släktforskar i de nordiska länderna och hur man hittar sina släktingar i till exempel USA. Men det finns ju så många andra länder, inte minst utanför Europa. Det är här Jorge Lintrup kommer in i bilden. Mycket av projektet finns redovisat på förbundets hemsida Rötter och avdelningen Wiki-Rötter, som Jorge Lintrup varit med om att utveckla.
– Jag samlar kunskaperna, delar med mig och visar vad det finns för möjligheter på nätet. Sedan får man släktforska själv, säger Jorge Lintrup.
Vad har hänt? Jo, bland annat har Arkivcentrum i Örebro under ett antal år samlat berättelser från Somalia och Irak.
– Det är Syrianska kulturföreningen under ledning av dess ordförande Anna Erdis som träffas och diskuterar släktforskning, berättar Jorge Lintrup. Min uppgift är att uppmuntra, att se det på lång sikt.
 

Han har även haft seminarier på kurdiska biblioteket i Stockholm, allt för att blåsa liv i intresset.
– Och jag försöker att bilda en förening med spanskamerikaner, ett 20-tal länder. Vi har många gemensamma anor och en intressant historia, säger Jorge Lintrup. Även Turkiet och Syrien/Libanon ska ingå i satsningen.
Tanken är även att det ska bli ett projekt om Tyskland och ett samarbete med den så kallade G-gruppen är på gång.
 

Det stöttas till och med av regeringen som via Kulturdepartementet bidragit med 250 000 kronor.
– Att regeringen stödjer oss ger det här projektet extra pondus, säger Jorge Lintrup.
 

Jorge Lintrup har hälften av sina anor utomlands. Hans pappa var född i Stockholm. Mamman har starka rötter i Argentina. När Jorge föddes 1952 jobbade pappan som servicechef på LM Ericsson i Buenos Aires. Familjen flyttade senare till Rio de Janeiro, men kom till Stockholm 1959. Jorge Lintrup har sedan bott i Mora under många år, men kom till Stockholm för två och ett halvt år sedan.
Själv började Jorge Lintrup släktforska när han var 16 år. Då åkte han till Argentina för att hälsa på sina släktingar på mammans sida.
– Min morfar hade avlidit och jag hittade en släktutredning som han gjort och som sträckte sig ända till 1500-talet. Tack vare den har jag kunnat spåra mina sydamerikanska rötter så långt det går, säger Jorge Lintrup.
 

Det visar sig att han har släktband med spanska adeln – och till och med Rickard Lejonhjärta.
På sin farfars gren har han intressanta förfäder i bland annat Skåne och Danmark, därav efternamnet Lintrup.
– Min farfar var från Bornholm och har Kofoed som förfader. Min farmor har Jacob Wallberg som anfader och är därmed släkt med Wallenbergarna, berättar Jorge Lintrup.

Gunilla Nordlund, programledare för Släktband
i Sveriges Radio, och Jorge Lintrup i samspråk
under Släktforskardagarna i Norrköping förra
året. Foto: Roland Classon

FAKTA
Wiki-Rötter lanserades i oktober 2010 och är släktforskarnas egen encyklopedi. Här finns bland annat en avdelning (79 sidor) om hur man släktforskar i andra länder än Sverige. Hittills finns det drygt 900 artiklar på Wiki-Rötter.
Sveriges släktforskarförbund har nyligen även gett ut en folder: ”Släktforskning för framtidens svenskar”.
Barbro Stålheim, Stigtomta (Nyköping), är ordförande i Sveriges släktforskarförbund sedan 2008.
Släktforskarförbundet bildades 1986 och har 167 anslutna föreningar.
Förbundskansliet finns på Anderstorpsvägen 16 i Solna.
Ungefär 200 000 personer anses vara aktiva släktforskare i Sverige.

Roland Classon

Publicerad 2012-01-30

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Hon ger Rötter nytt utseende (2011)

Wiki-Rötter

Arkivcentrum i Örebro

Kurdiska biblioteket

G-gruppen – genealogi över Östersjön

Kulturdepartementet

Linda Kvist från Helsingborg är en av dem
som reser till Olympia i London för den stora
släktforskargalan. Foto: CHRISTIAN TÖRNQVIST

I Sverige har vi under flera säsonger följt den populära TV-serien ”Vem tror du att du är?” där kändisarna berättar om sin släkt. I England är den här varianten av släktforskning ännu större.

Den 24–26 februari (fredag till söndag) arrangeras nämligen galan” Who do you think you are?” i London. Det är en betydligt större variant av Släktforskardagarna i Sverige. Ja, det är helt enkelt världens största släktforskarträff. Fjolårets gala blev en stor succé.
Det är nätbaserade Ancestry.co.uk som är huvudsponsor i evenemanget som bland annat innehåller ett 100-tal workshops. Här finns information om digitala sociala nätverk och möjligheterna med DNA. Det går till och med att få gamla fotografier daterade av experterna.
 

Flera brittiska kändisar ska hålla föredrag (bland annat skådespelerskan Emilia Fox, Larry Lamb och Richard Madeley). Experterna hjälper släktforskarna på plats.
En av dem som ska resa till Olympia i London är Linda Kvist, IT-tekniker och hängiven släktforskare i Helsingborg.
– Det här kommer att bli mycket intressant och jag ser verkligen fram emot de här dagarna, säger Linda.
 

” Who do you think you are” har sänts i BBC under sex säsonger. Allt fler vill veta sitt ursprung och antalet TV-tittare har hela tiden ökat. Därför gör man nu den här satsningen i London.
Arenan Olympia ligger i West Kensington.

Roland Classon

Publicerad 2012-01-30

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

London: ”Who do you think you are?”

Ancestry.co.uk

Sök på Billionsgraves (2011)

Släktforskarmässa i Salt Lake City

– Vi har bestämt oss för att inte ha kvar våra abonnemang för släktforskning. Det har varit för få användare. På Stadsarkivet får man dessutom bättre service, de är mycket kunnigare där, säger Karin Malmström, en av tre teamledare på Stadsbiblioteket.
Däremot har Stadsbiblioteket givetvis kvar sin avdelning med lokalt material om Helsingborg.
– Vi har ett Helsingborgsrum med mycket fakta och den avdelningen bygger vi på hela tiden, säger Karin Malmström.

På Stadsarkivet (som finns på Bredgatan, nära Campus) är det öppet alla vardagar klockan 9–12 och 13–16. På tisdagar (fram till och med den 8 maj) är det öppet fram till klockan 18. Här har även Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening sin forskarlokal med en rad möjligheter.

Roland Classon

Publicerad 2012-01-30

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Helsingborgs bibliotek

Helsingborgs stadsarkiv

Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening

Kullabygdens släktforskare satsar stort. Birgitta Svantesson (ordförande) och Gunnel Hallqvist (bibliotekarie) hjälper gärna alla som vill forska om sin släkt. I föreningslokalen i Höganäs finns ett rikt och omfattande material. Foto: Barbro Hallin

Det är full fart på Kullabygdens släktforskare i Höganäs. Föreningen växer så det knakar. Och det är med stor entusiasm och glädje man tar emot forskarna, både unga och något äldre.

Nyligen har man utökat lokalerna och fått ett större bibliotek. Det stora tillskottet är en donation av Hans Arlocks omfattande släktforskning.
– Hans Arlocks barn Hans-Göran, Gunnel och Kerstin Arlock undrade om vi ville ta hand om hans forskning. Den var då förvarad i Lund. De tre barnen ville att forskningen skulle komma till allmänhetens kännedom. Jag sa ja med en gång. Det är en fantastisk samling, säger Birgitta Svantesson, ordförande i Kullabygdens släktforskare.
Alla dessa pärmar, totalt 25 flyttkartonger, innebar att man helt enkelt fick utöka sina lokaler på Linnégatan. Och som av en händelse blev rummet bredvid ledigt.
– Så vi anlitade en firma som slog ut väggen och gjorde en ny dörr. Och vips så hade vi ett helt nytt bibliotek på 25 kvadratmeter, säger Birgitta Svantesson.

Alla pärmar har packats upp och prydligt placerats i bokhyllorna av styrelseledamoten Lars Nilsson och har sedan skrivits in i datorn av Gunnel Hallqvist, som är föreningens bibliotekarie. Även på föreningens hemsida går det nu att se vad som finns i det nya biblioteket, totalt 80 hyllmeter.
– Ja, vilken guldgruva vi har. Hoppas bara att många kommer hit och ser så bra vi har det. Här finns ju så mycket och vi har inte mindre än 800 faktaböcker, säger Gunnel Hallqvist, som är mycket historieintresserad.

Hans Arlock (1911–1993)
var en hängiven släktforskare.

Hans Arlock (1911–1993) var född i Malmö, hade tandläkarpraktik i Helsingborg och har rötter i Kullabygden. Han finns med i den första boken om Kullasläkten och även i en kommande bok.
Hans Arlock ägnade mycket av sin lediga tid åt släktforskning. Kyrkböckerna luslästes och skrevs av. Alla byarna kartlades. Här finns många kartor och en rad släktutredningar. Hur han hann med allt detta är en närmast en gåta.
Det blev även en genomgång av de dagböcker som Peter von Kochen (1684–1764) förde under sin tid som godsherre på Krapperup.
– Vi har kopior av originalen av von Kochens dagböcker här i vårt bibliotek, säger Birgitta Svantesson.

Den utökade föreningslokalen har blivit ett lyft för Kullabygdens släktforskare, som förra året fick flera fina priser för sin verksamhet. Och det kommer hela tiden nya medlemmar.
– Det är många som vill lära sig att släktforska. Just nu är det fem personer som står i kö för våra kurser. Och det positiva är också att det är flera yngre som börjat, säger Birgitta Svantesson, som leder kurserna.

Gunnel Hallqvist och Birgitta Svantesson är
goda representanter för Kullabygdens släktforskare.
Foto: Barbro Hallin

I föreningslokalen finns även tillgång till datorer och möjligheter att söka i databaserna för Ancestry, Genline, Riksarkivet SVAR och Arkiv Digital. Här finns även alla de nödvändiga cd och dvd som kommit ut, bland anat Sveriges dödbok och Sveriges befolkning.
Så får vi förstås inte glömma utgivningen av Kullasläkten. Hittills har det kommit ut tre tjocka böcker.
– Del fyra kommer inför julen 2012. Men det är många ättlingar som kommer till hela tiden. Vi lägger in alla i en databas och vi är glada för alla som har kompletteringar och rättelser. Det är Gunnar Persson som sköter kontakterna med medlemmarna, säger Birgitta Svantesson.

Det blir ytterligare en glad nyhet:
– Under tre söndagseftermiddagar (15 januari, 19 februari och 25 mars) bjuder vi in till en fika och pratar släktforskning över en kopp kaffe i all enkelhet. Här ska alla problem lösas. Vi kallar det för ”An-kaffet” och hoppas att det slår väl ut, säger Gunnel Hallqvist.

FAKTA
Kullabygdens släktforskare bildades 1987 och har i dag 340 medlemmar, varav några till och med är från Australien, England, Belgien, Danmark och USA. Föreningslokalen finns på Linnégatan 15 i Höganäs. Man anordnar även forskarträffar. Här finns ett unikt arkiv med uppgifter om cirka 250 000 personer, i huvudsak från Kullabygden.
Det ges även ut en medlemstidning två gånger per år.
Kullabygdens släktforskare har även en informativ, bra och trevlig hemsida, där Martin Brandt är webbmaster.

Roland Classon

Publicerad 2012-01-09

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Kullabygdens släktforskare

Prisade för boken om Kullasläkten (2011)

Böckerna om Kullasläkten sprids över hela världen.
Foto: Barbro Hallin

Populär bok i Helsingborg.
Foto: Stefan Ed

Det blev stor efterfrågan på ”Söderboken”, som gavs ut av Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening i början av november förra året.
– Den är i stort sett slutsåld, säger Anita Larsson, ledamot i föreningen.

Boken, med titeln ”Det var på den tiden…”, handlar om hur livet var på Södergatan i Helsingborg under 1930-1960-talen. Det var en tid då staden var under stor förvandling. Och det var många som kände igen sig i beskrivningarna och i alla goda berättelser som finns i boken.
 

Författare till Söderboken är släktforskarföreningens ordförande Gunilla Persson Aretoft. För researchen har Gunilla Persson Aretoft och Christina Nygren svarat och för korrektur Anita Larsson.
– Från början var vi lite osäkra på hur den skulle sälja. Vi var oroliga. Men allt har gått över förväntan och vi har fått mycket god respons från alla som köpt boken, säger Anita Larsson. Den kom ju ut lagom till julhandeln.
 

Nästan alla 500 exemplar av Söderboken är nu sålda, vilket ger ett litet plus i kassan för släktforskarföreningen i Helsingborg.
Men någon ny upplaga trycks inte.
– Vi nöjer oss med detta, säger Anita Larsson.

Roland Classon

Publicerad 2012-01-09

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening

Förändringens vindar på Söder (2011)

Släktforskarföreningen i Helsingborg ställer upp med erfarna släktforskare. Stadsarkivet finns på Bredgatan 17 (nära Campus). Jourtiderna för vårsäsongen är tisdagar (start 10/1) fram till och med den 8/5 klockan 13–18.
– Jourhavande släktforskare har slagit väldigt väl. Det har helt enkelt blivit en succé. Vi brukar ha mellan åtta och tio personer vid varje tillfälle, säger Anita Larsson, programansvarig i Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening.

På Stadsarkivet i Helsingborg kan man även släktforska kostnadsfritt alla vardagar klockan 9–12 och 13–16. Här finns uppkoppling till bland annat Genline, Arkiv Digital och Riksarkivet SVAR. Här finns även mikrokort och en rad cd och dvd.

Roland Classon

Publicerad 2012-01-09

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening

Stadsarkivet i Helsingborg

Gravstenarna som fotograferas och dokumenteras ska bli sökbara i en databas på nätet, Gravstensinventeringen. Foto: Anders Malmberg

Samtliga gravstenar i Sverige dokumenteras – och fotograferas. Projektet leds av Sveriges släktforskar­förbund och man lanserar en sökbar databas: Gravstens­inventeringen. Men det är bråttom, kulturskatten måste räddas – nu. 

Det pågår en stor inventering av gravstenarna på de svenska kyrkogårdarna. Om allt går enligt planerna blir det en stor sökbar databas på Sveriges släktforskarförbunds hemsida Rötter.
– Vi vill rädda gravstenarna åt eftervärlden. Detta är en angelägen kulturhistorisk insats, säger Anna-Lena Hultman, projektledare i Sveriges släktforskarförbund.
Gravstensinventeringen, som projektet kallas, kan bli en succé.
Här får man se hur gravstenen ser ut – och även få information om graven. Ja, den växande databasen finns redan på Rötter. Och det går redan nu bra att söka, även om det fortfarande inte är komplett.

Att gravstenarna fotograferas och dokumenteras betyder mycket.
– Inte minst med tanke på att så många gravstenar nu plockas bort från kyrkogårdarna, säger Anna-Lena Hultman.
Och det är bråttom. Risken finns att många gravstenar försvinner om man inte hittar gravrättsinnehavare till de äldre gravarna – och på så vis kan rädda kvar gravstenarna. På flera kyrkogårdar läggs de gamla gravstenarna i en hög bakom kyrkan, ibland har gravstenarna till och med krossats.

Anna-Lena Hultman är projektledare
för Gravstensinventeringen. Foto: Roland Classon

Allt detta har rört upp känslorna. Släktforskarförbundet har agerat skriftligt till olika organisationer.
– Vi inom släktforskarrörelsen ser gravstenarna som en kulturskatt, ovärderligt för vårt gemensamma kulturarv. Men för Svenska kyrkan är det pengarna som styr. Det saknas en samsyn. De plockar hellre bort 20 gravstenar för att spara in några timmars kyrkogårdsarbete, säger Anna-Lena Hultman.
Hon ger också ett exempel:
– Det finns alltid släktingar någonstans – även om de kanske är långt borta. Tänk bara på de som bor i Amerika och har rötter i Sverige. De blir så lyckliga om de hittar en gravsten i Sverige med sina släktingars namn på! I USA tar man inte bort några gravstenar på kyrkogårdarna. Och hur hade det varit om vi plockat bort våra runstenar, säger Anna-Lena Hultman.

Inventeringen av de svenska gravstenarna har pågått i över 30 år. Hittills är totalt cirka 100 000 gravstenar dokumenterade. Allt detta material finns till Anna-Lena Hultmans förfogande. Det handlar om ifyllda blanketter, oftast med bifogat foto på gravstenen. Nu digitaliseras alltså både den gamla inventeringen samtidigt som det fylls på med nya inventeringar.
– Just nu fotograferar vi av det mesta, gör index, bearbetar och lägger ut på nätet. Flaskhalsen i det här är just indexeringen som tar mycket tid, säger Anna-Lena Hultman.

Skogskyrkogården i Stockholm, foto från
Alla helgon den 6 november 2011.
Foto: PONTUS LUNDAHL/Scanpix

Poängen med den nya databasen är att vem som helst kan lägga in uppgifter om gravstenarna och bifoga bilder på gravstenarna. Alla som har en digitalkamera eller en mobiltelefon med kamerafunktion kan hjälpa till.
Före publicering kontrolleras sedan inmatade inventeringar av förbundets moderator. Att sedan söka i databasen för Gravstensinventeringen är gratis, ingen inloggning behövs. Den som vill publicera sin egen inventering måste dock ha ett användarnamn och lösenord.

Men det är många, inte minst skånska föreningar, som undrat var de gamla inventeringarna av gravstenarna tagit vägen. Många frivilliga krafter har under åren lagt ned mycket jobb på detta. När blir de synliga i den nya databasen?
– Det är flera som har ringt mig och undrar när uppgifterna om gravstenarna läggs ut och blir sökbara. Men eftersom allt matas in digitalt går det lätt att mata in själv – igen. Och det gör ju inget om samma gravsten finns sökbar två gånger, menar Anna-Lena Hultman.

Förutom Gravstensinventeringen finns det även flera cd och dvd som hjälper släktforskaren i jakten på rötterna. Sedan tidigare finns bland annat ”Sveriges dödbok 1901–2009” och ”Begravda i Sverige”, vilka är till god hjälp och som blir ett bra komplement till den nya databasen om gravstenarna.

FAKTA
Inventeringen av gravstenar i Sverige påbörjades 1979 av föreningen Genealogisk Ungdom. 1986 fortsatte projektet i Sveriges släktforskarförbunds regi.
Klickar man på Gravstensinventeringen på Rötter öppnar sig en helt ny värld. Här finns det en mängd sökmöjligheter.
Det går också att se vilka gravstenar som gjorts sökbara i databasen under det senaste dygnet.
Och vill man förvissa sig om läget kan man klicka på landskap för landskap och se vilken kyrkogård som finns tillgänglig.

Roland Classon

Publicerad 2011-12-19

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Rötter Gravstensinventeringen

Amerikanska gravstenar digitaliseras

Ny version av ”Begravda i Sverige”

Så hittar man släkten i Amerika (2010)

Därför reser Anna-Lena Hultman, Ulricehamn, Anneli Andersson, Mellerud och ytterligare några personer varje år till Amerika på en flera veckors turné där de forskar och föreläser om emigration.
Men de passar även på att dokumentera gravstenar och kyrkböcker.
– Under resan besöker vi en del kyrkogårdar och fotograferar så många gravstenar vi hinner. Vi kontaktar även de aktuella församlingarna och fotograferar av de svenskamerikanska kyrkböckerna. De flesta församlingarna har kvar sina kyrkböcker och låter oss gärna använda materialet, säger Anna-Lena Hultman, projektledare i Sveriges släktforskarförbund.

Och har man tillgång till kyrkböckerna är det ju sedan lättare att identifiera gravstenarna.
– Dock har vi ännu inga tillstånd eller avtal att publicera kyrkböckerna i digital form på nätet. Men vi har bilderna av kyrkböckerna på en cd och det är användbart material, säger Anna-Lena Hultman.
Bland annat finns cd:n på Melleruds museum, Dalsland.

Det unika projektet ska leda till en sökbar databas på internet.
– Förhoppningen är att de amerikanska gravstenarna snart läggs ut på nätet, både på Rötter och Emiweb. Syftet är att alla ska få glädje av det här, säger Anna-Lena Hultman.
Antalet avfotograferade gravstenar fylls på efter varje resa till Amerika. Det handlar mycket om svenskbygder.

Kyrkogårdar man besökt är bland annat Hartford (Connecticut), Omaha (Nebraska) och Rhode Island, men även vissa kyrkogårdar i Minnesota, Michigan och Pennsylvania. Chicago finns med i planerna för framtiden.
– Vi var även i Bishop Hill och besökte då även Vasaorderns arkiv, berättar Anna-Lena Hultman.

Roland Classon

Publicerad 2011-12-19

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Gravstenarna ska räddas

Ny version av ”Begravda i Sverige”

Melleruds museum & släktforskningsarkiv

Vasa Order of America hemsida

Emiweb

Även den här gången blir det goda sökmöjligheter. Det ska till och med ingå kartor med möjlighet till utskrift av varje begravningsplats.
Den första versionen av ”Begravda i Sverige” kom ut för tre år sedan. Den innehåller uppgifter om cirka fem miljoner begravda personer på 2 250 kyrkogårdar i Sverige. För att göra den cd:n möjlig bidrog cirka 70 procent av alla kyrkogårdsförvaltningar med sina digitala gravregister.
Nu är förhoppningen att fler kyrkogårdsförvaltningar vill deltaga.

Gravregistren innehåller inte enbart gravplatser för 1800-talet och 1900-talet utan även kanske även längre tillbaka i tiden. Den nya skivan kommer även att vara kompletterad med dem som avlidit sedan den förra kom ut.
Man kan till exempel söka på förnamn, efternamn, födelsedatum, döds- och begravningsdatum, yrke/titel och begravningsort.
Projektledare för ”Begravda i Sverige” är Carl Szabad.

Roland Classon

Publicerad 2011-12-19

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Gravstenarna ska räddas

Amerikanska gravstenar digitaliseras

Fem miljoner sökbara på cd-skiva (2008)