Läxor eller inte alls — det är frågan
FAMILJELIV.
I skollagen står det inte ett ord. Hur många läxor man väljer att ge eleverna, och i vilken form, är helt upp till läraren och skolan. På många kommunala skolor strävar man efter att ge så individuella läxor som möjligt. Läxor som är anpassade efter just det barnets kunskaper och som är tänkta att fungera som en repetition på genomgångna uppgifter.
— Hur man gör beror på ämne. I svenska kan läraren exempelvis säga att man ska skriva en uppsats på ett speciellt tema, och då kan vissa skriva två sidor medan andra bara skriver ett par meningar, säger Maria Sjöstedt som är arbetslagsledare på Drottninghögsskolan i Helsingborg.
I det egna ämnet matematik försöker hon ge barnen uppgifter utifrån vad de behöver träna.
— Jag brukar göra ett par stenciler så att det finns något som passar alla.
I årskurs fyra, som hon själv undervisar i, får barnen ungefär en läxa per ämne och vecka.
— Det mesta är individbaserat, men sedan finns det också vissa basic-saker som är mer lika för alla.
Maria Sjöstedt ser läxorna som en träning på att ta eget ansvar och som en förberedelse inför vidare studier. Och hon tror eleverna ser positivt på hemarbetet.
— Visst finns det de som alltid har glömt att göra läxorna, men det är dem som vi försöker fånga upp här på skolan. Men annars tror jag att de uppfattar läxor som något positivt.
På eftermiddagen erbjuds eleverna läxhjälp i skolan. Maria Sjöstedt är noga med att påpeka att det inte är för att föräldrarna ska slippa hjälpa till, utan att det handlar om att föräldrarna kanske inte kan.
— Alla har inte möjlighet att hjälpa sina barn. Så är det.
Men de som kan tycker hon ska ta sig tid att sitta med sina barn en stund på kvällarna.
— Om man vill hjälpa sitt barn att utvecklas, så ska man göra det. Kanske inte hela kvällen eller varje kväll, men när det behövs.
På Helsingborgs Montessoriskola har man en helt annan syn. Vanliga läxor är inget som används alls.
— Om barnet arbetar med det de ska i skolan behövs inga läxor. När de är lediga ska de leka, röra sig och syssla med sociala aktiviteter, säger rektor och mellanstadielärare Ann Winström.
Med undantag för engelska glosor på mellanstadiet är det inte förrän i årskurs sex som de inför träningsläxor, en förberedelse inför högstadiet.
— Man behöver inte träna läxor i sex år för att klara högstadiet. Våra elever klarar sig utmärkt ändå.
I enstaka fall gör de undantag om det gäller ett enskilt barn som behöver träna något speciellt.
— Men då går vi igenom allt först med föräldrarna.
Genom att ta bort hemuppgifterna tror Ann Winström att man kommer förbi problemet med att vissa föräldrar har sämre möjlighet att hjälpa sina barn.
— Dessutom har föräldrarna kanske lärt sig att exempelvis räkna division med hjälp av trappan, när man i dag använder liggande stolen. Ofta är det också de barnen som har det svårare i skolan som inte har föräldrar som kan hjälpa dem på samma sätt som andra.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus