Här väcks lusten för bra mat

Många av dagens föräldrar har dålig koll på vad som är bra mat. Men om barnen får kocka mer kan det bli andra – och bättre – bullar hemma. Det tror några lärare som kämpar för ett skolämne som ofta glöms bort i debatten.

Familjeliv. Christoffer Sköldbäck bakar rågbullar. Lina Hiltunen och Filippa Larsson har gjort en vegetarisk tomatsås till pastan och förbereder efterrätten. Det blir boveteplättar som de just nu steker i olivolja. Längst ner i klassrummet planerar Henrik Viebke och Robin Åkesson en näringsriktig huvudrätt som får kosta max 15 kronor per portion och kunna lagas på 20 minuter.

Vi befinner oss i en hemkunskapssal på Nyhemsskolan i Ängelholm. Fast det heter inte hemkunskap längre, utan hem- och konsumentkunskap, hk. Innehållet i skolämnet har också förändrats, och det ganska rejält. Liksom elevernas grundkunskaper. Den sistnämnda erfarenheten har i alla fall Kristina Göransson gjort. Hon började arbeta som hushållslärare 1975.

– För 20 år sedan kunde eleverna klara mycket i köket, nu vet de flesta i princip bara hur man värmer mat i mikrougnen, säger hon.

Hennes kollega, Malin Andersson, tycker också att utvecklingen är skrämmande och att det är dags att göra något radikalt. Det finns föräldrar som lagar bra mat till sina barn men generellt sett är matvanorna inte okej, är hennes erfarenhet.

– Det pratas mycket om folkhälsan i samhället i dag men ingen pratar om hem- och konsumentkunskap. Det är ett helt bortglömt ämne, inte minst hos politikerna. Trots att alla vet hur viktigt det är att människor äter rätt, säger hon.

Malin Andersson skulle vilja att ämnet ges betydligt högre status. Och att eleverna till följd av det får betydligt fler timmar i läroplanen.

– Om barnen lärde sig laga och äta bra mat redan från första klass skulle kunskapsnivån höjas. Samtidigt som samhället gör en vinst, eftersom befolkningen blir friskare, säger hon.

– I dag har föräldrarna sällan tid och ork att själva lära sina barn. Där är vi en resurs som borde utnyttjas mycket mer, säger Kristina Göransson och Malin Andersson instämmer:

– Det kan handla om mer praktik i köket, men även om att hinna med större projekt. Till exempel titta närmare på hur maten vi äter påverkar oss globalt. Vi kan ge oss ut och handla tillsammans med barnen för att visa hur man undviker att hamna i olika fällor och få dem att tänka efter vad de lägger pengar på.

På Nyhemsskolan, som är en högstadieskola, har sjundeklassarna hem- och konsumentkunskap 50 minuter i veckan, medan åttonde- och niondeklassarna har 60 minuter i veckan.

– Och då ligger vi i överkant eftersom vi har kämpat för mer tid, säger Malin Andersson.

– Kämpat stenhårt! Vi har verkligen sagt ifrån och pekat på hur viktigt det är, tillägger Kristina Göransson. Så jämfört med många andra skolor, särskilt de utanför storstäderna som dessutom har obehöriga lärare i ämnet, har vi det bra.

– Dessutom har vi mycket mindre grupper här jämfört med många andra skolor, säger Johanna Roxlin. Max 16 stycken, oftast 12. Jag har jobbat på annat håll med grupper på 25 elever, det är en helt omöjlig situation.

Johanna Roxlin representerar den nya generationen hem- och konsumentkunskapslärare. Hon fick sin examen för fyra år sedan och har läst livsmedelskemi, konsumentvetenskap, kostlära och många andra teoretiska kurser. När hennes kollegor utbildade sig, och fick yrkestiteln hushållslärare, låg största fokus på matlagningen i sig.

– Vi hade bara åtta veckors praktik under fyra och ett halvt år, säger hon. Krutet lades på kringgrejor.

Att eleverna får röra i kastruller och baka jäsbullar är fortfarande viktigt, liksom att lära dem hur de ska äta för att få i sig rätt näring. Men Johanna Roxlin brinner dessutom för konsumenträtten.

– Få unga känner till vilka rättigheter de har som konsumenter, till exempel reklamations- och bytesrätt. Det vill jag också lära dem.

Lärarnas förhoppning är att ungdomarnas kunskaper ska ge återverkan hemma.

– Vi vet att de ofta är med och handlar mat eller bestämmer vad familjen ska äta, säger Malin Andersson.

När eleverna kommer tillbaka och entusiastiskt berättar att de har bakat eller lagat mat hemma efter att ha blivit inspirerade på den senaste hk-lektionen, är målet nått.

– Det handlar om att väcka dem. Visa dem nya saker och jämföra till exempel hembakade kanelgifflar med en påse från butiken. De flesta eleverna är intresserade och nyfikna, säger Malin Andersson.

I sin egenskap av näringsterapeut bjuds hon ofta in till föräldramöten på andra skolor och förskolor.

– Jag brukar säga till föräldrarna att de gör sina barn en jättetjänst bara genom att byta ut några av sina livsmedel hemma till något nyttigare och bättre.

– Det blir också mycket diskussioner om frukostar. Jag försöker tipsa om hur de ska göra för att det inte alltid ska bli mackor eller flingor. Eller ännu värre: godisfrukost - en kopp O’boy och rostad macka med marmelad.

Den senaste tidens alla matprogram på tv blir ofta utgångspunkt för diskussioner, både på föräldramöten och under lektionerna i skolan.

– Jag välkomnar faktiskt alla sådana program. Jamie Oliver är en favorit. Han vill verkligen sprida kunskap om hur man lagar bra mat från grunden.

Dagens första lektion är snart slut. Eleverna i 9C har diskat bunkar och torkat spisar. Nu sitter de och äter vid små kafébord med rutiga dukar och tända ljus. Henrik Viebke och Robin Åkesson som ägnat sig åt teori får provsmaka. Nästa gång får de bjuda igen och menyn är klar: stekt fisk med japansk fisksås.

Marika Rasmusson marika.rasmusson@hd.se042-489 93 73