De har bildat en regnbågsfamilj
Mamma, mamma och barn. Eller mamma, mamma, pappa och barn. Regnbågsfamiljer kan se olika ut. Flera lagändringar de senaste åren har stärkt deras rättigheter. Vi har träffat Åsa och Kristin Bengtsson och deras dotter Moa.
Bildmaterial
Åsa Bengtsson, med dottern Moa Bengtsson på axlarna, är föräldraledig just nu. "Jag är stolt över min familj", säger hon. Kristin Bengtsson kör vagnen och håller koll på busiga Charlie.
Barn i registrerade partnerskap
Barn vars föräldrar lever i registrerade partnerskap är en liten men snabbt växande grupp, enligt siffror från SCB.
1997 fanns det 40 barn.
2004 fanns det 285.
2006 fanns det 441.
Utöver det finns det regnbågsbarn som blivit till i en heterosexuell familj, men sedan vuxit upp med en eller flera homosexuella föräldrar.
FAMILJELIV. Åsa Bengtsson ser sig om i Ättekullakyrkan. Hon har inte besökt den sedan välsignelseakten i augusti.
— Det känns speciellt att vara här igen... säger hon dröjande som om bilder från den dagen rullas upp för hennes inre.
Kyrkan var full av släktingar och vänner. Åsa fick sin älskade.
— Vi hade valt musik som betyder mycket för oss. "Du är allt" av Sonja Aldén och "Visst finns mirakel" av Suzzie Tapper. Efter det blir jag alltid tårögd när jag lyssnar på dem.
Utsikten har också etsat sig fast. Bortom en grön ridå av buskar och några kaniner som hoppar omkring gnistrar Öresund i solskenet.
Intill Åsa står Kristin Bengtsson. Det är hon som är Åsas fru. Runt benen på dem springer deras dotter Moa Bengtsson, som fyllde ett år för ett par veckor sedan. Den fjärde familjemedlemmen är en hund som heter Charlie. Enda killen, alltså, i denna regnbågsfamilj.
Åsa kom ut som homosexuell för några år sedan. Hon var singel och längtade efter barn. Hon hade läst om Storkkliniken i Köpenhamn och bestämde sig för att försöka bli mamma med hjälp av insemination. En sådan kostar 10 000-15 000 kronor.
— Två-tre månader innan jag skulle insemineras träffade jag Kristin. Det sa bara klick! Men jag hade sparat pengar i flera år och ville inte vänta. Så jag sa till Kristin att "antingen är du med på det här eller så hoppar du av direkt".
Kristin var med. Tillsammans åkte de till Storkkliniken hösten 2007. Några dagar innan ringde Åsas mamma och sa att hon satt in 5000 kronor som hjälp. Hon ville så gärna bli mormor.
— Det var så mycket känslor som bubblade upp när vi steg in genom dörrarna. Här blir barn verkligen till! Här blir man mamma! säger Kristin.
Åsa blev snabbt gravid. I maj förra året föddes Moa på Helsingborgs lasarett.
— Vi hade hjälp av otroligt duktiga personer på BB. Jag hade varit lite nervös för att jag skulle få höra dumma saker när jag låg där och skulle föda. Men vi mötte inga fördomar alls, säger Åsa.
När ett barn föds av en mamma som inte är gift får kommunens Familjerättsenhet reda på det via folkbokföringen. Familjerätten ber mamman om att komma och lämna uppgifter om barnet och pappan.
— Jag kände mig bra bemött där, men fick lite konstiga frågor. "Hade du sex med din blivande man den aktuella dagen?", till exempel. Men tjänstemannen urskuldade sig med att han måste ställa frågorna.
Sådana krockar kan homosexuella råka ut för. Rättigheterna för regnbågsfamiljer har stärkts de senaste åren (se sidoartikel). Men det kan vara besvärligt att få svar på sina frågor, tycker Kristin och Åsa. Myndigheterna verkar inte hänga med i förändringarna. Det saknas blanketter som är anpassade för regnbågsfamiljer.
— Jag ska adoptera Moa så att jag också blir vårdnadshavare för henne, säger Kristin. Men de som jobbar med det verkar inte så insatta i adoption inom regnbågsfamiljer. Jag var på väg att adoptera Moa från Åsa. Och det var ju inte meningen.
— Ja, vissa dagar är man helt knäckt, säger Åsa. Vem ska jag ringa till? Vem vet till hundra procent hur det här pappret ska skrivas? Vi är ju inte först i Helsingborg med att vara homosexuella föräldrar.
Åsa och Kristin är inte gifta utan har bara registrerat partnerskap. I augusti förra året var det inte tillåtet för homosexuella att gifta sig. Men det är det nu, sedan en månad tillbaka efter en lagändring. Då pratar vi om borgerliga vigslar. Svenska kyrkan ska i höst ta ställning till homovigslar.
Åsa och Kristin ville dock ha en välsignelseakt i kyrkan för att det kändes mer som ett "riktigt" bröllop än partnerskapet. Samtidigt döpte de Moa. Dopet var känt för gästerna, men välsignelseakten kom som en överraskning för dem.
— Vi ville göra så. Akten kändes större för mig än ett registrerat partnerskap, även om jag inte är någon kyrklig person. Våra föräldrar visste dock om det i förväg, säger Åsa.
De hade fått tag i en präst som ställde upp. Hon i sin tur tipsade dem om tänkbara kantorer och solister. Åsa minns hur hon ringde upp en av dem.
— Jag sa att det handlar om mig och min fru. "Du har inga problem med det?".
— Hon sa: "Nej, det har jag inga problem med. Jag och min flickvän har inga problem med det".
Homosexuella familjer, eller regnbågsfamiljer, är alltså inte så ovanliga längre.
Men pressen att behöva planera mer än heterofamiljer och tänka efter före finns hela tiden där.
Snart är det dags för Moa att börja i förskolan.
— Jag är lite nervös inför det. Man vet inte hur de reagerar när vi kommer. Vi vill inte sätta Moa nånstans där det finns homofober.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus