”Plötsligt har vi tio barn!”
När vi träffade Sofia och Christian Lindblom förra sommaren hade de kommit en
bra bit på väg för att kunna göra en insats för föräldralösa flickor i
Nepal. Efter flera resor i det fattiga berglandet hade de förälskat sig i
människorna och kulturen men samtidigt insett att där finns oändligt många
barn utan framtidsutsikter.
FAMILJELIV. Sofia Lindblom berättade bland annat om upplevelser från tiden som volontär på ett barnhem i Katmandu som satt djupa spår hos henne:
– Det var bedrövligt där, helt förfärligt. Hela stället stank av urin och smuts. Loppor och löss härjade, det var fullt av kryp, inte minst i mitt krulliga hår, och där fanns barn som aldrig sett en tandborste, haft rena kläder på sig eller fått kärlek och närhet.
Unga flickor har lägst ställning i samhället och är i störst behov av hjälp, så de bestämde sig för att öppna ett barnhem för flickor. Efter att ha registrerat en insamlingsstiftelse hos länsstyrelsen startade jakten på företag som ville skriva på fleråriga sponsoravtal.
– Det gick förvånansvärt lätt och vi har även många privatpersoner som löpande skänker pengar, det känns förstås extra roligt, säger Sofia Lindblom.
En nepalesisk familj som de lärde känna i Katmandu har hela tiden funnits på plats för att hjälpa till med alla praktiska göromål. Det har varit en förutsättning för att alla planer skulle gå att förverkliga.
Sedan några månader är det alltså igång, Barnhemmet Sofia. Åtta flickor, som är mellan fem och nio år gamla, har flyttat in och ytterligare två anländer under hösten.
– Det är en fantastisk känsla för mig och min man. Vi tänker på flickorna varje dag och jag närapå gråter när jag ser bilder på dem. I november ska vi äntligen åka dit.
Hon är noga med att berätta att de själva betalar resan. All tid de lägger ner är på ideell basis. Sofia har daglig kontakt med Nepal och från hemmet i Barsebäck tar hon till exempel beslut om att flickorna ska vaccineras, uppdaterar hemsidan och skickar nyhetsbrev till sponsorer. Hennes man Christian åker runt och presenterar barnhemmet för föreningar och andra grupper.
– Den tid som andra lägger på sin hobby lägger vi på detta. Det är både roligt och berikande.
Minimalt med administrationskostnader är således vad som gäller. Budgeten på 10 000 kronor i månaden ska täcka mat- och personalkostnader, hyra, el- och gasavgifter samt skolavgifter.
Att flickorna får undervisning är avgörande för om de ska kunna försörja sig i framtiden.
– Flickorna älskar att gå i skolan och vill läsa läxor hela tiden, både kvällar och morgnar.
Två av dem hade lite skolgång i bagaget sedan tidigare, de andra ingen alls. I Nepal börjar barnen redan vid tre års ålder, men avgifterna gör det omöjligt för många föräldrar att skicka iväg sina barn.
Många sorgliga livsöden skuggar de flickor som nu bor på barnhemmet. Sofia Lindblom berättar att de först hade svårt att förstå varför de kommit dit och inte fick bo med sina mammor längre. Ingen av dem levde med sin pappa.
– Det var förstås även förfärligt för mammorna att lämna dem, men kvinnor får ett oerhört svårt liv när männen dör eller blir alkoholiserade. Utan egen inkomst klarar de inte av att ta hand om sina barn.
En av flickorna hade under flera år levt på hudbitar och andra rester som hade blivit över efter djur som offrats till gudarna vid templen. En tid efter att hon kommit till barnhemmet blev hon svårt sjuk. Till slut konstaterade en läkare att hon led av förstoppning till följd av att hon plötsligt börjat äta ordentlig mat.
Förutom att ge barnen mat, trygghet och skolgång försöker Sofia och Christian Lindblom spara lite pengar till var och en för att de ska få ett litet startkapital när de blir äldre och lämnar barnhemmet.
– Vi vill kunna hjälpa till med en bra fortsättning och har funderat kring hur vi ska kunna fondera pengar till dem.
Men först är det alltså dags att träffa alla för första gången och kliva in i lokalerna som de hittills bara sett på bild och fått beskrivna för sig.
– Det ska förstås bli spännande att hälsa på. Vi har tänkt åka dit länge men inte velat eftersom vår yngste son har varit för liten.
Lukas fyller ett år i november och hans storebror Elliot, som varit i Nepal tidigare, är fyra år.
– Det känns som om vi plötsligt har tio barn! För flickorna finns i våra tankar hela tiden trots att vi inte har någon personlig relation med dem än. Man kan undra hur det ska bli när vi har tillbringat en hel månad med dem, säger Sofia.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus