Nattskräck värre än mardrömmar för barn

Flera månader i sträck fick lilla Yrla Bengtsson skrikattacker varje natt. Det tog ett tag innan hennes föräldrar förstod vad det handlade om. Sömnproblem hos barn är vanligt men nattskräck är ett okänt fenomen för många.

Yrla Bengtsson är yngst i familjen och hennes äldre systrar har alltid sovit i godan ro hela nätterna. Så när Yrla var två och ett halvt år och började skrika hysteriskt på nätterna blev det en chockartad upplevelse för föräldrarna.

— Jag har aldrig i hela mitt liv blivit så rädd som första gången hon skrek på det sättet mitt i natten, säger Maria Briggert Bengtsson.

— Det gick inte att inte väcka henne, inte ens att få kontakt med henne och det var omöjligt att trösta. Hon bara fortsatte skrika och det var en fruktansvärt obehaglig känsla.

I efterhand uppskattar Maria att anfallen varade några minuter i taget, även om de kändes halvtimmeslånga. Skriken slutade alltid lika plötsligt som de hade startat, och Yrla sov lugnt igen. Men när hon hade skrikit på samma besinningslösa vis flera nätter i rad försökte föräldrarna få hjälp på barnavårdscentralen.

— Men de kunde inte säga vad det var. När jag påstod att det inte var mardrömmar kunde vi inte få någon hjälp.

Hur visste du att hon inte bara drömde otäckt?

— Jag kände direkt att det var förbi mardrömmar. Framför allt för att hon inte var kontaktbar men också för att hon inte kom ihåg något dagen efter.

Eftersom Yrla inte vaknade påverkades hon inte själv utan var lika pigg som vanligt på dagarna.

— Men när det pågått i veckor, eller om det var månader, var jag och min man fruktansvärt trötta. Att väckas varje natt, det var alltid vid ettiden, när man sover som djupast var både obehagligt och slitigt, säger Maria.

En djupdykning på nätet efter information om sömnstörningar blev räddningen.

— Någonstans i bakhuvudet hade jag ordet nattskräck så jag sökte på det och insåg att jag träffat rätt. Det var en ren slump att jag hade hört det, annars kan det vara svårt att veta vad man söker efter.

Hon hittade en sömnforskare som tipsade föräldrar att rubba barnets sömncykel och testade metoden på dottern.

— Precis innan jag själv la mig väckte jag henne ur djupsömnen, såg till att få lite kontakt innan hon fick somna om. Vi provade det i 14 dagar och det fungerade.

Ett halvår senare var det dock dags igen att bli väckt på nätterna av dotterns skrik. Men denna gång stördes Yrla av hon var kall och blöt eftersom hon tidigare under natten kissat på sig.

— Hon hade varit blöjfri ett tag men eftersom hon förmodligen började sova så djupt igen vaknade hon inte när hon behövde kissa.

— Det tog lång tid innan vi kopplade ihop det med nattskräck, men när samma metod fungerade blev jag övertygad om att det är samma fenomen.

Maria är besviken över att familjen inte fick någon hjälp.

— Det kan tyckas vara en bagatell men för oss som blev väckta varje natt av en tjej som skriker som om någon skulle mörda henne var det förfärligt.

Marika Rasmusson
marika.rasmusson@hd.se 042-489 93 73