Hela familjen i fokus på Svanebäcks förskola

Barnen är i fokus, men föräldrarna är värda att satsa ordentligt på. Så resonerar pedagogerna på Svanebäcks förskola i Viken. De har flera strategier för att föräldrarna ska bli engagerade och inte minst - lära känna varandra.

Familjeliv. Det är inte självklart att Olles pappa har koll på vem Måns föräldrar är. Inte heller att Claras mamma känner Alis, trots att de brukar hämta samtidigt varje dag.

– Så brukar det se ut i förskolevärlden och så ska det inte behöva vara. Vi tycker att det är viktigt att föräldrarna känner varandra, när gemenskapen ökar trivs alla bättre. Inte minst barnen, säger förskolelärare Cecilia Hallin.

Tillsammans med kollegorna på Svanebäcks förskola i Viken har hon under de senaste två åren jobbat hårt med att ge föräldrar möjlighet att träffas för att knyta kontakter. Något som det faktiskt står i läroplanen att förskolan ska erbjuda.

– Vi har tagit fasta på det, fast vi vet att livet rullar på och det är många måsten och fullt på schemat i de flesta familjer.

Fixardagarna på förskolan är ett exempel på en aktivitet som familjerna bjuds in till varje termin. Tillfällen som, liksom föreläsningskvällarna, naturligtvis är frivilliga och egentligen inte kräver så mycket av deltagarna.

– Ingen ska behöva jobba så mycket, det är mest en förevändning för att komma hit för att ta en kopp kaffe med varandra och prata lite, säger Cecilia Hallin.

Till den senaste fixardagen kom 80 föräldrar. Det finns 55 inskrivna barn på de tre avdelningarna, så det är fantastiska siffror.

– Det brukar bli hög uppslutning på alla våra aktiviteter, men vi måste jobba aktivt för det. Ett gott föräldrasamarbete kommer inte nerdimpande från himlen.

Grunden för samarbetet ligger i att utveckla relationerna med föräldrarna. Något som har blivit naturligt för pedagogerna att jobba med varje dag. Att växla några ord vid lämning och hämtning, inte bara om barnen, om de har ätit ordentligt eller vem de har lekt med under dagen, är viktigt.

Får föräldrarna frågan om hur de själva har haft det under dagen eller hur det gick på golfrundan i helgen, gör det att de också känner sig välkomna och sedda.

– Men det gäller att inte bli privat, utan hålla det på en personlig nivå. Vi pedagoger måste dessutom vara lyhörda och känna av, både vilken information om barnen och övrig kontakt som var och en vill ha.

När det handlar om att stötta i föräldraskapet måste de även akta sig för att komma med pekpinnar. En annan viktig sak är att ingen i personalen tittar på klockan om någon förälder är försenad.

– Vi har såklart regler som alla andra förskolor men vi har samtidigt ett serviceyrke. Det finns redan tillräckligt många saker i tillvaron som ger föräldrar dåligt samvete, säger Cecilia Hallin som inte sticker under stol med att det emellanåt dyker upp problem.

– Vi har bekymmer även här ibland, allt är inte sockersött. Men vi visar föräldrarna mycket tydligt att vi vill familjens bästa och försöker ha högt i tak. Ett gott samarbete underlättar om det skulle uppstå problem.

Vad säger då föräldrarna själva? Vi träffar en pappa och två mammor som har barn på de olika avdelningarna och tar en pratstund med dem innan

– Engagemanget är helt enormt, inte i närheten med vad jag upplevt kring mina andra fyra barn. Och eftersom personalen har en öppen attityd så smittar den och engagemanget av sig på oss som har barn här, säger Bjarne Ringström.

– Precis. Det blir omvänd psykologi. Vi kommer för att ge tillbaka, på det sättet tacka personalen gör för oss och våra barn. Men naturligtvis också för att det är roligt att träffa de andra familjerna, säger Anna Jacobsson som har en dotter på ett år.

Hon får medhåll av Åsa Jörgensen som har en fyraårig son. Båda har äldre barn som gått på förskolan tidigare.

– Det ena går inte utan det andra, men jag kan i alla fall inte låta bli att engagera mig när gemenskapen är så bra, säger Åsa Jörgensen.

En förskola är som vilken arbetsplats som helst, resonerar Bjarne Ringström.

– Trivs människor skapas en positiv attityd. Den som själv är engagerad får engagemang tillbaka. Här skolas föräldrarna in i det, och det märks på alla. Inte minst på barnen som är trygga.

Men förutom att det ordnas familjeaktiviteter så uppmanas ni vara med och ge förslag på verksamhetens innehåll. Kan det aldrig bli för mycket?

– Nej, det känns inte så eftersom det ger så mycket att få tillfälle att träffas. Det är svårt att sätta fingret på. Jag får en så bra känsla bara av att komma in i lokalerna och vill gärna delta när det är något på gång. Alla andra föräldrar är ju här, säger Åsa Jörgensen.

Anna Jacobsson har slagits av hur bra personalen verkar trivas.

– De verkar genuint glada över sitt arbete. Och jag stannar gärna kvar en stund när jag hämtar, det är nästan svårt att komma härifrån eftersom vi har så trevliga pratstunder, säger hon.

Dessutom uppskattar hon förståelsen för att det inte alltid är så enkelt att kombinera barn och karriär - att man kan bli sen ibland.

– Personalen ger ingen dåligt samvete för att de lämnar barnen många timmar, eller att tiderna inte alltid går att hålla på pricken. "Barnen har det bra här, stressa inte hit nu, är svaret när man ringer och berättar att man är sen". Det är så skönt, säger Anna Jacobsson.

Cecilia Hallin, som nu står ute på gården och tar emot när barnen ska gå hem för dagen, är övertygad om att föräldrasamarbetet bör starta så tidigt som möjligt.

– Många av barnen kommer att följas åt långt upp i skolåren. Bygger man relationer mellan familjerna redan när barnen är små finns det bra förutsättningar för att de goda kontakterna består.

Marika Rasmusson marika.rasmusson@hd.se042-489 93 73