Om ordens magi och otåliga pedagoger
Ganska ofta möbleras vårt vardagsrum om till skola. Ett litet skrangligt bord
får fungera som bänk och på det placeras hemtillverkat skolmaterial och
pennor.
Marika Rasmusson. Lillan ska lära sig läsa, det har hennes äldre systrar bestämt. Inte minst för att de då kommer att slippa uppfordrande rop av typen: "men, vad står det där, kan du läsa åt mig?? Nuuuu!". Ständiga tjut från en liten tjej när hon spelar data- och tvspel där läsförmåga krävs för att gå vidare.
Det kan ju inte vara så långt kvar tills hon knäcker koden, resonerar de erfarna syrrorna. Fyraåringen kan alfabetet som ett rinnande vatten, hon petar ner bokstäver på papper i tid och otid, skriver sitt eget namn och kompisarnas namn och klockrent namnet på alla som är med i favoritfilmen, Vid Vintergatans slut. Pax, Peo, Billie, Mira...
En dag tar tredjeklickaren första passet. Skriver ord med tre, högst fyra bokstäver som hon försöker få lillan att ljuda. Guuuuul, puuuuuusssss, ffffiiiissss.
Efter ett tiotal ord börjar det bli lite dålig stämning i det tillfälliga klassrummet. Det går alldeles för långsamt fram tycker läraren och tappar tålamodet. Eleven gissar mest och förmår inte heller göra skorrande r.
Slött, anser läraren och skriver surt tvättmaskinsinstruktionerpå nästa lapp. "Kan du läsa det här då?", frågar hon med lagom provocerande röst och eleven blir följaktligen arg som bara en lillasyster kan bli.
Då kliver vikarie nummer två in i handlingen. Tycker sig mer erfaren, har gått i skolan i fem år, är full av energi och övertygad om att lek och spel med bokstäver och ord ska göra susen. Raskt tillverkar hon både ett memory och ett charadspel.
Lillasyster är på, spelgalen som hon är. Hon gissar friskt på de ord som storasyrran illustrerar men när hon ska göra egna charader måste jag viska ordet som hon har fått på en lapp. För läser gör hon inte. Hon ser någon av bokstäverna och gissar resten. Finns det teckningar jämte orden går det ibland riktigt bra. S-O-L. "Jaha, sol!" Eller så går det mindre bra. B-O-X-E-R. "Jaa, där står ju hund!" Storasyster suckar djupt och klampar iväg. Det är tålamodsprövande att vara lärare.
Att lära sig läsa är en av de stora händelserna i ett barns liv, en mental revolution. Läsningen sätter spår i både tankeverksamheten och känslorna enligt en professor i psykologi. Plötsligt går det att tyda texten på dvd-omslag, mjölkpaket och i favoritböckerna. Eller på kalasinbjudningarna som dimper ner i brevlådan. Bara en sådan sak.
Emellanåt blir det ett nytt pedagogiskt ryck hemma i vardagsrummet. Skrivboken plockas fram och lillan kallas till lektion. Däremellan är det rejält tilltagna raster. Å andra sidan är det ingen omedelbar brådska. Lillan skriver på egen hand halva dagarna, med koncentrerad min fyller hon papper efter papper. Gärna med lila tuschpenna. Häromdagen råkade syrrans arbetsblad med matteuppgifter bli översållat med diverse bokstäver. Men i alla fall. Allt har sin tid. Och lillan präntar vidare, ser till och med sin egen utveckling.
"Kolla mina S nu, mamma. När jag var liten skrev jag S som liknade Z", säger hon. "Knasigt, va?"
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus