Ungt intresse för smink

Barn måste få vara barn, inte använda vuxenattribut tidigt. Det anser en del, medan andra inte tycker det är så farligt om tioåringar har mascara till vardags. Smink på unga väcker reaktioner i en tid när barn får tonårsbeteende allt tidigare.

Familjeliv. I en butik på Väla står tre nioåriga flickor och tittar nyfiket i hyllorna med mascara, pudervippor och andra make up-produkter.

– Att ha mascara och rouge kan se coolt ut, säger Filippa Tryggmo.

Hon tycker att det är spännande med smink och har själv fått ha det någon gång när hon varit på fest.

– Bara det inte är överdrivet mycket, säger Majken Lilja som fick läppglans, rouge och ögonskugga i present när hon fyllde år sist.

– Och bara när det är fest. Vi får inte ha smink på Vikenskolan. Inte vi som går i trean i alla fall, säger Anna Lindström.

Flickorna är och shoppar tillsammans med Filippas mamma, Anna Tryggmo. Hon minns känslan, hur roligt det var att börja måla sig när hon själv var liten. Men det betyder inte att hon uppmuntrar sin dotter att göra det.

– I dagsläget är det inte okej. Det blir plottrigt på så små tjejer. Och det är redan för mycket fokus på kläder och piffigt hår i den åldern, säger hon.

Själv började Anna Tryggmo sminka sig i högstadiet men hon vill inte sätta någon åldersgräns för dottern.

– Det kommer tids nog, men hittills har hon accepterat att jag säger nej, säger hon.

Emma Wallenheim som arbetar på Body shop ser att allt yngre tjejer intresserar sig för smink, men även hudvårdsprodukter.

– Antagligen för att de påverkas av reklam och tv. Många frågar efter täckande krämer även om de inte har några problem med hyn.

Att tjejer sminkar sig redan i mellanstadiet är inte så farligt, så länge de gör det så att det ser så naturligt ut som möjligt, tycker Emma Wallenheim. Med ljus ögonskugga, lite rouge, mascara och kanske läppglans.

– De ska inte ha för mycket för sin hy, det finns smink som bara är lämpat för äldre.

Hon tror att det vanligaste argumentet när man ska diskuterar saken med sina föräldrar är att alla andra sminkar sig. Det händer ofta att mamma och dotter har olika åsikt när de kommer till henne för make up-rådgivning.

– Men vi brukar komma överens, jag är inte lika sträng som mamman men försöker boosta deras självförtroende genom att säga att de är fina som de är.

Just det argumentet brukar dock inte bita. För tjejer i förpuberteten är det inte intressant om mamma eller pappa tycker att man är snygg.

– Fast jag tycker att man ska fortsätta att säga det ändå, säger Jenny Klefbom, barn- och ungdomspsykolog som skrivit boken "Tonåringar - om livet med nästan vuxna barn".

Hon ser ibland elvaåringar som målar ögon och läppar och tycker egentligen inte att det är så konstigt.

– Den biologiska puberteten går ner i åldrarna, så det vore konstigt om inte beteendet gjorde det också. Allt yngre barn beter sig som tonåringar.

Den största anledningen till att vuxna kan tycka att det är upprörande tror Jenny Klefbom är att barnen plötsligt kliver in på de vuxnas spelplan.

– Röda läppar är en sexuell signal, något som anses upphetsande för män. Vips så finns deras barn i ett slags grundläggande sexuellt beteende och utsätter sig för en risk samtidigt som de oftast inte vet vilka signaler de sänder ut.

När unga flickor använder vuxenattribut hindrar det dem från att leka. Upp till en viss ålder behöver man kunna leva ut i sina lekar, inte ta hänsyn till att make up kan smeta ut eller nagellacket förstörs.

Vilket är ditt viktigaste råd till föräldrar?

– Var uppmärksam på att inte driva egna principer så långt att barnen försätts i en obekväm situation. Det gäller egentligen alltid att vara lyhörd för vad som är viktigt för dem.

Om man vill påverka är en ide att prata ihop sig med kompisarnas föräldrar. Eller ta upp det i skolan. På samma sätt som man har regler för till exempel mobiltelefoner kan man hitta det för hur sminkad man får vara i klassrummet.

– Då slipper barnet vara det enda som inte gör på ett visst sätt, säger Jenny Klefbom.

Att smink förstör hyn är ett annars argument som en del föräldrar tar till. Men det underminerar Mats Bjellerup, överläkare på hudenheten vid Helsingborgs lasarett.

– Jag kan förstå om föräldrar ogillar att deras barn lägger pengar och engagemang på saker som de tycker är olämpliga, men det går inte att hänvisa till att huden blir förstörd av smink. Inte ens om de börjar tidigt.

För tio, femton år sedan diskuterades parfymtillsatser och konserveringsmedel i make up, men kontrollen kring allergiframkallande substanser har skärpts i kosmetikahandeln.

– I olyckliga fall kan make up orsaka akne eller kontaktallergi, men det är mycket ovanligt, säger Mats Bjellerup.

Ibland möter han däremot ungdomar som har fått problem efter att ha färgat håret. I en del medel finns ett svart färgämne som kan ge kraftigt eksem på pannan, öronen, halsen och ibland inte försvinner förrän efter flera veckor.

– En sådan kontaktallergi är sedan kvar hela livet, säger Mats Bjellerup.

En annan mamma som vi möter på Väla är Pia Johansson, är mamma till Tilde Holm. Hon har sagt ja till att dottern använder mascara och ljus ögonskugga i skolan. Vid festliga tillfällen är det tillåtet med mer än så. Men hårt sminkad vill hon inte se sin tolvåring. Brunkräm och mycket svart kring ögonen är inte tillåtet. Hon vill inte att dottern ska se äldre ut än hon är.

– Det passar henne helt enkelt inte eftersom hon är en jordnära typ och jag tycker att det ska se naturligt ut.

Än så länge argumenterar hennes dotter inte emot. Men i åttan eller nian blir det kanske svårare att styra henne, tror Pia Johansson.

– I så fall får jag ta den fajten då.

Tilde Holm skrattar när hennes mamma säger det. Hon och bästisen Em Holm Wihlborg sminkade sig aldrig i skolan till och med femman. Men i höstas bytte båda skola och numera går de sällan iväg utan åtminstone lite svärta på ögonfransarna.

– Det händer att jag inte gör det och då brukar alltid någon av de andra tjejerna undra, säger Em Holm Wihlborg.

– Man kan känna sig lite utanför om man är den enda som inte sminkar sig, fyller Tilde Holm i.

– Fast vi känner ändå att vi bestämmer sådant själva, säger de med en mun.

Marika Rasmusson marika.rasmusson@hd.se042-489 93 73