När föräldrarollen sviktar
Att ha en utvecklingsstörning och klara föräldrarollen är en mycket svår kombination. Problemet är att det har saknats kunskap för att ge dessa familjer rätt stöd - och ens upptäcka familjerna. En ny satsning är tänkt att minska risken att fler nordvästskånska barn ska fara illa.
Bildmaterial
Birgitta Roupe, enhetschef på barn- och familjeenheten vid Socialtjänsten i Helsingborg.
Marie Wirén Widberg.
Eva Creime.
Utvecklingsstörning
Kognitiva svårigheter innebär problem med planering, struktur, minne, abstrakt tänkande, läsning, räkning eller skrivning.
En person med utvecklingsstörning har i allmänhet problem med dessa områden men även förvärvade hjärnskador eller autismspektrumstörningar kan medföra kognitiva svårigheter.
Om båda föräldrarna har en utvecklingsstörning är det 40 procents risk att det går i arv till barnet.
En intelligenskvot mellan 70 och 85 benämns som normal begåvnings nedre del eller svag begåvning och är inte ovanligt, medan personer med ett IQ under 70 ofta uppfyller kriterierna för någon form av mental utvecklingsstörning.
90-109 i IQ räknas som normal begåvning och där hamnar cirka hälften av befolkningen.
Samverkan, tips och idéer
SUF står för samverkan kring barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra betydande kognitiva funktionsnedsättningar.
SUF startade i Uppsala län för tio år sedan och finns numera på flera andra orter i landet.
Ett av projektets syften är att sprida kunskap till personal inom vård och kommun. Ett annat är att erbjuda konsultativ mottagning där de kan dra ett avidentifierat ärende för att få tips och idéer.
Flera olika verksamheter i Region Skåne tillsammans med Helsingborgs kommun finns representerade: mödrahälsovård, barnhälsovård, mödra- och barnhälsovårdspsykologer, barn- och ungdomshabilitering, LSS, elevhälsa, vuxenhabilitering, socialtjänst samt vuxenpsykiatri.
FAMILJELIV. Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter eller svag begåvning lever sällan i ren misär. De har heller inte alltid blåmärken på kroppen som tyder på att något är fel - men det är det. Mer eller mindre fel.
Att barn går med sommarsandaler i smällkalla vintern eller med två vänsterskor är tecken på bristande omsorg på grund av sviktande föräldraförmåga. Ett annat exempel är att de inte kommer i tid till förskola eller skola, har dålig hygien och mycket karies.
– Det rör sig om föräldrar som har mycket svårt att hantera sin föräldraroll, framför allt för att de inte förstår att barnen har olika behov i olika åldrar, säger Elisabeth Cederwall.
Hon är överläkare vid barn- och ungdomsmedicinsk klinik på Ängelholms sjukhus och med i styrgruppen i ett nytt projekt som nu sprids i de nordvästra kommunerna.
Det heter SUF och står för samverkan, utveckling, föräldraskap i familjer där någon av föräldrarna har en utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter. Syftet är att minska riskerna för att fler barn far illa.
En stor anledning till att den här föräldragruppen inte har uppmärksammats tidigare är att lindrig utvecklingsstörning kan vara svår att upptäcka.
– De är ofta bra på att dölja sina svårigheter. Alla är inte diagnosticerade eller har gått i särskola. Det är inte ovanligt att de bor i egen lägenhet och har jobb. De vill förstås vara som alla andra och skaffar ibland barn.
– Mer kunskap behövs inom de verksamheter som möter de här föräldrarna. Ett problem är att socialtjänsten inte tillräcklig kompetens när det gäller den föräldragruppen, säger Marie Wirén Widberg, enhetschef på vuxenhabiliteringen i nordvästra Skåne.
Det håller Birgitta Roupe, enhetschef på barn- och familjeenheten vid socialtjänsten i Helsingborg, med om.
– Socialsekreterarna inser att något inte stämmer men har haft svårt att se vari problemen består. Familjerna har fått hjälp men inte rätt sorts stöd.
Hon ger ett konkret exempel. Föräldrar till ett barn med svåra överviktsproblem fortsätter att ge sonen glass och chokladpudding trots att de har blivit informerade om att han riskerar få allvarliga följdsjukdomar. Socialsekreterare har varit med familjen hos läkaren, ändå händer inget.
– Vi når inte fram och vi måste kunna kommunicera med alla våra klienter.
Detta skulle kunna vara ett typiskt fall för den konsultationsgrupp som skapats inom projektet och som ska fungera som en resurs till både personal från socialtjänsten och vården.
– Vi har redan haft uppe flera ärenden där och fått hjälp med hur vi ska gå vidare. Framöver hoppas jag att vi hittar mer rätt, så att vi kan ge både föräldrar och barn adekvata insatser, säger Birgitta Roupe.
I sin läkarroll har Elisabeth Cederwall blivit frustrerad när familjer kommit på återbesök och inte har följt ordinationerna.
– Nu inser jag att det kan bero på att jag inte har förklarat på rätt sätt eller att föräldrarna inte förstår allvaret. De kan inte lastas, det är vi som måste ändra oss.
– Det behövs specialistkompetens för att möta lågbegåvade föräldrar. De får inte känna sig nedvärderade och dumma. Man får inte prata med dem med för fina ord eller ge dem massa broschyrer som de inte kan ta sig igenom.
Det går heller inte alltid att fråga föräldrarna vad de behöver hjälp med.
– De har svårare att reflektera över sin egen situation på det sättet. Det gäller för oss att hitta ingångar och stödformer, säger Elisabeth Cederwall.
Föräldrarna som nu ska uppmärksammas mer är inte en homogen grupp och behoven ser följaktligen mycket olika ut. Allt ifrån att familjerna behöver hjälp med städning och avlastningsfamilj till att stöd måste finnas dygnet runt. Även personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder ingår i gruppen. En vanlig konsekvens av till exempel en stroke är att man glömmer saker och inte kan koncentrera sig men även har bristande förmåga att planera sin ekonomi, handla mat med mera - något som påverkar föräldraförmågan.
Ingen vet hur många familjer det rör sig om. Men målet är att i framtiden hitta dem tidigt, helst redan på mödravården. Och att skapa ett förtroende. Många av föräldrarna är medvetna om sina brister men rädda för att söka hjälp. De tror att socialtjänsten ska ta barnen ifrån dem.
– Men vi vill stötta dessa personer att klara av sin föräldraroll. Utgångspunkten är att de ska kunna ha barnen hos sig, säger projektledaren Eva Creime.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus