Nästan som hemma

Liselott Davenell är en av få dagbarn-vårdare som finns kvar i Helsingborg. Att lämna småttingarna till en dagmamma är inte längre något reellt alternativ i Helsingborg och politikerna gör inget för att vända trenden. I Klippan går däremot vart fjärde barn i familjedaghem.

Familjeliv. Klockan halv sex börjar Liselott Davenells arbetsdag. Då kommer det första dagbarnet till villan på Piongatan i Bårslöv utanför Helsingborg. Halv fem blir det sista hämtat. Elva timmars arbetsdag fem dagar i veckan, i perioder ännu längre eftersom arbetstiderna anpassas efter familjernas behov.

– Det blir långa dagar men jag har ju ingen resväg och tycker om att vara hemma. Det bästa med jobbet är att få en nära relation med dagbarn.

Liselott Davenell kallar sig hellre dagmamma än dagbarnvårdare som det formellt heter nuförtiden. Hon gör som dagmammor alltid har gjort. Hittar på saker utifrån väder och vind. Tar med barnen på utflykter, går till lekplatser eller skogen för att barnen ska springa av sig och ha kul. Däremellan pussel, pyssel, legobygge, sångstunder, måla och rita. De äldre barnen har hon små samlingar med ibland, för att läsa böcker och prata om allt från vad månaderna heter till hur årstider skiljer sig åt.

Som privat dagmamma, med för närvarande nio barn inskrivna, rår hon sig själv.

– Det känns bättre att stå på egna ben. Egentligen är det inte så stor skillnad, jag lyder under barn- och utbildningsförvaltningen och är till exempel skyldig att ta barn från kommunens barnomsorgskö, men jag kan själv välja allt från utbildningar till vilket material jag vill köpa in.

Totalt finns fyra fristående familjedaghem i Helsingborgs kommun. Liselott Davenell samarbetar med kollegan i Bårslöv som har åtta barn och även hon driver en traditionell form av familjedaghem. Därutöver finns två stycken med anställd personal. De har 24 respektive 28 barn inskrivna och ligger i Rydebäck och Hässlunda. Den sistnämnda är på väg att ombildas till förskola.

Utöver de fristående finns fem kommunala dagbarnvårdare kvar. Totalt handlar det om cirka 96 barn mellan ett och fem år som har den typen av omsorg. Att jämföra med 6 800 förskoleplatser. För de flesta barnfamiljer är det således ett alternativ som inte finns.

– Det är synd. Valmöjligheter finns ju överallt annars i samhället. Alla barn passar inte i stora grupper och många föräldrar vill ha det mer familjärt runt sina barn när de är riktigt små, säger Liselott Davenell.

De flesta av hennes dagbarn bor i området, men några föräldrar kör långa sträckor varje dag för att de väljer bort förskoleplacering. Samma sak säger Ingrid Thorsson. Hon är kommunal dagmamma i Gantofta sedan 25 år och tycker att hon och hennes kollegor närapå hemlighålls. Få känner till att de fortfarande existerar.

– Jag förstår egentligen inte varför. Vi är inte dyrare i drift och föräldrar borde ha rätt att välja.

Ingrid Thorsson känner att hon blir bra uppbackad av sina chefer men samtidigt ofta påmind om den kärva ekonomin och det bristande barnantalet.

– Samtidigt är det alltid kö till mig och både jag och familjerna som är hos mig trivs med den här typen av barnomsorg.

Trenden är dock tydlig, familjedaghemmen blir allt färre. För bara sju år sedan fanns det dubbelt så många i Helsingborgs kommun.

Maria Rosenqvist på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg är säker på att det beror på minskad efterfrågan från barnfamiljer.

– Förskolan är populär, mycket för att det pedagogiska kravet är större och för att det blir sårbart att ha barn hos dagmamma om hon blir sjuk eller ska ha ledigt. Det finns ingen vikariepool.

– En del ser det som ett problem att det oftast bara är en person som barnen måste ty sig till, på förskolor finns mer personal att välja mellan och fler barn att leka med.

Men vilka fördelar finns?

– Vissa barn kan behöva tryggheten som finns i små barngrupper och en lugnare miljö. Dagbarnvårdarna är ofta mer flexibla med öppettider och kan specialisera sig. I Rydbäck tas till exempel allergibarn emot.

Tillbaka till Liselott Davenell i villan i Bårslöv. Hela förmiddagen var hon och barnen ute på lekplatsen och nu är det tidig eftermiddag. Några av dagbarnen har gått hem. Fyraåriga Emelie Unger sitter vid köksbordet och lägger pussel. Lilla Ella Johansson har precis vaknat efter middagsluren och sitter och mornar sig i Liselotts knä.

– Jag försöker ge barnen ett lugn. Vill inte skynda på dem, de flesta barn har nog av stress ändå.

Inga krusiduller alltså, det är hennes filosofi. Kommunen vill ha en kvalitetsredovisning över verksamheten, inget annat. Hon behöver inte skriva utvecklingsplaner eller skapa portfolios till sina dagbarn. Familjedaghem omfattas inte av förskolans läroplan men den ska vara vägledande.

– Vi har tack och lov inget schema att gå igenom. Det är tillräckligt mycket skolaktigt och pedagogiskt ner i åldrarna ändå nuförtiden. Jag gör med dagbarnen som jag gjorde med mina egna fem barn när de var små. Konstigare är det inte.

Pysselstund vid köksbordet. Ella Johansson pusslar medan Anton Svensson och Josephine Wendelborg leker med modellera. Att det finns en dagbarnvårdare till i närheten gör att Liselott Davenell inte känner sig ensam.

Men det hade förstås varit roligare med ännu fler. En gång fanns det minst 20 bara i Bårslöv.

Alice Aronsson och Ella Johansson håller högt tempo på lekplatsen. Liselott Davenell ger sina dagbarn mycket utevistelse och rörelse varje dag.

Marika Rasmusson marika.rasmusson@hd.se042-489 93 73