Vad ska vi ha till middag?

En är vegetarian, en annan kräver kött till varje måltid och en tredje petar i maten. En ny studie visar att det kan vara tufft för barnfamiljer att få olika krav på vad som serveras till middag att gå ihop. Att hitta en passande middagstid kan vara minst lika svårt.

Enligt studien är det allra mest problematiskt för familjer med tonårsbarn att förena alla krav på vilken mat som ska serveras hemma. Dessutom är det svårt att hitta gemensamma måltidstider.

– I praktiken blir det väldigt bökigt för familjer med tonåringar. Den som lagar maten får laga flera olika varianter, och värma middagen vid olika tidpunkter. Ofta beroende på att barnen har olika aktiviteter på kvällarna, säger Maria Frostling-Henningsson, ekonomie doktor vid institutionen för reklam och pr vid Stockholms universitet och en av dem som arbetat med undersökningen.

De här problemen är inte lika påtagliga hos småbarnsfamiljer. Däremot är yngre barn ofta väldigt petiga med vad de äter och föräldrarna anpassar sin matlagning efter barnens önskemål. Halvfabrikat och tunnbrödsrullar nämns som exempel i undersökningen.

– Många småbarnföräldrar har väldigt höga ambitioner om att laga god varierad kost från grunden, men barnen sätter käppar i hjulet eftersom de ofta föredrar enklare mat.

Detta kan i vissa fall orsaka dåligt samvete hos föräldrarna, för att de så gärna vill lägga tid på matlagning. Ambitionen får ge vika, att alla verkligen äter blir viktigare än att det serveras varierad kost.

Just att småbarnsföräldrar gärna vill lägga mycket tid på matlagning har enligt Maria Frostling-Henningsson inte varit ett tydligt fenomen i tidigare genomförda undersökningar.

– Det förvånade mig. Även om alla inte gör det ännu, så finns i alla fall ambitionerna där. Tidigare undersökningar har visat att man gärna vill att matlagning ska gå så fort som möjligt.

Studien genomfördes på 37 barnfamiljer under ett och ett halvt års tid. Först intervjuades familjerna och de fick berätta om vilka intentioner de hade med sina inköp och sin matlagning.

Ett halvår senare jämförde forskarna vad som sagts i intervjuerna med familjernas inköpskvitton.

– Vi väntade medvetet i ett halvår så att de skulle hinna glömma bort vad de sagt till oss, säger Maria Frostling-Henningsson.

Hos vissa familjer kan det också uppstå en konflikt mellan att handla miljövänligt och att handla ekologiskt. Ekologiska varor kommer ofta från andra sidan jordklotet och långa transporter är inte förenligt med ett bra miljötänk.

– Resultatet blir att familjerna ofta väljer att handla närproducerade varor, men kanske inte alltid ekologiska. Att det kan uppstå en sådan här konflikt är en intressant aspekt som många kanske inte tänker på.

Karin Bergström