Ingen anmäler men det kan vara olaga hot
Allt mer obehagliga hot sprids i kedjebrev som unga får på olika sajter på nätet eller via sms. Men ingen polisanmäler och då får det heller den uppmärksamhet som skulle kunna stoppa fenomenet.
Familjeliv. Mattias Edsfeldt, som varit säkerhetsansvarig på en sajt för ungdomar och numera anlitas som föreläsare av skolor och företag kring nätvanor, tycker att utskicken är ett stort problem. Och pekar på att innehållet i uppmaningarna tenderar att bli grövre.
– Avsändarna försöker hela tiden göra kedjebreven värre och värre för att skrämma mottagarna så att de verkligen skickar vidare dem.
Språket på nätet har överlag blivit hårt, menar Mattias Edsfeldt. Jävla hora jag ska döda dig-snacket, som han kallar det, är en negativ och tråkig trend och ytterligare en aspekt av den språkinflation som härskar på sociala medier idag. Det är ett förbaskat ofog.
Hans råd till föräldrar är att berätta för barnen att om någon av kompisarna skickar ett kedjebrev så kan man vara säker på att kompisen blev rädd och inte vågade annat än att skicka det vidare. Ungdomar måste också få veta att den ursprunglige avsändaren aldrig kan kontrollera vem som verkligen skickar vidare.
En del av problemet är att många barn inte vågar berätta för sina föräldrar. De är rädda för att bli av med sina konton på Facebook och andra sajter. Eller att deras föräldrar ska bli upprörda. Det är inte heller praxis att polisanmäla. Polismyndigheten i Helsingborg har tillexempel inte noterat några anmälningar kring kedjebrev, vilket inte förvånar Anders Ahlqvist, chef för IT-brottssektionen på Rikskriminalpolisen.
Han tror att människor generellt låter bli att anmäla eftersom de inte tror att det leder någonstans att vända sig till polisen.
– Men hot av det här slaget skulle behöva få mer uppmärksamhet. Hade det kommit in säg 100 000 anmälningar skulle det säkert bli ett ämne i debatten och inte minst få politiker och andra makthavare att engagera sig.
Men är det ett brott att skicka kedjebrev med uttalade hot?
– Detskulle kunna rubriceras som ett olaga hot, där ska ju händelsen vara ”ägnad att väcka allvarlig fruktan”. Normalt sett kan sådant vara svårt när det handlar om internet, eftersom den utsatte ju oftast är okänd för hotaren och då blir det svårt att tro att ”allvarlig fruktan” skulle uppstå. Men i det här fallet rör det sig om barn och då kan jag tänka mig att saken hamnar i ett annat läge, säger Anders Ahlqvist.
Han, liksom Mattias Edsfeldt, ser inget slut på utskick med krav på att de ska spridas vidare.
– De fortsätter att komma så länge det finns okunskap och rädsla hos mottagarna, säger Mattias Edsfeldt.







Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus