"Det behövs mer effektiv behandling av öronbarn"
Bildmaterial
Familjeliv. Läkare har svårt att konstatera öroninflammation hos barn. Problemet är att förutspå vilka som är i behov av antibiotika för att inte riskera att leda till svåra komplikationer, och vilka barn som klarar sig bra utan. Framförallt beror det på vilken bakterie man har att göra med.
I en färsk avhandling från medicinska fakulteten vid Lunds Universitet visar specialistläkaren Marie Gisselsson Solén bland annat att ett snabbtest för pneumokocker - ursprungligen ett urintest - var nästan lika bra på att hitta pneumokocker som en traditionell bakterieodling, som tar mycket längre tid, närmare bestämt upp till tre dagar.
Pneumokocken är den vanligaste, och farligaste, av de fyra bakterier som brukar ligga bakom en öroninflammation. Det som dock komplicerar saken är att den, liksom de andra tre, förekommer i nässvalget hos alla barn, även hos friska. Det är just i nässvalget som sekret för testet hämtas och inte i mellanörat där inflammationen egentligen sitter och man har oftast inte har tillgång till mellanöresekret. För att göra det måste man sticka hål på trumhinnan och det görs inte längre regelmässigt.
– Det går alltså inte att vara säker på att man hittat den bakterie som orsakat infektionen, men så ser verkligheten ut och det är vad vi har att nöja oss med, säger Marie Gisselsson Solén.
Upp till 80 procent av alla öroninflammationer beräknas läka utan penicillin men för pneumokocker är det bara 20 procent. Läkemedelsverkets rekommendation är att alla barn under ett år ska ha penicillin eftersom de har ett outvecklat immunförsvar och därmed har en större risk att utveckla komplikationer och en sämre förmåga att läka ut infektioner på egen hand. Det står i motsats till en ökande resistensproblematik som gör att sjukvården vill hålla antibiotikaförskrivningen på en så låg nivå som möjligt. Marie Gisselsson Solén tror att många föräldrar uppskattar om deras barn slipper antibiotikakurer.
– I framtiden hoppas jag att det ska gå att skräddarsy behandlingar och inte minst förebygga infektionerna i större utsträckning.
Ett steg i den riktningen skulle kunna vara att vaccin mot pneumokocker numera ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. I sin forskning visar Marie Gisselsson Solén att vaccinerade öronbarn vid två års ålder hade 26 procent färre öroninflammationer och att de hade kommit på betydligt färre akutbesök och fått färre rör inopererade i sina öron.
– Vi följde drygt hundra barn som redan hade bekymmer, det vill säga fick sin första inflammation före sex månaders ålder. Då löper de 80-procentig risk att bli öronbarn.
Marie Gisselsson Solén har också kunnat konstatera att barn som har många öroninflammationer ofta har ett något omoget immunförsvar men att det nästan alltid rättar till sig när de växer till sig.
– De får inte fler infektioner när de blir äldre än andra, det är bara extra bekymmersamt de första åren, säger hon.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus