Om att ha en popidol med på resan

Dela denna artikel

MARIKA RASMUSSON Publicerad 6 februari 2012 kl. 11:30 Uppdaterad 6 februari 2012 kl. 11:32
  • Marika Rasmusson.HD/NST  

Resa iväg! En av döttrarna och jag. Till en storstad. Långt hemifrån i fem dagar! Big lyx i vardagen. För dottern: häftigt att resa utomlands, växla pengar, beställa mat på annat språk. För mig är största vinsten att ägna mig åt ett barn allena (och slippa diska).

Som vi hade sett fram emot resan! Allt var bokat sedan länge. Lite för länge fanns det åsikter om. Väntan har varit snudd på evig. Längtan stor, större, störst. Massvis med frågor och funderingar. Förväntningar. En nedräkning nedbruten till timmar inte minst.

Förra veckan var vi iväg. Äntligen. Och nu är vi tillbaka med en go ha-varit-iväg-känsla efter att ha upplevt en hel del. Min slutsats är att det är fantastiskt att resa med en tioåring. Inga problem att promenera mycket och långt, ett barn i den åldern är pigg på det mesta (förutom museer) och har varken orimliga krav på aktiviteter och i detalj uppbokade dagar. Det klarar dessutom att vänta på mat en stund, behöver inte gå på toa exakt nu-kan -inte-vänta-en-sekund, kan bära sin packning själv och är för övrigt fantastiskt självgående.

En tioåring sover dessutom runt tio timmar per natt och det blir än mer än välgörande för en mamma som i normala fall snittar på runt fem, sex. Eftersom det inte går att lämna ett sovande barn ensamt på hotellrummet kan man passa på att noga studera insidan på sina ögonlock. Eller bara ligga och titta upp i taket för att försöka hinna ifatt sig själv. En tillvaro med barn är ofta så intensivt att tiden för reflektion inte existerar. Att få den möjligheten som grädde på moset under en resa är inte fel. Snarare typ fetgrymt.

Tioåringens mamma skämde nog inte ut sig helt på resan. Förutom när hon kutade runt taxin och närapå skuttade in på förarsidan innan hon kom på att det är vänstertrafik i England. Det ska inte heller inte talas högt om att moderskapet lyckades med att inte shoppa någonting trots finemangsiga möjligheter till just det. Lite pinsamt var det nog också att hon är lite flygrädd, men i övrigt tror och hoppas hon, jag, att betyget var åtminstone godkänt.

Dottern vill i alla fall resa redan i höst igen. Till samma plats. Den främsta orsaken heter Justin Bieber. Han ska enligt ett envist rykte på twitter ha konsert då. Hört talas om den unge artisten Bieber? Om inte kan jag ställa upp och svara på frågor kring det mesta. Efter att ha tillbringat fem dagar med två Bieber-fans (dotterns kompis och hennes mamma var med på resan) väntar vi vuxna på att det ska bli en frågesport (med hög vinstpott) på tv där ämnet är J.B. – då anmäler vi oss omedelbart och kommer att vinna hela rasket.

Det gick nämligen inte en timme under hela resan som hans namn inte nämndes i samband med något. Det gick att referera till den skönsjungande gossen kring mat, kläder, väder, ja, allt. På något sätt kändes det som om han var med på resan, satt med vid restaurangborden, på flyget, tunnelbanan, dubbeldäckaren. Vi har blivit du och hejsan med honom och närapå indoktrinerats. Favoritmat, skostorlek – you name it! Att resa med barn ger verkligen andra perspektiv.

Marika Rasmusson
042-489 93 73

Textförstoring

Kommentarer

Familjeliv

Huvudnyheter