12 tips inför sommaren

Blodet sprutar, kliet kliar, solskinnet svider. Inte äta blommor lilla barn, inte bada med sår, fy för fästingar! Härlig är sommaren, men kan bli plågsam om man inte aktar, aktar.

1. Fästingbett - TBE

Vaccinera om barnen ska vistas i områden där fästingar sprider TBE. Inga botemedel finns till viruset som kan få allvarligt sjukdomsförlopp med hög feber, förlamningssymptom och hjärnhinneinflammation. Riskområden i Sverige är delar av Stockholms skärgård samt begränsade områden i Bohuslän och Blekinge samt delar av nordöstra Skåne och vid Sandhammaren.

För att få ett bra skydd krävs tre sprutor. Påfyllning sker sedan vart femte år. Barn kan vaccineras efter ett års ålder men de under sju år får vanligen ganska lindriga sjukdomssymptom.

2. Fästingbett - Borrelia

En betydligt vanligare fästingsmitta är borrelia, det förekommer i stort sett i hela Skåne. Något vaccin finns inte så det är viktigt att se över barnen. Gör det till en rutin att titta igenom dem på kvällen. Fästingar sitter gärna bakom öron och i hårfästen samt i ljumskarna.

Bett ger en liten rodnad. Blir den större efter en tid bör man söka läkare. Behandlas inte infektionen med antibiotika kan den drabba andra organ och orsaka feber och hjärninflammation.

3. Giftiga bad

Giftalger kan ge hudirritationer och ögonbesvär. Undvik att bada helt när det utfärdas varningar. I synnerhet om barnen är riktigt små.

Badsårsfeber uppstår om vattenlevande bakterier kommer in i ett sår. Risken ökar om såren är djupa och vätskande. Bagatellartade skrapsår, sönderrivna myggbett, skavsår och liknande kan betraktas som riskfria.

Att svälja vatten kan leda till illamående och diarré. Stäng munnen, är mantrat!

4. Förstoppning

Hög värme och lite vätska är en dålig kombination. En vanlig åkomma på barnakuten i sommartider är därför förstoppning. Barnen kan få svåra smärtor men det är i de flesta fall helt ofarligt.

Läs på vilken mat som stoppar respektive löser. Se till att barnet dricker mycket vatten och andra vätskor, men inte för mycket mjölk. Mycket fysisk aktivitet är bästa medicinen. Tarmarnas arbete stimuleras av motion och rörelse. är det riktig kris behövs laxermedel kan behövas, det finns även andra receptfria medel på Apoteket.

5. Insektsbett - geting/bi

Börja med att ta bort eventuell gadd, försök få med hela giftsäcken. Klådan kan dämpas genom is eller annan kyla, kräm med lokalbedövande medel eller medel med antihistamin.

Getingbett kan ge en allergisk reaktion. Var uppmärksam på om svullnaden tilltar i stället för att avta. Sök sjukvård akut om barnet blir illamående eller får svårt att andas.

6. Insektsbett - mygg

De flesta myggbetten försvinner av sig självt ganska snabbt och enda symtomet är att det kliar. Den största risken är att klia sönder bettet så att en infektion uppstår i såret.

7. Solsveda

Barns hud är tunnare och har mindre pigment än vuxnas och blir därför lättare bränd av solen. Om man bränner sig flera gånger som barn ökar risken att få hudcancer senare i livet.

Tiden på dagen är mer avgörande än väderleken för hur stark solen är. Solstrålningen är kraftigare mitt på dagen en molnig dag än klockan 16 en solig dag.

Soleksem brukar visa sig som små kliande knottror eller blåsor. Om huden svider kyl med kallt vatten, kylbalsam eller receptfri hydrokortisonkräm.

8. Skrubb- och skrapsår

Kranvatten, använd mycket, kan användas till lättare tvättar av ytliga sår för att få bort så många bakterier som möjligt. Annars mild sårtvätt. Bakterier gottar sig i höga sommartemperaturer så håll skrubb- och skrapsår fria från sand och smuts.

Skydda med plåster eller lättare förband när barnen ska vara på ställen där såret riskerar att smutsas ner väldigt mycket. Lufta gärna på nätterna.

Var observant om infekterade sår plötsligt börjar göra ont eller barnet får feber utan annan orsak.

9. Grillolyckor

Många olyckor sker vid grillen. Brännskadorna kan bli allvarliga. Varken den eller flaskor med tändvätska ska lämnas utan uppsikt en enda sekund. En klunk tändvätska i magen behöver inte göra någon större skada hos ett barn. Men vätskan har så tunn ytspänning att den lätt rinner över i luftstrupen. Nere i lungorna gör den stor skada, barnen får andnöd och kan få lunginflammation.

10. Giftiga växter

Ibland behöver det inte vara någon fara alls om barn äter en liten del av en växt. På Giftinformationcentralens hemsida finns en lista på 200 växter och långt ifrån alla ger obehagliga symptom och måste behandlas av läkare.

Fingerborgsblomman är, liksom änglatrumpet och gullregn, dock några exempel på mycket giftiga sommarblommor.

11. Maneter

Det finns inga dödliga maneter i Sverige men våra brännmaneter kan framkalla svåra allergiska reaktioner hos överkänsliga. Även trådar som har lossnat är giftiga. De vanligaste symtomen är sveda som i svårare fall även uppträder som brännskador. Maneter utan trådar har också små nässelceller men effekter är inte kännbar. Sveda kan lindras med Ipren.

12. Huggormsbett

Bett i fingrar, eller i fötterna efter att ha trampat på en huggorm kan vara riktigt farligt för barn. Man ska alltid ringa giftinformationen på 112, låta barnet vila för att minska att giftet sprids mer effektivt och direkt uppsöka sjukhus.

Barn kan reagera olika kraftigt beroende på var de blir bitna och beroende på hur välfyllda ormens tänder är.

Källor: Christian Penno, överläkare på barnkliniken Helsingborgs lasarett, Anna Landgren, läkare på Giftinformationscentralen, samt sjukvårdsupplysningens sajt 1177.se.

Visste du att...

De senaste åren har mellan ett och fem fall av TBE upptäckts per år i Skåne.

Det är mycket ovanligt i Sverige att barn dör på grund av förgiftningar. Hushållskemikalier och krukväxter orsaker de flesta olycksfall.

Man måste använda rikligt med solkräm för att uppnå den solskyddsfaktor som anges. En flaska på 200 milliliter solkräm räcker till cirka sex smörjningar.

Brännskador efter maneter kan behandlas med vinäger, utspädd ättika eller annat preparat som innehåller ammoniak.

Apoteken säljer små sårvårds-kit med olika teman. Lämpliga att ta med när man ska tälta, vandra i skogen eller till badsjön.

Marika Rasmusson
marika.rasmusson@hd.se 042-489 93 73